Léon de Montesquiou

Léon de Montesquiou
Montesquiou Fezensac, Leon.jpg
Léon de Montesquiou av Maurice Joron
Född ( 1873-07-14 ) 14 juli 1873
dog 25 september 1915 (25-09-1915) (42 år)
Nationalitet franska
Ockupation Essäist

Léon de Montesquiou (14 juli 1873 – 25 september 1915) var en artistokratisk fransk essäist, militant rojalist och nationalist. Han spelade en ledande roll i den högerorienterade Action Française -rörelsen före första världskriget (1914–18). Han skrev in sig i armén under kriget och dödades i aktion.

Tidiga år (1873–1901)

Léon Odon Marie Anatole de Montesquiou-Fezensac föddes den 14 juli 1873 i Briis-sous-Forges , Seine-et-Oise. Hans far var officer och hade gift sig med en frankofil kvinna av den höga rumänska adeln, prinsessan Marie Bibesco, vars far han hade känt under imperiets fälttåg. Han växte upp i familjens slott i Courtanvaux tills han var tio år och skickades sedan till Stanislas katolska skola i Paris. Efter examen gick han in på École de Droit och studerade samtidigt violin vid konservatoriet.

Montesquiou utförde sin militärtjänst som privatsoldat från 13 november 1894 till 24 september 1895 i det 115:e infanteriregementet och var i en av enheterna som utsetts för att bevittna kapten Alfred Dreyfus förnedring . Han övade med 103:e infanteriregementet 1897, 1901, 1903 och 1905. Han fick alltid mycket goda betyg och avancerade stadigt i rang och blev underlöjtnant i reserven 1900. Han tog sin kandidatexamen och skrev sedan 1899 hans doktorsavhandling om undertryckande av duellering. Han skrev in sig i baren men vädjade aldrig.

Den 20 juni 1899 deltog Montesquiou i det första offentliga mötet som organiserades av kommittén för Action Française på Salle des Agriculteurs och stödde offentligt organisationen den kvällen. Sedan dess stod han i ständig korrespondens med Maurras, för vilken den välfödde unge mannens följsamhet var viktig. År 1900 gick han med i Ligue de la patrie française , men flyttade sedan över till Action française på grund av sina utbyten med Maurras. Hans enda reservation mot rörelsen var att Frankrike fortfarande var stolt republikanskt, långt ifrån monarkistiskt. Han bidrog till revygrisen från 1900 och skrev starkt nationalistiska artiklar som senare samlades i böcker som Le Salut public (1901) och La Raison d'État (1902).

Action Française (1901–15)

Montesquiou konverterades definitivt till den rojalistiska saken i augusti 1901. Han var en av få medlemmar av den gamla aristokratin som spelade en ledande roll i Action Française-rörelsen. Han blev en allt viktigare medlem av rörelsen. I september 1902 blev han ansvarig för notes de quinzaine i Action française recension. I slutet av december 1902 var ordförande i styrelsen för Action française review, som just hade införlivats som ett aktiebolag. Han organiserade sedan en framgångsrik konferens i Marseille följt av en serie konferenser i provinserna från 1903 och framåt. Han blev en av rörelsens bästa och mest aktiva talare. I januari 1905 blev han generalsekreterare för den nya Ligue d'Action française.

Montesquiou var bland de många tidiga medlemmarna i Action Française som praktiserade katoliker, och inkluderade konsthistorikern Louis Dimier och essäisten Bernard de Vésins . De hjälpte Charles Maurras (1868–1952) att utveckla den rojalistiska ligans pro-katolska politik. I februari 1906 startade Montesquiou Institut d'Action Française, där han innehade stolen " Auguste Comte ". Han skrev tre böcker om Comte och positivism utifrån sina föreläsningar och konferenser. I sin Le système politique d'Auguste Comte à la Nouvelle librairie nationale (1907) försökte Montesquiou visa att Comtes lärjungar kunde komma överens med katoliker. 1910 valdes han till medlem av Comtistes.

Kassationsdomstolens beslut den 12 juli 1906 att ogiltigförklara kapten Dreyfus fällande dom orsakade en förnyad våg av anti-drefusism bland Action française, med Montesquiou som en ledande roll. Ligan fördömde beslutet och attackerade våldsamt general Georges Picquart , den nya krigsministern. I april 1907 informerades Montesquiou officiellt av krigsministeriet om att en rapport om hans aktivitet i Action française hade sparats i hans dossier som officer. Den 26 april 1907 Le Gaulois sitt öppna brev till premiärminister Georges Clemenceau där han svarade på rapporten genom att säga att han återigen skulle sätta upp affischer mot rehabiliteringen av Dreyfus och Picquart. Den 16 maj 1907 stängdes han av från sina uppgifter som reservofficer i ett år. Montesquiou höll ett möte med 5 000 supportrar två dagar senare. Efter en förfrågan avskedades han från sin rang och anställning i armén den 3 september 1907. Han fortsatte att kampanja mot Drefusarderna.

