Lars-Inge Svartenbrandt

Lars-Inge Svartenbrandt
Född
Lars-Inge Andersson

( 1945-05-05 ) 5 maj 1945
Avesta , Sverige
dog 15 april 2016 (2016-04-15) (70 år)
Kopparberg , Sverige
Nationalitet svenska
Andra namn
  • Lars Ferm
  • Lars Patrick Carlander
Ockupation Kriminell
Antal aktiva år 1957–2016
Makar)

Susanna Franzén (3 barn (bland dem Jackie Ferm )) Karin (2 barn) Anna-Lena Carlander (2015–2016)
Barn 5, inklusive Jackie

Lars-Inge Andersson (5 maj 1945 – 15 april 2016) mest känd som Lars-Inge Svartenbrandt , senare Lars Ferm och även senare känd som Lars Patrick Carlander , var en svensk brottsling. Svartenbrandt tillbringade nästan 40 år tillsammans i fängelse för flera rån, våldsbrott och fängelserymningar. Han beskrevs som den "farligaste mannen i Sverige". Svartenbrandt beskrev sig själv som en "obotelig psykopat ".

Tidigt liv

Lars-Inge Svartenbrandt växte upp under instabila förhållanden i Dalarna . Tolv år gammal placerades han i skyddsuppfostran och hamnade i ungdomsfängelseskolan . I maj 1961 firade han sin 16-årsdag genom att fly från en skola för ungdomsfängelse. Året därpå, 1962, bröt han sig in i ett militärt vapenhus och fick sitt första fängelsestraff men flydde året därpå. År 1967 fick han sin första interneringsdom för grov stöld och hot mot tjänsteman . 1969 kom hans första dom för väpnat rån när han dömdes till fyra års fängelse.

1970- och 1980-talen

Viktoriagatan 15 i Göteborg dit Svartenbrandt lyckades fly till efter rånet på Döbelnsgatan i Stockholm 1979. Under en nattlig polisrazzia gav han upp och återfördes till arresten.
Polisen jagar Svartenbrandt och de andra rymlingarna från Kumla fängelse den 8 juni 1973.

Medialt blev Svartenbrandt först känd i samband med den spektakulära massrymningen från Kumla fängelse i augusti 1972. Han hade lyckats gömma sig i ett kastrullskåp på säkerhetsavdelningen och vakterna hade inte märkt att han var försvunnen när de låste in fångarna för natten. Svartenbrandt kröp ut ur sitt skåp efter några timmar och låste upp sina medfångars celldörrar med hjälp av förfalskade nycklar. Bland dem som rymde fanns Lars-Inge Svartenbrandt, Bosse Dynamit, Nisse Pistol, Kalle Kanon och de jugoslaviska ambassadmördarna Miro Barešić och Anđelko Brajković. Tillsammans med 15 andra hårt drabbade praktikanter, inklusive terroristen Miro Barešic, klättrade han över "flyktväggarna" från det som kallades Europas säkraste fängelse och försvann. Svartenbrandt greps en vecka senare i Lindesberg . Året därpå, i juni 1973, flydde han tillsammans med tre andra fångar i en sopbil . Svartenbrandt och Nisse Pistol och två andra följeslagare hoppade över staketet och kapade sopbilen genom att hota föraren med ett vapen de kom över. De rammade fängelseporten och försvann. Efter två månader på flykt tillfångatogs Svartenbrandt i Rörsås, söder om Mariestad . Svartenbrandt beviljades i oktober 1979 permission från Hallfängelset för att besöka läkare i Uppsala . Istället befriade han sin vän Benny Lilja som tillsammans med andra fångar tagit sig till badhuset i Södertälje . Svartenbrandt väntade utanför badhuset i en svart Jaguar och Lilja satte sig i bilen och de två körde iväg.

