Lennart von Post
Ernst Jakob Lennart von Post | |
---|---|
Född |
Johannesberg, Västmanlands län, Sverige
|
16 juni 1884
dog | 11 januari 1951 Engelbrekts församling, Stockholms län, Sverige
|
(66 år)
Nationalitet | svenska |
Alma mater | Uppsala universitet |
Känd för | Palynologi , kvartärgeologi |
Utmärkelser | Vega-medalj (1944) |
Vetenskaplig karriär | |
Fält | Geologi , botanik , palynologi |
institutioner | Sveriges geologiska undersökning , Stockholms Högskola |
Ernst Jakob Lennart von Post , född 16 juni 1884, död 11 januari 1951, var en svensk naturforskare och geolog . Han var den första som publicerade kvantitativ analys av pollen och räknas som en av palynologins grundare . Han var professor vid Stockholms universitet 1929–1950.
Tidigt liv
Lennart von Post föddes i Johannesberg, nära Västerås i Västmanlands län, Sverige. Han var son till Carl-Fabian Axel von Post (1849-1927) och Beata Jacqueline Charlotta Christina (1852-1885). Von Post var ensambarn. Hans far tjänstgjorde i svenska armén som domareförespråkare men arbetade också som civil advokat, bonde och biträdande kantondomare.
Utbildning
Von Post studerade geologi vid Uppsala universitet från 1902 till 1907 och tog så småningom sin licentiatexamen . I Uppsala lärde han sig av föreläsare som AG Högbom , som utvecklade konceptet för den geokemiska kolcykeln och Rutger Sernander , av Blytt-Sernander Pleistocene -sekvensen. Von Post började arbeta med en historia om utvecklingen av Mästermyr- kärret på Gotland tillsammans med Jakob Ljungqvist 1902. Detta var sannolikt det första forskningsprojektet von Post var involverad i, men hans första publikationer kom ut 1903, som beskrev Littorina- muren . Denna artikel var viktig eftersom den, tillsammans med en annan artikel av Kjellmark, beskrev lager av Littorina- snäckor i strandexponeringar som ledde till uppskattningar av isostatisk återhämtning och post-glacial transgression i Sverige.
Vetenskaplig karriär
Von Post arbetade på Sveriges geologiska undersökning i 21 år som torvspecialist . Under denna tid utvecklade han tekniken att använda pollenkorn för att bygga stratigrafier som kunde användas för att korrelera torvlager lokalt. År 1916, tillsammans med arbete av (Gustav?) Lagerheim för NO Holst, fick konceptet att använda pollen för att beskriva invandring av växtarter och förändringar i det relativa antalet växter fäste. Detta arbete ledde till publiceringen av det första moderna pollendiagrammet 1916, samma år som von Post höll sin nu berömda föreläsning i Christiania , även om de två gällde olika ämnesområden.
Hans arbete var avgörande i början av palynologiområdet, men von Post publicerade sällan på ett annat språk än svenska, vilket innebar att hans arbete inte nådde den breda publik som andra, inklusive Gunnar Erdtman , gjorde. Oavsett vilket var von Post mycket inflytelserik och arbetade med palynologer inklusive Gunnar Erdtman, Knut Fægri och andra. Det är dock anmärkningsvärt att konflikten mellan Erdtman och von Post ledde till Erdtmans relativa oklarhet i akademin under ett antal år.
Von Post upptäckte av en slump en liten kanjon nära Degerfors 1923 som han då höll var Ancylussjöns svårfångade utlopp . Hans idé fick stöd och ledde till ett samarbete med Henrik Munthe , en kollega från Sveriges Geologiska Undersökning . Men de hamnade i personliga dispyter och samarbetet upphörde 1927. Von Posts föreslagna utlopp, som heter Svea River, accepterades aldrig helt med alternativa teorier för kanjonens ursprung. Särskilt Astrid Cleve-Euler föreslog 1946 att kanjonen bildades genom subglacial dränering av en sjö. Sveaälvens existens kasserades helt 1981 när gropar i den befanns innehålla sediment som föregick Ancylus-sjön.
Vid sin död 1951 förberedde von Post en stor undersökning om Klarälven som lämnades oavslutad.
Utmärkelser och erkännande
- 1906 – Linnépriset
- 1927 – Hedersdoktor: Stockholms Högskola
- 1939 – nominerad till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
- 1941 – Hedersdoktor: Universitetet i Königsberg
- 1950 – Hedersdoktor: Köpenhamns universitet