kkStB 6
kkStB 6 BBÖ 6 / ČSD 264.0 / PKP Pd12 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
kkStB 6 var en klass av 68 expresspassagerarlokomotiv 4-4-0 från Imperial Royal Austrian State Railways ( kaiserlich-königliche österreichische Staatsbahnen eller kkStB ).
Historia
kkStB 6- kriget den första designen av Karl Gölsdorf i kkStB ritningsbyrå. Eftersom snabbtågsloken som användes på 1890-talet var för svaga på grund av ökande tågvikter, konstruerade Gölsdorf den betydligt kraftigare 6-serien som ett sammansatt lok för att ersätta kkStB 4. Pannlutningen var 500 mm ( 19 + 3 ⁄ 4) . in) högre på 6-serien jämfört med 4:an. 6-serien var en rungande framgång; de kunde köras i 130 km/h (81 mph) utan problem, kontinuerlig effekt var 800 PS (588 kW; 789 hk) och toppeffekten var 1 000 PS (735 kW; 986 hk). På nivån kunde de dra 210 t (210 långa ton; 230 korta ton) i 100 km/h (62 mph); på en 10‰ lutning (1 % eller 1:100) sjönk inte hastigheten under 58 km/h (36 mph). Den högsta tillåtna hastigheten sattes till 90 km/h (56 mph). Totalt 68 lok levererades av Lokomotivfabrik Floridsdorf (24), Wiener Neustädter Lokomotivfabrik (20) och Lokomotivfabrik der StEG (24).
Med 6-serien kunde restiden mellan Wien och Prag minskas från tolv till åtta timmar. Loken användes också på sträckorna Wien– Eger , Prag– Linz och Wien– Salzburg . De transporterade också Orient-Express , Ostend-Wien Express och spatågen till Karlovy Vary .
Efter första världskriget övergick 20 lok till Österrikes federala järnvägar ( Bundesbahnen Österreich , BBÖ). 28 lok gick till de tjeckoslovakiska statliga järnvägarna (ČSD) som deras klass 264.0 . De polska statliga järnvägarna (PKP) ärvde 9 lok som klass Pd12 . De återstående loken var krigsförluster eller eliminerades innan de ingick i de olika järnvägsbolagens seriescheman. BBÖ pensionerade sitt sista lok 1932, ČSD sitt sista 1938.
- Lokomotiv-Typen der kk landesbef. Maschinen-Fabrik i Wien der priv. österreichisch-ungarischen Staats-Eisenbahn-Gesellschaft (på tyska). Wien: M. Engel & Sohn, kk Hof-Buchdruckerei und Hof-Lithographie. 1888.
- Gölsdorf, Karl (1978). Lokomotivbau i Alt-Österreich 1837–1918 (på tyska). Wien: Verlag Slezak. ISBN 3-900134-40-5 .
- Griebl, Helmut; Slezak, Josef Otto; Sternhart, Hans (1985). BBÖ Lokomotiv-Chronik 1923–1938 (på tyska). Wien: Verlag Slezak. ISBN 3-85416-026-7 .
- Horn, Alfred (1973). "Die Lok-Familie der österreichischen Reihe 6". Lok-Magazin . Nr 58. Franckh'sche Verlagshandlung, W. Keller & Co s. 25–33. ISSN 0458-1822 .
- Schneiser, Bernhard (1992). Lokomotiven von Haswell, StEG und Mödling 1840–1929 (Nachdruck) (på tyska). Wien: Verlag Slezak. ISBN 3-85416-159-X .
- Schröpfer, Heribert (1989). Triebfahrzeuge österreichischer Eisenbahnen - Dampflokomotiven BBÖ und ÖBB (på tyska). Düsseldorf: alba. ISBN 3-87094-110-3 .
- Stockklausner, Johann (1979). Dampfbetrieb i Alt-Österreich (på tyska). Wien: Verlag Slezak. ISBN 3-900134-41-3 .
- Blieberger, Johann; Pospichal, Josef (2008). Die kkStB-Triebfahrzeuge, Band 1. Die Reihen 1 bis 228 (på tyska). bahnmedien.at. ISBN 978-3-9502648-0-7 .
- Pospichal, Josef. "kkStB 6" . Lokstatistik . Hämtad 13 februari 2021 .