Jung Hanmo

Jung Hanmo (1923–1991) var en koreansk poet. Det primära ämnet för hans dikter var den dystra verkligheten efter Koreakriget, men han skrev dikter som representerade hans kärlek till livet och hopp för framtiden. Han undervisade i koreansk litteratur vid universitet under lång tid, och lämnade många prestationer som forskare. När han var minister för kultur och offentlig information 1988, genomförde han beslutsamt upphävandet av förbudet för omkring 100 författare som hoppat av eller kidnappats till Nordkorea .

Liv

Han föddes 1923 i Buyeo, södra Chungcheong-provinsen. Han tillbringade sin barndom med sin far frånvarande och bodde hos sin mormor och mor. Efter examen från grundskolan gick han till en handelsskola i Osaka, Japan. Under den tiden fördjupade han sig i dikter skrivna av prestigefyllda poeter som Takuboku Ishikawa och Tōson Shimazaki, för att förbereda sig för att bli poet. När han hörde nyheten om sin fars död 1941 skyndade han tillbaka till Korea. 1944 kallades han med våld till att arbeta på en flygplansfabrik i Nagoya och återvände efter Koreas befrielse från Japan.

Debut

Genom att publicera "Gwihyangsipyeon (귀향시편 Poetry of Coming Back to Hometown)" i Baekmaek (White Pulse), en litterär koteritidning, debuterade han som poet 1945. 1947 antogs han av ett universitet till huvudämne i koreansk litteratur. Vid den tiden organiserade han en litteraturgemenskap vid namn Jumak (som betyder en krog) med Jeon Kwangyong, Chung Hansook och Jeon Yeongkyeong, men de spreds vid utbrottet av Koreakriget 1950. Under kriget undervisade han på en gymnasieskola , och efter kriget var över träffade han dem igen för att officiellt debutera, och den resulterande dikten, "Myeolip (멸입 Disappearing)" vann den årliga vårens litterära tävling 1955. Han började få uppmärksamhet när han publicerade diktsamlingar, med titeln Kaoseuui sajok (카오스의 사족 Chaos's onödiga kommentarer) (1958), och Yeobaekeul wihan seojung (여백을 위한 서정 Lyric for Space) (1959).

Forskning om koreansk litteratur och andra aktiviteter

Han lämnade efter sig många prestationer som forskare i koreansk litteratur medan han var professor i koreansk litteratur vid Seoul National University från 1958 till 1988. Den mest representativa forskningen är Munchero bon dongingwa hyoseok (문체로 본 동인과 효석 "Understanding from Dongin and Hyoseoke" Their Writing Style") och Kimyeongrangron (김영랑론 "Theory on Kim Yeongrang"). Dessutom publicerades hans forskning om dem och andra poesinteorier som böcker som Hyeondaejakkayeongu (현대작가연구 Research on Modern Writers) (1959) och Hankukhyeondaesihaksa (한국현대시학사) Moderna poetens historia (Korean History of Modern 1974).

1988, när han var på väg att gå i pension från sin professur, utsågs han till minister för kultur och offentlig information under Roh Taewoo-administrationen. Han tjänstgjorde endast i 10 månader, men han gjorde en anmärkningsvärd prestation 1988, när OS i Seoul närmade sig, genom att häva förbudet mot verk av 100 författare som hoppat av eller kidnappats till Nordkorea. Det sades att han var så passionerad för fullständig koreansk litteratur inklusive litteratur från de två korea att han lärde ut dikter av nordkoreanska poeter utan att avslöja deras namn under sin föreläsning. Tack vare hans prestation att häva förbudet 1988 blev det möjligt att utforska fler verk av tidigare förbjudna författare, vilket gjorde att koreansk litteraturhistoria kunde nyskrivas.

Skrift

Hans dikter präglas av hans förespråkande för humanism och beundran för livet. Kaoseuui sajok (Kaos onödiga kommentarer) (1958) skildrar kaotiskt liv efter Koreakriget. "Prangkad (프랑카아드 plakat)" beskriver dåtidens situation genom att säga "sjaskiga kläder som övergiven historia/över taket där krigströttheten flödade över/åter ett törstigt rop gav eko." I "Kogaemeorieseo (고개머리에서 On the Ridge)" jämförs människor som vandrar runt för att söka ett sätt att försörja sig med flyktingar. På detta sätt uttrycker författaren sin frustration över den dystra verkligheten, men han ger aldrig upp sitt hopp om att tillhandahålla naturen och livet. I Baramkwa hamkke salaon sewol (바람과 함께 살아온 세월 Years When I Lived with Wind) avslöjar han sin övertygelse om att nytt liv alltid kan skapas även i förtvivlan, och säger "Det är nytt liv som börjar gro som om det var oundvikligt."

Hans passion för livet blir temat för hans dikter senare. Men till skillnad från de tidigare verken där han behandlade sår och smärtor orsakade av kriget, Agaui bang (아가의 방 A Baby's Room) (1970) tydligare det framtidsorienterade sinnet. I förordet säger han, "Babyn väntade tyst/återvände i slutet av den långa passagen/ljudet av ljus som blev en pil/bebisen väntade tyst/återvände i slutet av den långa passagen/ljudet av ljus bli en pil/dörren framför mig/öppnades äntligen.” Barnet representerar människor som väntar på ljus som kan eliminera mörkret. Å andra sidan ger sig bebisen i Nabiui yeohaeng (나비의 여행 "En fjärils resa") iväg på en resa med en oskyldig dröm men återvänder, trött efter att ha gått igenom svårigheter och svårigheter. Bebisen är bräcklig men har en ursprunglig vitalitet och representerar människor som aldrig slutar gå in i framtiden, oavsett hur eländig verkligheten är. Jung presenterar "bebisrummet" som tydligt kontrasteras mot den hårda verkligheten, i hopp om att återställa tillgivenhet för människor och respekt för livet.

