Ker-Optika bt v ÀNTSZ Déldunántúli Regionális Intézete

Ker-Optika
Domstol	Baranya Megyei Bíróság
Citat(er)	[2010] REG I-12213, mål C-108/09.
Nyckelord
Europeiska unionens lagstiftning Fri rörlighet för varor Interna åtgärder Försäljningsarrangemang Diskrimineringstest Test för marknadstillträde

Ker-Optika bt v ÀNTSZ Dél-dunántúli Regionális Intézete [2010] ECR, mål C-108/09 är ett EU-rättsligt mål som rör en lagkonflikt mellan ungersk nationell lagstiftning och EU-rätten. Den ungerska lagstiftningen om onlineförsäljning av kontaktlinser övervägdes med avseende på om det var nödvändigt för att skydda folkhälsan, och man drog slutsatsen att detta kunde ha gjorts med mindre restriktiva åtgärder. Trots att den interna åtgärden i detta fall kategoriseras som ett försäljningsarrangemang, vilket i allmänhet skulle bestämmas av det diskrimineringstest som fastställdes i domen i det ovannämnda målet Keck , fortsatte domstolen att använda ett test för marknadstillträde, enligt Italian Trailers . Således är detta fall avgörande i den senaste utvecklingen av testerna för att fastställa åtgärder som motsvarar motsvarande effekt.

Fakta

Ungersk lagstiftning förbjuder försäljning av kontaktlinser utan en specialbutik för att uppfylla vissa krav och tjänster från en optiker eller ögonläkare som är kvalificerad inom kontaktlinsområdet. Ker-Optika, ett ungerskt företag, säljer kontaktlinser via sin webbplats. De ungerska hälsomyndigheterna förbjöd den att bedriva sådan verksamhet eftersom sådana produkter inte kunde säljas via internet.

Ker-Optika väckte talan vid domstol och ifrågasatte detta förbud. Baranya Megyei Bíróság (distriktsdomstolen i Baranya, Ungern), som prövade fallet, frågade domstolen om EU-lagstiftningen hindrar den ungerska lagstiftningen som förbjuder försäljning av kontaktlinser via Internet.

Dom

Den här artikeln innehåller text som är tillgänglig under licensen CC BY 4.0 .

EG-domstolen ansåg att den ungerska lagen inte var förenlig med artikel 34 i EUF-fördraget, eftersom mindre restriktiva åtgärder kunde ha vidtagits för att skydda folkhälsan.

1. Denna begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter av informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (” direktiv om elektronisk handel” (EGT L 178, s. 1) och artiklarna 34 FEUF och 36 FEUF.

2. Begäran har framställts i en tvist mellan Ker-Optika bt (nedan kallad Ker-Optika) och ÀNTSZ Dél-dunántúli Regionális Intézete (regionala direktorat för södra Transdanubien för de nationella folkhälso- och sjukvårdstjänsterna, "ÀNTSZ") angående ett administrativt beslut varigenom ÀNTSZ förbjöd Ker-Optika att sälja kontaktlinser via Internet.

Om det finns en begränsning av den fria rörligheten för varor

47. Enligt fast rättspraxis ska alla handelsregler som antagits av medlemsstaterna och som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt kan hindra handeln inom Europeiska unionen betraktas som åtgärder med motsvarande verkan som kvantitativa restriktioner och , på denna grund, förbjudet enligt artikel 34 FEUF (se bland annat mål 8/74, Dassonville , REG 1974, s. 837, punkt 5, och mål C-110/05, kommissionen mot Italien , REG 2009, s. I-519, punkt 33 ).

48. Det framgår också av fast rättspraxis att artikel 34 FEUF återspeglar skyldigheten att iaktta principerna om icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande av produkter som lagligen tillverkats och saluförs i andra medlemsstater, samt principen om att säkerställa gratis EU-produkters tillgång till nationella marknader (se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien , punkt 34 och där angiven rättspraxis).

49. Följaktligen ska åtgärder som vidtagits av en medlemsstat vars syfte eller verkan är att behandla produkter som kommer från andra medlemsstater mindre gynnsamt betraktas som åtgärder med likvärdig verkan som kvantitativa restriktioner, liksom regler som fastställer krav på att uppfylls av sådana varor, även om dessa regler gäller likadana produkter (se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien , punkterna 35 och 37).

