Konstruktiv journalistik
Konstruktiv journalistik är en domän inom journalistiken som är förankrad inom akademin och involverar kommunikationsfältet som bygger på att rapportera lösningsfokuserade nyheter, istället för att enbart kretsa kring negativa och konfliktbaserade berättelser. Tanken bakom konstruktiv journalistik är att ge berättelser mer sammanhang och göra konsumenten av nyheterna mer informerad genom att skildra världen mer exakt genom att lägga till nyanser, sammanhang, framsteg och lösningar. Genom att ge mer bakgrund och även rapportera vad som går bra, så att människor mer kan skapa sig en realistisk syn på världen. Istället för att bara rapportera problemen tar vissa utövare av konstruktiv journalistik också upp vad konsumenten kan göra med informationen, till exempel hur de kan agera i frågan. Domänen ska ses som ett paraply där olika experimenterande äger rum, från mer klassiska, konservativa applikationer till mer progressiva och experimentella applikationer som ofta ses i nyare redaktioner som De Correspondent, (NL) eller Correctiv (DE).
Journalisten speglar inte sin åsikt och återger eller implementerar inte heller vad dessa lösningar är, utan försöker informera samhället om vilka lösningar det kan finnas. Pionjärer inom konstruktiv journalistik säger att du som journalist har stor inverkan på hur människor tänker, på grund av hur du konstruerar nyheterna. Journalister måste bli mer medvetna om det ansvaret genom att vara mer försiktiga i hur de konstruerar sina berättelser. De tror att många journalister, som använder ett väldigt cyniskt sätt att rapportera nyheter, glömmer bort att de genom att rapportera allt som går fel på distans också flyttar samhället.
Det syftar till att undvika negativitetsfördomar och inkorporerar resultat från positiv psykologisk forskning för att producera nya ramar för journalistik. Därför, istället för att enbart rapportera om konflikter och problem, syftar konstruktiv journalistik till att få en mer heltäckande skildring av de aktuella frågorna. Det syftar till att avslöja kärnorsakerna till problem men också att rapportera om nya idéer och utvecklingar för att förskjuta samhället mot mer opartiska och hållbara vägar. Konstruktiv journalistik syftar till att uttrycka hur förändring är möjlig och lyfter fram den roll varje medlem av samhället kan spela för att främja den. Dessutom strävar den efter att stärka journalistikens etiska kod genom att undvika förvrängning av information för att ge en mer verklig bild av världen. Konstruktiv journalistik försöker skapa ett engagerande narrativ som är faktamässigt korrekt utan att överdriva siffror eller realiteter. Världens första Ph.D. avhandling om konstruktiv journalistik avslutades vid School of Journalism and Mass Communication vid University of North Carolina, Chapel Hill, 2015, av Karen McIntyre .
Ansökningar
Enligt den danska journalisten Cathrine Gyldensted kan den kanadensiske familjesystemterapeuten Karl Tomms fyra typer av terapeutiska ifrågasättanden omvandlas till ett intervjusätt som även kan användas av journalister. Tomms ursprungliga ram ger fyra typer av frågor som en terapeut kan använda i psykoterapisessioner för att åstadkomma positiva terapeutiska resultat från klienter. Genom att använda samma modell inom journalistiken kunde liknande konstruktiva svar erhållas från intervjupersonen.
I vad han kallade "interventiva intervjuer" som utformats för att underlätta positiva förändringar i familjens dynamik, delar Tomm in frågor i fyra typer baserat på två korsande dimensioner som utgör fyra kvadranter. Den första dimensionen av intentionalitet skiljer mellan "orienterande frågor" som hjälper intervjuare (terapeuter) att orientera sina åsikter om intervjupersonerna (klienter) och "påverkansfrågor" som utmanar intervjupersonernas (klienternas) förståelse av sig själva. När den används utanför psykoterapi, såsom inom journalistik, tolkas denna dimension av intentionalitet också som den tidsmässiga dikotomien mellan förflutna orientering och framtidsorientering. Den andra dimensionen av linjära kontra cirkulära antaganden, teoretiskt baserad på Gregory Batesons verk om sinnets natur, skiljer mellan linjära antaganden som tar ett reduktionistiskt, deterministiskt tillvägagångssätt och cirkulära antaganden som tar ett holistiskt, systemiskt förhållningssätt. De fyra typerna av frågor som blir resultatet är:
- Linjära frågor ("Detektiven"): Grundläggande utredningsfrågor som handlar om "Vem gjorde vad?, var?, när? och varför?". Den här typen av frågor hjälper till att upptäcka den faktiska aspekten av problemet eller frågan.
