Kvantitativt berättande

Kvantitativt berättande ( QST ) är ett systematiskt tillvägagångssätt som används för att utforska mångfalden av ramar som kan vara legitima i en vetenskaplig studie eller kontrovers. QST antar att i ett sammankopplat samhälle upprätthålls flera ramar och världsbilder legitimt av olika enheter och sociala aktörer. QST ser kritiskt på modeller som används i evidensbaserad policy (EBP. Sådana modeller är ofta reduktionistiska, i den mening som diskuteras av, i och med att trakterbarhet uppnås på bekostnad av att undertrycka relevant tillgänglig evidens. QST föreslår korrigerande tillvägagångssätt för denna praxis.

Sammanhang

Kvantitativt berättande (QST) tar upp evidensbaserad policy och kan betraktas som en reaktion på en kvantifieringsstil baserad på kostnadsnytto- eller riskanalys som – enligt QST-förespråkarnas åsikt – kan innehålla viktiga implicita normativa antaganden.

I QST:s logik riskerar en enda kvantifiering som motsvarar en enda syn på vad problemet är att distrahera från vad som kan vara alternativa avläsningar.

Konceptet att en del av de bevis som behövs för politik tas bort från synen diskuteras av Ravetz, 1987; Rayner, 2012). De föreslår att "obekväm kunskap" subtraheras från den politiska diskursen med syftet att göra det lättare att hantera eller föra fram en given agenda. Ordet "hypo-kognition" har använts i samband med dessa instrumentella användningar av ramar (Lakoff et al., 2008; Lakoff, 2010).

För Rayner sker ett fenomen av "förskjutning" när en modell blir målet istället för verktyget, t.ex. när en institution väljer att övervaka och hantera resultatet av en modell snarare än vad som händer i verkligheten. När den väl har avslöjats urholkar den strategiska användningen av hypokognition förtroendet för de inblandade aktörerna och institutionerna.

Närma sig

QST föreslår att man erkänner okunskap om att utarbeta "klumpiga lösningar" (Rayner, 2012), som kan tillåta förhandlingar mellan parter med olika normativ inriktning. Saltelli och Giampietro (2017) menar att vår nuvarande inställning till evidensbaserad politik, även i den mer nyanserade formuleringen av evidensinformerad politik (Gluckman, 2014), ofta bygger på en godtycklig begränsning av definitionen av problemet, vilket är sedan förstärkt av ett försök att kvantifiera - via modeller och/eller indikatorer, av den valda ramen. QST är också känsligt för makt- och kunskapsasymmetrier (Boden och Epstein, 2006; Strassheim och Kettunen, 2014), eftersom intressegrupper har större utrymme att fånga tillsynsmyndigheter än den genomsnittliga medborgarens annonskonsument.

QST uppmuntrar en ansträngning i analysens pre-analytiska, pre-kvantitativa fas för att kartlägga ett socialt robust (dvs. inklusive intressen från olika intressenter) universum av möjliga ramar. QST utvidgar en av reglerna för känslighetsrevision genom att ställa frågan om "vad man ska göra" för att undvika att en fråga formuleras ensidigt. Uppenbarligen är medicinen för en sjuk evidensbaserad politik inte en fördoms- eller vidskepelsebaserad politik, utan en mer demokratisk och deltagande tillgång till bevisförsörjning – även när det gäller agendasättning. För detta behövs en ny institutionell miljö. Förespråkarna för QST flaggar för samhörigheten med detta tillvägagångssätt till andra såsom NUSAP och Sensitivity Auditing .

QST undviker inte användningen av kvantitativa verktyg helt och hållet. Den föreslår istället att utforska kvantitativt flera berättelser, undvika falsk noggrannhet och fokusera på några framträdande drag i de utvalda berättelserna. Istället för att försöka samla bevis till stöd för en given läsning eller policy, eller att optimera den med modellering, försöker QST testa om ett givet policyalternativ eller inramning står i konflikt med befintliga sociala eller biofysiska begränsningar. Dessa är (Giampietro et al., 2014):

1. genomförbarhet (är policyn tillåten med tanke på de befintliga resurserna?)
2. lönsamhet (är det förenligt med befintliga sociala arrangemang eller regler?)
3. önskvärdhet (kommer samhället att abonnera på det?).

Ansökningar

En nyligen genomförd tillämpning av QST som utforskar övergången till intermittent elektrisk energiförsörjning i Tyskland och Spanien beror på Renner och Giampietro. Cabello et al. använd QST för att utforska ett fall av vatten- och jordbruksstyrning på Kanarieöarna.

Andra tillämpningar av tillvägagångssätt som kan hänvisas till QST är analyserna för kostnaderna för klimatförändringar, till kontroversen kring OECD-PISA-studien), till livsmedelssäkerhet, till kontroversen kring användningen av Golden Rice, en GMO-gröda, och till det ekologiska fotavtrycket för nätverket för ekologiska fotavtryck.