Charlotta Sparre

Charlotta Sparre av Antoine Pesne .

Charlotta Sparre av François Boucher , 1741.

Charlotta Fredrika Sparre som vestal

Charlotta "Lotta" Fredrika Sparre (1719 – 20 december 1795, Stockholm), vanligen kallad Lotta Sparre, var en svensk adelsman och hovman .

Liv

Tidigt liv

Lotta Sparre var dotter till friherre Fredrik Henrik Sparre och Virginia Christina Lilliehöök af Fårdala. Hon introducerades vid hovet vid tolv års ålder, där hon utnämndes till hovfröken ( fröken ) till drottning Ulrika Eleonora av Sverige.

Hennes skönhet gjorde henne känd vid det kungliga franska hovet i Versailles , där hon var känd som "la charmante rose" när hon vistades i Frankrike från 1739 till 1742 med sin släkting Ulla Sparre , greve Carl Gustaf Tessin hustru . Hon följde också med Tessin till Berlin, där prins Augustus William av Preussen rapporteras ha blivit kär i henne.

Den 18 februari 1748 gifte hon sig med kunglig kronjägmästare greve Carl Reinhold von Fersen och blev mor till Ulla von Höpken och Augusta von Fersen . Under vistelsen i Paris studerade hon dans under Marie Sallé , som hon i sin tur lärde sina döttrar, som skulle bli kända för sin elegans och talang inom dansen på Gustav III:s amatörteater.

Brudtärna

Sparre ingick, tillsammans med greven och grevinnan Tessin, i det följe som följde Louisa Ulrika av Preussen från Preussen till Sverige vid hennes äktenskap med den svenske kronprinsen Adolf Fredrik 1744, och hon tjänstgjorde som tärna hos Louisa Ulrika fr.o.m. 1744 till 1748.

Under hennes tid som tärna beskrevs hon och hennes blivande maka som de första stjärnorna i amatörteatern vid det kungliga hovet, som bestod av amatörskådespelare från hovadeln, och som från hösten 1744 framförde franska pjäser vid hovet. tills Du Londel-truppen äntligen anlände 1753.

Chefsdamen i väntan

Hon tjänstgjorde som överhovmästarinna åt nästa svenska kronprinsessa och drottning, Sophia Magdalena av Danmark , gemål till Gustav III av Sverige, från 1767 till 1795: först som underhusmor under Anna Maria Hjärne och Ulrika Strömfelt och formellt som överhovmästarinna till kläderna. från 1780; Hjärne och Strömfelt tjänstgjorde endast vid större ceremonier, medan Sparre var i tjänst under vardagen. Under somrarna 1767 och 1768 försökte hon försona kronprinsparet för att fullborda deras äktenskap på Ekolsunds slott, vilket först verkade lyckat, men till slut misslyckades. Under dessa försök anklagade hon kronprinsen för hans förälskelse i Charlotte Du Rietz .

Hedvig Elisabeth Charlotte av Holstein-Gottorp beskrev Sparres make var lättsinnig, och Sparre själv som en tilltalande men excentrisk och lat karaktär, och inte en att blanda sig i intriger. Hon var med vid kronprinsens dop 1778 och vid drottningens förlossning 1782. Sparres hälsa och ökande vikt gjorde dock att hon tillbringade allt mer tid som pensionär i sina rum, och hennes utnämning till hovman hade blivit en ren formalitet när hon så småningom förlorade tjänsten 1795, vilket fick hennes döttrar att lämna domstolen i solidaritet med henne. Hon efterträddes på sin post av grevinnan Hedvig Catharina Piper, som redan hade tjänstgjort informellt i denna egenskap i femton år.

Anteckningar

• Olof Jägerskiöld: Lovisa Ulrika (1945)
• Cecilia af Klercker (1908). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok I 1775-1782 (på svenska). PA Norstedt & Söners förlag.
• Personhistorisk tidskrift / Första årgången 1898-99
• Personhistorisk tidskrift / Sjunde årgången 1905
•   Gunilla Roempke (1994). Gunilla Roempke. ed. Vristens makt – dansös i mätressernas tidevarv Stockholm: Stockholm Fischer & kompani. ISBN 91-7054-734-3
• Gerd Ribbing (1958). Gustav III:s hustru. Sofia Magdalena. Stockholm: Alb. Bonniers Boktryckeri. ISBN
• Gerd Ribbing (1959). Ensam drottning. Sofia Magdalena 1783-1813. Stockholm: Alb. Bonniers Boktryckeri. ISBN