I Saebyek (새벽 Dawn) (1975) beskrivs hans sinne för framtiden i en form av historisk medvetenhet. Frasen i "Dawn 7", "mörkrets skräck/mot den tjocka väggen/ljudet av gråt/som en järnnäve/att slå ett slag/sätta allt man har" uttrycker hans sinne och framtidshopp baserat på hans kritik av verklighetens motsägelser och irrationaliteter. Å andra sidan granskar han också betydelsen av modern som en livsuppehållande varelse. "Mamma 1" beskriver en mamma som en "livets kran" och en "pelare i vår familj." I det moderna samhället har betydelsen av moderskärlek försvunnit men poeten lyfter fram sin övertygelse om att man kan uppfylla sitt liv på basis av moderlig kärlek och en stabil familjeordning.

Arbetar

Kompletta arbeten

• 《정한모 시전집》 1·2, 포엠토피아, 2001 / Jeonghanmo sijeonjip (The Complete Poetry of Jung Hanmo) Vol. 1 och 2, Poemtopia, 2001.

Antologi

• 《나비의 여행》, 현대문학사, 1983 / Nabiui yeohaeng (En fjärils resa), Hyeondaemunhaksa, 1983.
• 《사랑 시편》, 고려원, 1983 / Sarang sipyeon (Samling av kärleksdikter), Goryeowon, 1983.
• 《내 유년의 하늘엔》, 미래사, 1991 / Nae yunueonui haneulen (In the Sky When I Was Young), Miraesa, 1991.
• 송영호 편, 《정한모 시선》, 지식을만드는지식, 2014 / Jeonghanmo siseon (Selected Poems of Jung Hanmo) av Song 4, 20, 20 av Jiman Yeong.

Arbetar

• 《카오스의 사족(蛇足)》, 범조사, 1958 / Kaoseuui sajok (Chaos's onödiga kommentarer), Beomjosa, 1958.
• 《여백을 위한 서정》, 신구문화사, 1959 / Yeobaekeul wihan seojung (Lyric for Space), Singumunhwasa, 1959
• 《아가의 방》, 문원사, 1970 / Agaui bang (A Baby's Room), Munwonsa, 1970.
• 《새벽》, 일지사, 1975 / Saebyek (Dawn), Iljisa, 1975.
• 《아가의 방 별사(別詞)》, 문학예술사, 1983 / Agaui bang byeolsa (A Baby's Room Appendix), Munhakyesulsa, 1983.
• 《원점에 서서》, 문학사상사, 1989 / Wonjeomeseoseo (Standing back to Square One), Munhaksasangsa, 1989.

Samling av uppsatser

• 《바람과 함께 살아온 세월》, 문음사, 1983 / Baramkwa hamkke salaon sewol (Years When I Lived with Wind), Muneumsa, 1983

Forskning

• 《현대작가연구》, 범조사, 1959 / Hyeondae jakka yeongu (Research on Modern Writers), Beomjosa, 1959.
• 《현대시론》, 민중서관, 1973 / Hyeondae siron (Modern Poetry Theory), Minjungseokwan, 1973.
• 《한국현대시문학사》, 일지사, 1974 / Hankuk hyeondaesi munhaksa (Literary History of Korea Modern Poetry), Iljisa, 1974.
• 《한국현대시의 정수》, 서울대학교출판부, 1979 / Hankuk hyeondaesiui jeongsu (Essence of Korean Modern Poetry), Seoul National University Press, 19 National University Press.
• 《한국현대시의 현장》, 박영사, 1983 / Hankuk hyeondaesiui hyenjang (Scen för koreansk modern poesi), Bakyeongsa, 1983.
• 《소월시의 정착과정연구》, 서울대학교출판부, 1983 / Sowolsiui jeongchakgwajeongyeongu (Research on Seoul's National Press, 8) University Press, 9.

Kommentarer

• 《혈의 누·은세계 외》, 정음사, 1955 / Hyeolui nu, eunsegye oe (Tears of Blood, Silver World and Others), Jeongeumsa, 1955.

Medförfattare

• 정한모 외, 《문학개론》, 청운출판사, 1964 / Jung Hanmo och andra, Munhakgaeron (Introduktion till litteratur), Cheongun, 1964.
• 정한모·김용직, 《문학개설》, 박영사, 1973 / Jung Hanmo och Kim Yongjik, Munhakgaesoel (Literary Theories), Bakyeongsa, 1973.
• 정한모·김용직, 《한국현대시요람》, 박영사, 1974 / Jung Hanmo och Kim Yongjik, Hankukhyeondaesiyoram (Booklet of 19Yeong Modern Poetry, Korean.74 Poetry),
• 정한모·정병욱, 《논문작성법》, 박영사, 1981 / Jung Hanmo och Jeong Byeonguk, Nonmunjakseongbeop (How to Write a Thesis), Bakeryeongsa, 1981.

Kompilering

• 《최남선 작품집》, 형설출판사, 1977 / Choinamseon jakpumjip (The Works of Choe Namseon), Hyeongseol, 1977.

Medredaktion

• 정한모 외, 《한국대표시평설》, 문학세계사, 1983 / Jung Hanmo och andra, Hankukdaepyosipyeongseol (Review of the Representative 9gyes), Munh Korean Poetsa.

Utmärkelser

• 1971, Society of Korean Poets Award ( A Baby's Room )

• 1983, Seoul Cultural Award

• 1987, National Academy of Arts Award

• 1990, Korean Literature Award

externa länkar

• 정한모