- Cirkulära frågor ("Antropologen"): Denna typ av frågor upptäcker relevanta kontextuella perspektiv bakom fakta. Exempel: "Hur påverkade detta dig (eller andra saker/människor/etc.)?" och "Vad är din förklaring till A eller B?".
- Reflexive Questions ("The Future Scientist"): I reflekterande frågor föreslår intervjuaren ett nytt perspektiv på ett givet ämne, och får därmed intervjupersonen att reflektera över en ny möjlighet till konstruktiva lösningar på problemet eller frågan. Exempel: "Vad tror du att A tror när han är i den situationen?", "Hur skulle du ställa dig till det här problemet?" och "Vilka åtgärder bör vidtas för att göra A eller B?"
- Strategiska frågor ("Kaptenen"): Styr intervjupersonen till att engagera sig i lösningen. Exempel: "Vad ska göras?", "Kommer du att göra det?" och "När ska du göra det?"
Gyldensted rapporterar att konventionella journalister tenderar att vara förflutnasorienterade och därför utelämna framtidsorienterade frågor, särskilt "Framtidsforskaren". Till exempel, på en fyra timmar lång presskonferens med en före detta dansk premiärminister, ställde pressen 59 % "detektiv", 19,4% "kapten", 18,7% "antropolog" och endast 3% "Framtidsforskare" frågor av en totalt mer än 130 frågor. "Som en konsekvens", skriver hon, "missar [journalister] att ställa frågor som utforskar nya perspektiv, lösningar och visioner och att utlösa handlingar baserade på dessa perspektiv." En idealisk, konstruktiv intervju kräver en balans mellan alla fyra typerna av frågor, eftersom "[en] intervju som innehåller alla fyra förhörsrollerna [...] avslöjar problemet och de inblandade parterna (detektiven), ger reflektion över vad som har hänt (Antropolog), pekar mot en lösning eller kartlägger en större vision (Future Scientist), och engagerar beslutsfattare (kapten)." Dessa fyra typer av frågor, grundade i familjeterapi, är särskilt effektiva inom politisk journalistik , eftersom intervjuaren kan uppmuntra "medling i politiska debatter" och därmed underlätta konstruktivt samarbete mellan politiker.
Medieföretag som arbetar med konstruktiv journalistik
I Skandinavien har denna domän utvecklats sedan 2007. I december 2007 skrev chefredaktören och VD:n för det danska mediebolaget Berlingske Media , Lisbeth Knudsen, en ledare där hon reflekterade över de naturliga men också skadliga effekterna av journalistikens negativitetsbias, och efterlyste mer positiva och konstruktiva berättelseidéer.
Danska public broadcaster DR arbetar med konstruktiv journalistik på sin nyhetsavdelning, men inte bara där, även på regionala stationer som P4 Fyn och DR Danmark.
Danska TV 2 News har lanserat ett speciellt format som de har myntat Yes We Can Stories i sitt nattliga nyhetsformat.
Sveriges SVT och SR har implementerat konstruktiv journalistik som en del av sin vardagliga metod och ram. Det holländska nätmediet De Correspondent i Nederländerna har utsett en korrespondent för framsteg och en konstruktiv korrespondent som en del av deras redaktionspersonal.
Huffington Post lanserade sina specialavdelningar som experimenterade med konstruktiv journalistik 2011, och The Washington Post följde 2014 med en onlinesektion märkt "The Optimist".
Belgiska nationella fransktalande media RTBF lanserade i slutet av 2012 en månadstidning i samproduktion med 7 lokala vallonska tv-apparater, kallad "Alors, på förändring!". Dess syfte är att göra porträtt av medborgare som är involverade i övergången, i syfte att ge positiva och inspirerande exempel på beteendeförändringar till tittarna.
Spansk B2B digital redaktion, https://vol.media/ , har nyligen tillkännagett sitt skifte till Constructive Journalism för sin nya affärsmodell, den digitala interaktiva tidningen VoL eMag, som fokuserar på att visa upp framgångsberättelser om initiativ, projekt och beslut inriktade på hållbarhet i det internationella företagsekosystemet.