Kreis Stuhm

Kreis Stuhm (1818-1945)
Provinsen Västpreussen
 Regierungsbezirk Danzig
 Regierungsbezirk Marienwerder
Regierungsbezirk Västpreussen, i augusti 1939

Stuhmdistriktet var ett preussiskt distrikt som fanns mellan 1818 och 1945. Det tillhörde den del av Västpreussen som blev kvar i det tyska riket efter första världskriget och som sedan var en del av provinsen Ostpreussen . Idag ligger distriktets territorium i Pommerns vojvodskap i Polen .

Historia

Området Stuhm-distriktet annekterades av Preussen under Polens första uppdelning 1772 och tillhörde Marienburg -distriktet fram till 1818. Som en del av en omfattande distriktsreform i provinsen Västpreussen bildades det nya Stuhm-distriktet den 1 april 1818 från södra delen av Marienburg-distriktet. Det bestod av städerna Christburg och Stuhm .

Från 3 december 1829 till 1 april 1878 förenades Västpreussen och Östpreussen för att bilda provinsen Preussen, som blev en del av det tyska riket 1871. I och med att Versaillesfördraget trädde i kraft den 10 januari 1920 och det därtill hörande upplösning av provinsen Västpreussen, Stuhm-distriktet var ursprungligen underordnat Oberpräsident i Königsberg . Som förberedelse för folkomröstningen om det framtida medlemskapet i distriktet underordnades den den interallierade kommissionen för regering och folkomröstning i Marienwerder . I folkomröstningen den 1 juli 1920 beslutade 80 procent av väljarna i distriktet Stuhm att distriktet skulle vara kvar i det tyska riket. Den 1 juli 1922 införlivades Stuhm-distriktet i provinsen Ostpreussen. Regierungsbezirk Marienwerder döptes om till Regierungsbezirk Westpreußen av traditionsskäl.

överfördes landsbygdssamhällena Tessensdorf och Willenberg från distriktet Stuhm till distriktet Marienburg och införlivades med staden Marienburg. Efter invasionen av Polen 1939 blev Stuhm-distriktet en del av det nybildade Reichsgau Danzig-Västra Preussen . Våren 1945 Röda armén distriktet och placerade det under polsk administration.

Demografi

Befolkning i distriktet Stuhm
1837 1849 1855 1867
tyskar 15 512 54,4 % 18,941 54,6 % 21,932 57,7 % 23 555 58,2 %
polacker 13 024 45,6 % 15,777 45,4 % 16.104 42,3 % 16,928 41,8 %
Total 28,536 34,718 38 036 40,483

kommuner

Före dess upplösning 1945 bestod distriktet av två städer och 65 andra kommuner:

  • Altendorf
  • Altmark
  • Ankemitt
  • Baalau
  • Baumgarth
  • Blonaken
  • Bönhof
  • Braunswalde
  • Bruch
  • Budisch
  • Christburg (stad)
  • Deutsch Damerau
  • Dietrichsdorf
  • Georgensdorf
  • Groß Brodsende
  • Großwaplitz
  • Grünhagen
  • Guldenfelde
  • Heinrode
  • Hohendorf
  • Honigfelde
  • Iggeln
  • Jordansdorf
  • Kalsen
  • Kalwe
  • Kammerau
  • Kiesling
  • Klein Brodsende
  • Konradswalde
  • Laabe
  • Laase
  • Lichtfelde
  • Losendorf
  • Mahlau
  • Menthen
  • Mirahnen
  • Montauerweide
  • Morainen
  • Neudorf
  • Neuhöferfelde
  • Neumark
  • Neunhuben
  • Niklaskirchen
  • Pestlin
  • Peterswalde
  • Pirklitz
  • Polixen
  • Portschweiten
  • Posilge
  • Preußisch Damerau
  • Ramten
  • Rehhof
  • Rudnerweide
  • Sadlacken
  • Schönwiese
  • Schroop
  • Stangenberg
  • Stuhm (stad)
  • Teschendorf
  • Tiefensee
  • Tragheimerweide
  • Trankwitz
  • Trupp
  • Usnitz
  • Wadkeim
  • Wargels
  • Weißenberg

Ortsnamn

I vissa fall fick ortnamn som ansågs "inte tillräckligt tyska" på 1930-talet fonetisk anpassning eller översättning:

  • Barlewitz → Wargels
  • Czewskawolla → Petersbruch
  • Jordanken → Jordansdorf
  • Kollosomp → Kalsen
  • Kommerau → Kammerau
  • Mlecewo → Heinrode
  • Nikolaiken → Niklaskirchen
  • Sadluken → Sadlacken
  • Straszewo → Dietrichsdorf
  • Watkowitz → Wadkeim