Svartenbrandt och hans kompanjon Benny Lilja skildes den 22 november 1979, då Svartenbrandt skulle hjälpa en bekant att driva in en skuld i en lägenhet på Kungsgatan i Stockholm. Detta slutade med att de två männen mördades. Svartenbrandt erkände sju år senare att han huggit ett av offren med en jaktkniv, men hävdade att hans följeslagare, som nu var död, avlossade dödsskotten. Dagen efter rusade Svartenbrandt och Benny Lilja in på postkontoret på Döbelnsgatan i Stockholm med gummimasker föreställande Elvis Presley och John Travolta över sina ansikten och AK 4: or i händerna. Under rymningen sköt Svartenbrandt 19 skott mot en polisbil från Östermalmspolisen där poliserna Christer Backman, Gunnar Andersson och Dick Gunnelöf satt. Samtliga skadades och Gunnar Andersson träffades av sju skott. En läkare beskrev det senare som "en otrolig tur att han överlevde". Sju personer togs som gisslan under flykten. Dessa släpptes några timmar senare. De två rånarna lyckades ta sig till Göteborg . Polisen spårade deras gömställe på Viktoriagatan 15 och under en nattlig polisrazzia sprutade polisen tårgas in i lägenheten varpå båda gav upp. Svartenbrandt dömdes till tolv års fängelse för mordförsök, grovt rån ( grovt rån ) och olaga frihetsberövande ( olaga frihetsberövande ).

Under detta straff gjorde han flera misslyckade försök att fly. 1981 försökte Svartenbrandt fly genom att hugga en vakt med en vässad tandborste. Två år senare, 1983, försökte hans fru rädda honom från Hall-fängelset, vilket misslyckades och resultatet var ytterligare tio månader till hans straff. Samma år förflyttades han till Säters mentalsjukhus i Dalarna. I maj 1986, under en permission från fängelset för att besöka sin mamma, flydde han. Han stal en bil och åkte till Uppsala, där han rånade ett postkontor. Efter gripandet dömdes Svartenbrandt till ytterligare 7,5 års fängelse. Några år senare flyttade han till regionenheten på Säters mentalsjukhus där han fick en egen lägenhet, och möjligheten att röra sig fritt.

1990-talet

Vid midnatt fredagen den 2 mars 1990 rånade han med pistolhot en bensinmack utanför Borlänge . Han stal 4 000 kr och tvingade en kund att hjälpa honom att fly. Vid ett inbrott i en befälsbostad i Falun hade Svartenbrandt stulit pistolen och samtidigt stött på ett automatgevär, två rökgranater, två handgranater och stora mängder ammunition. Samma månad höll han sin nya flickvän som gisslan i sin lägenhet på sjukhuset i sex dagar utan att någon märkte det. Medan han var ledig den 22 mars greps han och erkände alla brott. I juni 1992 släpptes Svartenbrandt och bytte då namn till Lars Ferm. Efter några dagar rånade han Handelsbanken vid Sankt Eriksplan i Stockholm klädd i damperuk, fuskmustasch och plastpistol. Han stötte på cirka 100 000 kronor och flydde på cykel genom Rörstrandsgatan till Karlbergs slottspark , och greps i buskarna vid Pompes grav (hundar som ägs av Karl XII av Sverige ). Anledningen till rånet var enligt Svartenbrandt att han blivit lovad att låna 18 000 kr av en vän, men som backat. Han tvingades sedan råna en bank för att ha råd att börja ett nytt liv och arbeta som stenhuggare . Han dömdes till fyra års fängelse för bankrånet. Svartenbrandt försökte efter gripandet begå självmord på Kronobergshäktet i Stockholm, men vakterna lyckades stoppa honom och han ska efteråt "ha blivit helad genom frälsning", vilket är något han skrev om i sin självbiografi Svartenbrandt (1995).

Linköpings universitetssjukhus där Svartenbrandt greps dagen efter att han den 8 juni 1999 sköt mot en polisbil.

Efter gripandet sökte han sig till den icke-konformistiska LP-stiftelsen ( LP-stiftelsen ), döptes och antogs till en teologisk utbildning i Örebro och sa efter att ha kommit ut från fängelset i februari 1995 att " Jag ska bli en körkortsinnehavare och skattskyldig ." Han släppte en självbiografi och satte upp en standup-show som han agerade i. Stora restskatter och ett bråk med hustrun i Linköping gjorde dock att allt brast och Svartenbrandt rånade den 11 januari 1996 närmaste postkontor i Linköping med en leksak pistol. Under rånet hade en kassörska känt igen honom trots hans mask. Han flydde till Tyskland efter rånet där han spenderade alla pengar från rånet i kasinot. Han tog sig till Kanarieöarna där han lät sig intervjuas på stranden men greps senare av den spanska polisen i Playa de las Américas den 23 januari 1996 och fördes från polisstationen till öns centrala fängelse, Teneriffa II. Han överfördes sedan till det spanska centrala Carabanchelfängelset i Madrid där han stannade i tre månader. Han utlämnades till Sverige i maj och dömdes till fyra år och sex månaders fängelse. Han släpptes från Norrtäljefängelset i början av februari 1999 och lämnade sedan sin familj i Linköping och bodde med sin nya flickvän hos en vän i Stockholm.

