Konkurrensmässig heterogenitet
Konkurrenskraftig heterogenitet är ett koncept från strategisk ledning som undersöker varför branscher inte konvergerar på ett bästa sätt att göra saker. Enligt forskare inom strategisk ledning, kombineras produktionens och konkurrensens mikroekonomi för att förutsäga att industrier kommer att bestå av identiska företag som erbjuder identiska produkter till identiska priser. Djupare analyser av detta ämne togs upp i industriell organisationsekonomi av forskare inom crossover-ekonomi/strategisk ledning som Harold Demsetz och Michael Porter . Demsetz hävdade att bättre styrda företag skulle tillverka bättre produkter (eller liknande produkter till lägre kostnader) än sina konkurrenter. Sådana företag skulle översätta bättre produkter eller lägre priser (ett optimalt beslut baserat på lägre kostnader) till högre efterfrågan, vilket skulle leda till intäktsökning. Dessa företag skulle då vara större än de mer dåligt förvaltade konkurrenterna.
Porter hävdade att företag i en bransch skulle gruppera sig i strategiska grupper. Varje grupp skulle vara likartad och förflyttning mellan grupper skulle vara svår och kostsam (hinder för rörlighet). Richard Rumelt och Stephen Lippman visade hur företag kan skilja sig åt i en bransch under partiella jämviktsliknande omständigheter. Richard Nelson och Sidney G. Winter diskuterade hur företag utvecklar olika förmågor. Under denna tid fokuserade industriell ekonomi på industriegenskaper, behandlade skillnaderna mellan företag i en bransch som triviala. Detta var en stridsfråga inom strategi och mellan strategi och ekonomi från omkring 1980 till mitten av 1990-talet.
Tidigt på 1990-talet publicerades ett antal artiklar under rubrikerna Resursbaserad syn och förmågor. Båda metoderna fortsätter att utvecklas. Men RBV vann PR-kriget (komplett med, påstås ha tagit bort avvikande åsikter från Wikipedia). RBV hävdar att företag varierar i sina resurser och resursvariationer leder till olika konkurrenspositioner. Förmågasteorier, som bygger på tidigare arbeten av Nelson och Winter och Teece, gör ett liknande påstående.
Utveckla idéer pionjärer av Rumelt och diskuterade av Levinthal och Noda och Collis. Hoopes, Madsen och Walker använder termen konkurrenskraftig heterogenitet för att beskriva prestationsskillnaderna mellan nära konkurrenter. Hoopes et al. hävdar att RBV bara är en av många möjliga förklaringar till konkurrensens heterogenitet. Således, titeln på deras tidning och specialnummer, "Varför finns det en RBV?" Förutom ekonomibaserade förklaringar som noterats ovan, Hoopes et al. påpeka att olika övertygelser, preferenser och mål leder till att företag som söker liknande kunder hittar och utvecklar unika konkurrenspositioner.
Dessutom har Hoopes et al. föreslår att konkurrensfördelar bör ses i termer av varje företags ekonomiska bidrag. Benämnt VC-modellen är det i grunden en förhandlingsmodell (se Tirol) över det överskott som skapas av ett företags verksamhet. En köpare och leverantör prutar över priset (P) för en vara som bidrar med ett värde (V) till köparen och kostar leverantören en viss summa (C) att producera. "Värde är det pris som en köpare är villig att betala för en vara som saknar konkurrerande produkter eller tjänster men ändå inom budgetbegränsningar och med tanke på andra köpmöjligheter. Det mesta arbetet tar hänsyn till kostnader i termer av marginalkostnad. Varans marknadspris ligger mellan värde och kostnad. Så , köparen får ett mervärde minus priset (VP), och leverantören får en vinst av pris minus kostnad (PC) Leverantörens resurser och möjligheter påverkar i sin tur varans värde för köparen och/eller kostnaden för att tillverka den." Se även Besanko, Dranove & Shanley,; Ghemawat,; Rollator; se även Postrel. Enligt denna teori konkurrensfördelar ha det företag som implementerar den största skillnaden mellan värde och kostnad jämfört med konkurrenter. Denna förhandlingsmodell har vidareutvecklats i stor omfattning i Johnsons redogörelse för ekonomiska möjlighetshyror som underbygger heterogen konkurrens.
Sammanfattningsvis försöker en teori om konkurrensmässig heterogenitet förklara varför företag inte konvergerar på ett enda bästa sätt att göra saker som förutspått av enkel mikroekonomi. RBV innehåller ett tillvägagångssätt. Under de senaste åren har förmågasteorierna utökat RBV-logiken. Nyligen har mer arbete som fokuserar på heterogenitet publicerats i strategitidskrifter.
- Besanko, D., D. Dranove och M. Shanley 1999. Economics of Strategy (2:a upplagan). MA: John Wiley & Sons.
- Demsetz, H. 1973, "Industry Structure, Market Rivalry and Public Policy," Journal of Law and Economics.
- Demsetz, H. "Two systems of belief about monopol," i H. Goldschmid, et al., red., Industrial Concentration: The New Learning, Boston: Little Brown, 1974; (även kapitel 7 i Demsetz, Harold. Efficiency, Competition, and Policy. Cambridge MA: Basil Blackwell, 1989.)
- Ghemawat, P. 1991. Engagemang: The Dynamic of Strategy. New York: Fri press.
- Hoopes, GD; Madsen, TL; Walker, G. (2003) Gästredaktörens introduktion till specialnumret: Varför finns det en resursbaserad syn? Mot en teori om konkurrenskraftig heterogenitet. Strategic Management Journal; 24, s. 889–902.
- Levinthal, Daniel A. 1995. "Strategic Management and the Exploration of Diversity." I: Resource-Based and Evolutionary Theories of the Firm: Towards a Synthesis. Montgomery, Cynthia A. (red.) Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
- Nelson, R. och S. Winter. 1982. En evolutionsteori om ekonomisk förändring. Cambridge, MA: Harvard University Press.
- Noda, T. & DJ Collis The Evolution of Intraindustry Firm Heterogeneity: Insights from a Process Study (i Special Research Forum: Change and Development Journeys into a Pluralistic World) The Academy of Management Journal, Vol. 44, nr 4. (Aug., 2001), s. 897–925.
- Peteraf, MA (1993), "Hörnstenarna i konkurrensfördelar: en resursbaserad syn". Strategic Management Journal, Vol. 14, nr 3, s. 179–191
- Postrel, S. 2002, Öar av delad kunskap: Specialisering och ömsesidig förståelse i problemlösningsteam", Organisationsvetenskap, 13 (3): 303-320.
- Porter, M. (1980) Competitive Strategy, Free Press, New York, 1980.
- Rumelt, RP 1984. "Mot en strategisk teori om företaget." I RB Lamb (red.), Competitive Strategic Management. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall, s. 556–570.
- Rumelt, RP (1991), "Hur mycket betyder industrin?". Strategic Management Journal, Vol. 12, nr 3, s. 167–185
- Teece, DJ 1982. "Mot en ekonomisk teori för multiproduktföretaget." Journal of Economic Behaviour and Organization. 3: 39-64.
- Teece, DJ, G. Pisano och A. Shuen 1994. "Dynamiska förmågor och strategisk ledning." Strategisk ledningstidning.
- Tirole, J. 1988. Theory of Industrial Organization. Cambridge: MIT Press.
- Walker, G. 2004. Modern Competitive Strategy (2004), McGraw-Hill.