Limesfall

Skatten av Neupotz är direkt kopplad till plundringen som ägde rum efter kalkfallet ; därav kallades det också "Alemannska bytet" ( Alamannenbeute ).

The Limesfall är namnet på övergivandet av de övre germansk-rhätiska limerna (byggda på 1:a århundradet) i mitten av 300-talet e.Kr. av romarna och tillbakadragandet av kejserliga trupper från provinserna på bortre sidan av floderna Rhen och Donau till linjen av dessa floder. Det kallas ibland för kalkens fall .

Som ett resultat av en rad informativa arkeologiska fynd och omvärderingen av litterära källor verkar Limesfall inte längre ha varit en enkel historisk händelse, utan ett mångskiktat, komplext fenomen vars historiska kopplingar ännu inte har förståtts fullt ut. Eftersom skriftliga källor till stor del saknas eller av tvivelaktig tillförlitlighet, bygger forskningen ofta på arkeologiska fynd, som kan tolkas olika.

Tidigare var det monokausala antagandet att romarna av väpnade händelser och yttre angripare i samband med den så kallade Alamanniska stormen hade tvingats dra sig tillbaka från området öster om Rhen och norr om Donau. Arkeologiska fynd tyder dock på att denna process var resultatet av år av utveckling under den så kallade krisen på 300-talet med en nedgång av gränsprovinserna; och även inbördeskrig inom imperiet verkar ha spelat en roll. Allt detta ledde slutligen 259/260 till att det så kallade Agri Decumates- territoriet de facto övergavs och att den romerska militärgränsen till Rhen och Donau drogs tillbaka.

Litteratur

•   Gerhard Fingerlin: Von den Römern zu den Alamannen. Neue Herren im Land. I: Archäologisches Landesmuseum Baden-Württemberg (publ.): Imperium Romanum. Roms Provinzen an Neckar, Rhein och Donau. Theiss et al., Stuttgart etc., 2005, ISBN 3-8062-1945-1 , s. 452–462.
•   Klaus-Peter Johne, Thomas Gerhardt, Udo Hartmann (red.): Deleto paene imperio Romano. Transformationsprozesse des Römischen Reiches im 3. Jahrhundert und ihre Rezeption in der Neuzeit. Steiner, Stuttgart, 2006, ISBN 3-515-08941-1 .
•   Martin Kemkes, Jörg Scheuerbrandt, Nina Willburger: Am Rande des Imperiums. Der Limes – Grenze Roms zu den Barbaren (= Württembergisches Landesmuseum. Archäologische Sammlungen: Führer und Bestandskataloge. Vol. 7). Utgiven av Württembergs statsmuseum, Stuttgart. Thorbecke, Stuttgart, 2002, ISBN 3-7995-3400-8 , s. 237–260, esp. s. 249–253.
•   Hans-Peter Kuhnen (red.): Gestürmt – Geräumt – Vergessen? Der Limesfall und das Ende der Römerherrschaft i Südwestdeutschland. (= Württembergisches Landesmuseum. Archäologische Sammlungen: Führer und Bestandskataloge. Vol. 2). Medföljande volym till specialutställningen från 28 maj till 1 november 1992 i Limes Museum, Aalen, filial av Württemberg State Museum, Stuttgart. Theiss, Stuttgart, 1992, ISBN 3-8062-1056-X .
•   Hans Ulrich Nuber: Staatskrise im 3. Jahrhundert. Die Aufgabe der rechtsrheinischen Gebiete. I: Archäologisches Landesmuseum Baden-Württemberg (Hrsg.): Imperium Romanum. Roms Provinzen an Neckar, Rhein och Donau. Theiss et al., Stuttgart etc., 2005, ISBN 3-8062-1945-1 , s. 442–451.
•   Hans Ulrich Nuber: Zeitenwende rechts des Rheins. Rom und die Alamannen. I: Karlheinz Fuchs, Martin Kempa, Rainer Redies (Red.): Die Alamannen. 4. Auflage. Theiss, Stuttgart, 2001, ISBN 3-8062-1535-9 , s. 59–68 (utställningskatalog).
•   Hans Ulrich Nuber: Das Ende des Obergermanisch-Raetischen Limes – eine Forschungsaufgabe. I: Archäologie und Geschichte des ersten Jahrtausends in Südwestdeutschland ( Archäologie und Geschichte. Vol. 1). Thorbecke, Sigmaringen, 1990, ISBN 3-7995-7352-6 , s. 51–68.
• Marcus Reuter: Das Ende des raetischen Limes im Jahr 254 n. Chr. I: Bayerische Vorgeschichtsblätter. Vol. 72, 2007, s. 77–149 (ditto s. 78–86: Der „Limesfall“ – ein Überblick über die Forschungsgeschichte. ).
•   Marcus Reuter: Das Ende des obergermanischen Limes. Forschungsperspektiven und offene Fragen. I: Thomas Fischer (red.): Die Krise des 3. Jahrhunderts n. Chr. und das Gallische Sonderreich. Akten des Interdisziplinären Kolloquiums Xanten 26 till 28 februari 2009. Reichert, Wiesbaden, 2012, ISBN 978-3-89500-889-4 ( Schriften des Lehr- und Forschungszentrums für die antiken Kulturen des Mittelmeersraumes [89500-889-4 ) , s. 307-323.
•   Egon Schallmayer (red.): Der Augsburger Siegesaltar. Zeugnis einer unruhigen Zeit ( Saalburg-Schriften. Vol. 2). Bad Saalburg Museum, Homburg vd H. 1995, ISBN 3-931267-01-6 .
•   Egon Schallmayer (red.): Niederbieber, Postumus und der Limesfall. Stationen eines politischen Prozesses ( Saalburg-Schriften. Bd. 3). Bericht des ersten Saalburgkolloquiums. Saalburgmuseum, Bad Homburg vd H. 1996, ISBN 3-931267-02-4 .
•   Bernd Steidl: Der Verlust der obergermanisch-raetischen Limesgebiete. I: Ludwig Wamser, Christof Flügel och Bernward Ziegaus (red.): Die Römer zwischen Alpen und Nordmeer. Zivilisatorisches Erbe einer europäischen Militärmacht. Kataloghandbok för delstatsutställningen i Fristaten Bayern, Rosenheim, 2000. von Zabern, Mainz, 2000, ISBN 3-8053-2615-7 , s. 75–80.
•   Christian Witschel: Krise – Rezession – Stagnation? Der Westen des römischen Reiches im 3. Jahrhundert n. Chr. (= Frankfurter althistorische Beiträge. Vol. 4). Clauss, Frankfurt am Main, 1999, ISBN 3-934040-01-2 , esp. s. 210–233 (även: Frankfurt am Main, Universitetet, avhandling, 1998).