Den 8 juni 1999 begick han och en 20-årig kamrat ett rån och en skottlossning mot en polisbil utanför Linköpings universitetssjukhus i Linköping. Natten till tisdagen den 8 juni, strax efter halv fyra på morgonen, kallades tre poliser, två män och en kvinna, till parkeringen utanför Linköpings Universitetssjukhus. Den skulle kontrollera ett pågående bilinbrott, och utsattes sedan för kraftig eld. En polis träffades i axeln. Händelsen var kopplad till morden på Malexander som inträffade två veckor tidigare. Andreas Axelsson, en av gärningsmännen vid Malexandermorden, lades då in på Linköpings universitetssjukhus. Dagen efter omhändertogs Svartenbrandt efter att han hittats vid en trappa på sjukhuset. Han fördes sedan av polisen till psykiatriska kliniken. Den 30 juni bestämde han sig för att åka till Linköping och lämna över honom till polisen eftersom han kände sig utpekad i media för skottlossningen, men släpptes. Han förnekade då all inblandning. Den 13 juli greps han på en McDonald's-restaurang i Upplands Väsby efter att ha skuggats av polisen sedan Länna söder om Stockholm. Han var vid gripandet även misstänkt för ett bankrån i Helsingborg den 6 maj men frikändes från dessa anklagelser. Han dömdes dock för de övriga brotten till sex månaders fängelse.

2000-talet

Den 9 november 2000 frigavs Svartenbrandt från fängelset. Den 12 januari 2001 greps han av Piken i Landskrona efter att ha misshandlat sin före detta fru och deras 10-åriga dotter i hennes lägenhet. Han hade också blivit överfallen och hade ringt 112 . Han dömdes till ett års fängelse. Våren 2002 flyttade han till Arbrå , 15 kilometer norr om Bollnäs . Den 14 oktober 2002 rånade Svartenbrandt Systembolaget i Söderhamn och tog en kvinna som gisslan. Kvinnan kidnappades på en bensinmack före rånet så att han kunde ta hennes bil. Hon släpptes efter rånet i en skog och hittades med brutna revben och sår på huvudet och handen. Svartenbrandt greps och dömdes i Bollnäs tingsrätt för grovt rån och människorov och dömdes till sju års fängelse. Svartenbrandts 32-årige medbrottsling dömdes till fem års fängelse och tillsammans skulle de betala drygt 430 000 kronor i skadestånd. Efter fem år i Norrtälje fängelse släpptes han den 29 oktober 2007 och gav då ut sin andra bok ...men saknar kärlek (2007), och höll föredrag för betalande publik i Dalarna. Han talade sedan igen om Gud och tog avstånd från sitt gamla liv. I januari 2008 greps han för brott mot knivlagen och narkotikabrott i gallerian i sin tidigare hemstad Borlänge. I augusti 2008 greps han på bar gärning vid ett inbrott i en sommarstuga. 2008 vräktes Svartenbrandt från sin lägenhet på grund av att hyran inte var betald och flera utmätningsförsök gjordes under 2007 och 2008.