Montesquiou skrev att Action Francaise föddes från Dreyfusaffären. I juli 1909 skrev han: "Vi har ett mål: Ordning genom återställandet av kungen. Tja, om denna återupprättelse kräver motstånd mot lagen, våld och statskupp, är vi redo ."

Under första världskriget (1914–18) tilldelades Montesquiou som löjtnant vid 2:a utländska infanteriregementet. Han stred i östra Frankrike och i Champagne . Han dog i Souain , Marne, den 25 september 1915 när han ledde sin sektion i ett överfall. Han var dekorerad med Croix de Guerre . Montesquiou blev en del av pantheonen av martyrer i Action Française. Jean Baffier fick i uppdrag 1916 att producera en byst av Montesquiou för Action Françaises redaktioner. Men hans preliminära modell avvisades och skulptören tvingades överväga en stämningsansökan för avtalsbrott.

Publikationer

  • Léon de Montesquiou (1899), Faculté de droit de Paris. Étude sur la suppression du duel (doktorsavhandling), Paris: impr. de Jouve et Boyer / Université de Paris. Faculté de droit et des sciences économiques, sid. 180
  • Léon de Montesquiou (1901), "Le Salut public", l'Action française , Paris: Plon-Nourrit et Cie: 216
  • Léon de Montesquiou (1902), La Raison d'Etat , Paris: Plon-Nourrit et Cie, sid. 199
  • Léon de Montesquiou (1904), Nos Traditions nationales, comment les défendre ? , Bourges: visn. de Tardy-Pigelet, sid. 78
  • Léon de Montesquiou (1905), De l'anarchie à la monarchie , Paris: l'Action française, sid. 56
  • Léon de Montesquiou (1905), Les Raisons du nationalisme , Paris: Plon-Nourrit et Cie, sid. 269
  • Léon de Montesquiou (1907), Ma révocation... , Paris: Éditions de "l'Action française", sid. 44
  • Léon de Montesquiou (1907), Le Système politique d'Auguste Comte , Paris: Nouvelle librairie nationale / Institut d'action française, sid. 347
  • Léon de Montesquiou (1908), Les Consécrations positivistes de la vie humaine , Paris: Nouvelle librairie nationale / Institut d'action française, sid. 251
  • Léon de Montesquiou (1910), L'Antipatriotisme et la République, les manuels scolaires (Konferens i Lille, 5 mars 1910), Paris: bureaux de "l'Action française"
  • Léon de Montesquiou (1911), Auguste Comte, quelques principes de conservation sociale , Paris: l'"Action française", sid. 84
  • Léon de Montesquiou (1911), Le réalisme de Bonald , Paris: Nouvelle librairie nationale / Institut d'Action française
  • Léon de Montesquiou; Lucien Moreau (1911), La Politique de "l'Action française". Svar till MM. Lugan et J. Pierre... , Paris: "l'Action française", sid. 131
  • Léon de Montesquiou (1912), Le "Contrat social" av J.-J. Rousseau ou les Fondements philosophiques de la démocratie , Paris: l'Action française, sid. 27
  • Léon de Montesquiou (1912), L'Oeuvre de Frédéric Le Play , Paris: Nouvelle librairie nationale / Institut d'action française, sid. 282
  • Léon de Montesquiou (1913), Les Débats sur l'armée , Paris: l'Action française, sid. 51
  • Léon de Montesquiou (1914), Notes sur la Roumanie : un pays sauvé par la monarchie, un roi et une constitution, la question juive... , Paris: Nouvelle librairie nationale, sid. 106
  • Léon de Montesquiou (1914), 1870 les causes politiques du désastre , Paris: Nouvelle Librairie nationale, sid. 286
  • Léon de Montesquiou (1918), Les origines et la doctrine de l'"Action française" , Paris: Ligue "d'Action française", sid. 40
  • Léon de Montesquiou (1919), La Noblesse. Suivi d'extraits de Blanc de Saint-Bonnet sur le même sujet... , Paris: Service des publications de "l'Action française", sid. 32

Anteckningar

Källor