50. Varje annan åtgärd som hindrar produkter med ursprung i andra medlemsstater tillträde till marknaden i en medlemsstat omfattas också av detta begrepp (domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien , punkt 37).

51. Av detta skäl är tillämpningen av nationella bestämmelser som begränsar eller förbjuder vissa försäljningsarrangemang på produkter från andra medlemsstater sådan att den direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt hindrar handeln mellan medlemsstaterna i den mening som avses i den rättspraxis som följer av Dassonville , såvida inte dessa bestämmelser är tillämpliga på alla relevanta näringsidkare som är verksamma inom det nationella territoriet och påverkar på samma sätt, rättsligt och faktiskt, försäljningen av inhemska produkter och sådana från andra medlemsstater. Tillämpningen av sådana regler på försäljning av produkter från en annan medlemsstat som uppfyller de krav som fastställts av den staten är till sin natur sådan att den hindrar deras tillträde till marknaden eller hindrar ett sådant tillträde mer än det hindrar tillträdet för inhemska produkter (se , för detta ändamål, förenade målen C‑267/91 och C‑268/91, Keck och Mithouard (REG 1993, s. I‑6097, punkterna 16 och 17, och kommissionen mot Italien , punkt 36).

52. Det är följaktligen nödvändigt att undersöka om den nationella lagstiftning som är i fråga i målet vid den nationella domstolen uppfyller de två villkor som anges i föregående punkt i denna dom, med andra ord om den är tillämplig på alla relevanta näringsidkare som är verksamma inom det nationella territoriet och huruvida Den påverkar på samma sätt, både rättsligt och faktiskt, försäljningen av inhemska produkter och försäljningen av produkter från andra medlemsstater.

53. När det gäller det första villkoret är det uppenbart att lagstiftningen är tillämplig på alla relevanta näringsidkare som säljer kontaktlinser, vilket innebär att detta villkor är uppfyllt.

54. När det gäller det andra villkoret är det ostridigt att förbudet mot försäljning av kontaktlinser via Internet gäller kontaktlinser från andra medlemsstater som säljs via postorder och levereras hem till kunder bosatta i Ungern. Det är uppenbart att förbudet mot att sälja kontaktlinser via postorder berövar handlare från andra medlemsstater ett särskilt effektivt sätt att sälja dessa produkter och därmed avsevärt hindrar dessa handlare tillträde till marknaden i den berörda medlemsstaten (se analogt i fråga om läkemedel, domen i det ovannämnda Deutscher Apothekerverband , punkt 74).

55. Under dessa omständigheter påverkar denna lagstiftning inte på samma sätt ungerska handlares försäljning av kontaktlinser och sådan försäljning som utförs av handlare från andra medlemsstater.

56. Härav följer att denna lagstiftning utgör en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion, i enlighet med artikel 34 FEUF, såvida inte denna lagstiftning kan motiveras objektivt.

Huruvida begränsningen av den fria rörligheten för varor är motiverad

57. Enligt fast rättspraxis kan ett hinder för den fria rörligheten för varor vara motiverat av någon av de allmänna intressen som anges i artikel 36 FEUF eller för att uppfylla tvingande krav. I båda fallen måste den nationella bestämmelsen vara lämplig för att säkerställa uppnåendet av det eftersträvade målet och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det (se bland annat domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien, punkt 59 och där hänvisad rättspraxis). .

58. Om denna åtgärd faller inom folkhälsoområdet måste i detta avseende beaktas att människors hälsa och liv hör främst till de tillgångar och intressen som skyddas av fördraget och att det ankommer på medlemsstaterna. att fastställa vilken skyddsnivå de vill ge folkhälsan och hur den nivån ska uppnås. Eftersom nivån kan variera från en medlemsstat till en annan bör medlemsstaterna tillåtas ett mått av skönsmässig bedömning (se de förenade målen C-570/07 och C-571/07 Blanco Pérez och Chao Gómez (REG 2010, s. I-0000, punkt 2 ) . 44 och citerad rättspraxis).