Den 11 december 2008 stoppades Svartenbrandt av polis i Dalkarlsbo i Dalarna. I bilen hittade polisen narkotika och ett hemgjort skjutvapen. Han misstänktes också för att vara drogpåverkad och greps och häktades misstänkt för narkotikabrott, DUI , körning utan licens och vapenbrott. Han släpptes dagen efter. Den 3 april 2009 rånade han en livsmedelsbutik i Blackeberg och stal lite över 5 000 kr. Några dagar senare, den 8 april 2009, rånade han och en medbrottsling Swedbanks filial i Säter och stal knappt 100 000 kr. Svartenbrandt blev snabbt misstänkt för brottet och anhölls i sin frånvaro. Rånarna stulna blå Volvo 440 hittades en timme efter rånet på en skogsväg vid Magnilbo väster om Säter. Svartenbrandt bodde på nittiotalet, ibland i en stuga i området. En månad före rånet hade Svartenbrandt dömts till böter för flera ringa brott. Dagen efter klockan 05.56 på morgonen greps han på Riksväg 62 norr om Råda vid infarten till Hagfors flygplats i Värmland tillsammans med en kvinna. Senare greps ytterligare en person i ett hus i Hagfors . Häktningsförhandlingen ägde rum den 12 april 2009 på polishuset i Borlänge. Han tillbringade sedan drygt två månader i häkte innan han erkände inblandning i rånet. Svartenbrandt dömdes till fem års fängelse för rån. Rånet resulterade i cirka 96 000 SEK i olika valutor. Pengarna och vapnen hittades aldrig. Han dömdes också tillsammans med två andra medbrottslingar att gemensamt betala ett skadestånd på över 140 000 kronor. Svartenbrandt dömdes även för butiksrånet i Blackeberg och skulle med sin medbrottsling gemensamt få betala ett skadestånd på över 70 000 kr. 2011 satt Svartenbrandt intagen på Salberga fängelse i Sala .

2010-talet

Den 13 april 2014 släpptes Svartenbrandt efter det femåriga fängelsestraffet från 2009. Mindre än ett dygn senare polisanmäldes Svartenbrandt för olaga hot ( olaga hot ) efter att ha hotat sin dotter Jackie Ferm . Den 5 december 2014 häktades Svartenbrandt på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt av Falu tingsrätt efter att frivilligt ha överlämnat sig till polisen i Lund . Han hade tidigare i sin frånvaro gripits ett antal dagar misstänkt för brottet. Svartenbrandt släpptes den 19 december 2014 efter att utredningen lagts ner på grund av bristande bevis. I februari 2015 berättade Svartenbrandt för Expressen att han led av malign prostatacancer . Svartenbrandt anhölls igen den 19 maj 2015 misstänkt för mordförsök och grovt vapenbrott ( grovt vapenbrott ) efter ett bråk i ett boende i Ställberg i Ljusnarsbergs kommun . Den 29 september 2015 greps han i centrala Kopparberg . Han åtalades den 16 oktober 2015 för misshandel av en kvinna. Den 26 november 2015 Örebro tingsrätt Svartenbrandt till två månaders fängelse för misshandel, olaga hot ( olaga hot ) och hot mot tjänsteman ( hot mot tjänsteman ). Han var också misstänkt för försök till våld mot tjänsteman , men frikändes från det påståendet. Han dömdes också för att ha misshandlat en kvinna som han bråkade med om sin hälsa och behandlingen han genomgick. Svartenbrandt åtalades även i samband med detta för att ha hotat en tonåring och en man som bevittnat bråket, men friades från anklagelserna. Straffet blev två månaders fängelse och skadestånd på totalt 40 000 kronor till de fyra poliserna.

Död

Polisen fick larm om att ett bråk skett i en lägenhet i Kopparberg . När de kom till platsen upptäckte de branden. Anna-Lena Carlander, Svartenbrandts fru, fick lindriga rökinandningsskador och räddades från lägenheten av räddningstjänst. När brandmännen gick in hittade de även Svartenbrandt död. Han var 70 år gammal.

Privatliv

Lars-Inge Svartenbrandt fick fem barn; tre med sin första fru Susanna Franzén – inklusive dottern Jackie Ferm , som deltog som tävlande i dokusåpan Paradise Hotel 2010 på TV6- kanalen . Sonen Jack dog den 3 november 2006, 14 år gammal, i en trafikolycka i Svalöv . Svartenbrandt fick beskedet om sin sons död medan han satt fängslad på Norrtäljefängelset. Han fick närvara vid sin sons begravningsgudstjänst i Sankt Johannes kyrka i Landskrona , om än eskorterad av tre kriminalvårdare från Norrtäljefängelset. 2015 gifte han sig med Anna-Lena Carlander och antog hennes efternamn.

Bibliografi

  •     Ferm, Lars (1994). Svartenbrandt (på svenska). Stockholm: Sellin & partner. ISBN 91-7055-121-9 . SELIBR 7596745 .
  •   Ferm, Lars (2007). ...men saknar kärlek (på svenska). Volubel. SELIBR 11769901 .

Vidare läsning

externa länkar