59. I förevarande fall avser den motivering som den ungerska regeringen har åberopat behovet av att säkerställa skydd av kontaktlinsanvändares hälsa. Denna motivering motsvarar således de folkhälsoproblem som erkänns i artikel 36 FEUF, vilka kan motivera ett hinder för den fria rörligheten för varor.

60. Det är följaktligen nödvändigt att undersöka om den lagstiftning som är i fråga i målet vid den nationella domstolen är lämplig för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås.

61. Den ungerska och spanska regeringen har i detta avseende hävdat att det är nödvändigt att kräva att kunderna tar emot kontaktlinser i fackaffärer, eftersom de måste ha tillgång till en optiker som kan utföra nödvändiga fysiska undersökningar, utföra kontroller och ge dessa kunders instruktioner om hur linserna ska användas.

62. Det bör på denna punkt erinras om, såsom har angetts i punkt 35 i denna dom, att enbart användning av kontaktlinser i enskilda fall kan orsaka ögonsjukdomar och till och med bestående synnedsättning.

63. Med tanke på de risker för folkhälsan som sålunda föreligger kan en medlemsstat ställa krav på att kontaktlinser ska tillhandahållas av kvalificerad personal som ska uppmärksamma kunden på dessa risker, genomföra en undersökning av kunden och rekommendera eller ge råd. mot att använda linser, samtidigt som den berörda personen vid behov uppmanas att inhämta råd från en ögonläkare. På grund av dessa risker kan en medlemsstat även införa krav på att kvalificerad personal, när det inte avråds från att använda linser, ska fastställa den lämpligaste typen av linser, kontrollera linsernas placering på ögonen och tillhandahålla kunden med information om korrekt användning och skötsel av linserna (se, för ett liknande resonemang, mål C‑271/92, LPO , REG 1993, s. I‑2899, punkt 11).

64. Även om de risker som användare av linser utsätts för inte helt elimineras, kommer upprättandet av en koppling till en kvalificerad optiker och de tjänster som tillhandahålls av en sådan optiker sannolikt att minska dessa risker. Genom att förbehålla leveransen av kontaktlinser till de optikerbutiker som erbjuder en sådan optikers tjänster, är den lagstiftning som är i fråga i målet vid den nationella domstolen lämplig för att säkerställa att målet att säkerställa skyddet av dessa användares hälsa uppnås.

65. Det är emellertid också nödvändigt att denna lagstiftning inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål, med andra ord att det inte finns andra åtgärder som är mindre inskränkande för den fria rörligheten för varor genom vilka detta mål skulle kunna uppnås.

[...]

75. När en medlemsstat antar en lagstiftning som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen överskrider den följaktligen gränserna för det utrymme för skönsmässig bedömning som avses i punkt 58 i denna dom, och denna lagstiftning måste därför anses gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det mål som medlemsstaten säger sig eftersträva.

76. Av samma skäl, eftersom den innehåller ett förbud mot försäljning av kontaktlinser via Internet, kan denna lagstiftning inte anses stå i proportion till syftet att säkerställa skyddet av folkhälsan i den mening som avses i artikel 3.4 i direktivet. 2000/31.

77. Mot bakgrund av det ovanstående är svaret på den hänskjutande domstolens frågor att de nationella bestämmelserna om försäljning av kontaktlinser omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2000/31, eftersom de avser försäljningen av sådana linser via Internet; de nationella bestämmelserna om leverans av kontaktlinser omfattas däremot inte av detta direktiv.

78. Artiklarna 34 FEUF och 36 FEUF samt direktiv 2000/31 ska tolkas så att de utgör hinder för nationell lagstiftning som endast tillåter försäljning av kontaktlinser i butiker som är specialiserade på medicintekniska produkter.

Kritik och akademisk kommentar av Ker-Optikas rättspraxis

Akademiker har, sedan fallet med Keck , stött en övergång från trestegstestet för interna åtgärder, mot ett enhetligt marknadstillträdestest. Ker-Optika ses som en signal om en konvertering i riktning mot detta tillvägagångssätt.

Den här artikeln innehåller text som är tillgänglig under licensen CC BY 4.0 .