John W. Meyer

John Wilfred Meyer (född 1935) är en sociolog och emeritusprofessor vid Stanford University . Med början på 1970-talet och fram till idag har Meyer bidragit med grundläggande idéer till sociologiområdet, särskilt inom områdena utbildning, organisationer och global och transnationell sociologi. Han är mest känd för utvecklingen av det neo-institutionella perspektivet på globalisering, känt som världssamhället eller World Polity Theory . 2015 blev han mottagare av American Sociological Associations högsta utmärkelse - WEB Du Bois Career of Distinguished Scholarship Award .

Utbildning och karriär

Meyer tog sin kandidatexamen i psykologi från Goshen College , som ligger i Goshen, Indiana 1955; hans MA i sociologi från University of Colorado 1957; och hans Ph.D. i sociologi från Columbia University 1965. Sedan 1966 har han varit professor vid Stanford University (emeritus sedan 2001).

Forskning

De flesta vanliga sociologiska perspektiven är realistiska i inriktning, bygger förklaringar kring konkreta aktörer och särskilda intressen. Däremot är det Meyerska perspektivet fenomenologiskt orienterat. Den understryker den lokala sociala organisationens beroende av institutionaliserade modeller och definitioner, som promulgerats av yrkesverksamma och föreningar för att främja kollektiva nyttigheter. Det inblandade beroendet är mer än kausalt inflytande. Enligt Meyers synsätt utgör institutionella miljöer lokala strukturer – etablerar och definierar deras kärnenheter, syften och inbördes relationer. Antagna modeller är därför ofta frikopplade från lokala omständigheter.

Meyer utvecklade till en början det allmänna perspektivet i samband med skolgång. Med avvikelse från konventionella åsikter, föreställde Meyer sig skolor som förkroppsliganden av kollektiv myt och ceremoniell administration, djupt bunden till moderna berättelser om framsteg och rättvisa. Hans ramverk, som utvecklats tillsammans med Francisco O. Ramirez och andra, avslöjar i vilken utsträckning lokala skolarrangemang är beroende av bredare sociala institutioner för att tillhandahålla deras form och funktion.

Därefter tillämpade han sina idéer på organisationsområdet. Han hjälpte till att banbryta den sociologiska nya institutionalismen , och betonade rollen av lös koppling i organisatoriskt beteende och villkoren under vilka spridningen av praktiker äger rum (t.ex. Organizational Environments , med W. Richard Scott, Sage 1983). Ett primärt påstående är att formella organisationer införlivar institutionaliserad praxis och förfaranden för att upprätthålla legitimitet. Organisationer som överensstämmer med de myter som tillhandahålls av deras institutionella miljöer ökar deras överlevnadsmöjligheter, även när det kostar dem intern koherens.

Det tredje området där Meyers arbete har haft brett inflytande, och det område där hans idéer äntligen kan få sin mest varaktiga genomslagskraft, är analysen av världssamhället. 1980 myntade han termen " världspolitik " för att beskriva det internationella systemets statslösa karaktär och särskilja ett civilsamhällets syn på globalisering från existerande världssystemanalys . Meyer och medförfattarna John Boli, Francisco O. Ramirez och George M. Thomas tillämpade insikter från sina analyser av organisationer på global nivå, och visade att även nationalstater konstitueras, formas och omstruktureras av krafter som verkar i deras omslutande institutionella miljöer. Denna arbetslinje står unikt för flera säregna drag av global förändring som andra perspektiv inte lägger märke till: strukturell isomorfism; snabba, världsomspännande förändringar av staters natur och syften med avseende på miljöism, kvinnors status, etc.; frikopplingen av nationella utvecklingsplaner och program från specifika lokala förhållanden; och så vidare. Utvecklingen av detta teoretiska paradigm har motiverat mycket av Meyers senare arbete. Följaktligen utforskades Meyers tidigare intressen för skolgång och organisationer senare i världssamhällets sammanhang, t.ex. influenserna från moderna världspraktiker på utbildningssystem och deras expansion över tid.

Under loppet av sin karriär har Meyer skrivit eller varit medförfattare till mer än 200 vetenskapliga artiklar och böcker. 2009 Georg Krücken och Gili S. Drori en retrospektiv av Meyers verk med titeln World Society: The Writings of John W. Meyer . För närvarande studerar han effekterna av regimen för mänskliga rättigheter över hela världen och det globala samhällets inverkan på nationella stater och samhällen.

Utvalda publikationer

  • 1977. "Effekterna av utbildning som institution." American Journal of Sociology 83: 55–77.
  • 1977. "Institutionaliserade organisationer: Formell struktur som myt och ceremoni" (med Brian Rowan). American Journal of Sociology 83: 340–63.
  • 1980. "Världspolitiken och nationalstatens myndighet." I A. Bergesen (red.), Studies of the Modern World-System. Akademisk press: 109–37.
  • 1984. "The Expansion of the State" (med George M. Thomas). Annual Review of Sociology 10: 461–82.
  • 1985. "Explaining the Origins and Expansion of Mass Education" (med John Boli och Francisco O. Ramirez). Comparative Education Review 29: 145–68.
  • 1992. "World Expansion of Mass Education, 1870-1970" (med Francisco O. Ramirez och Yasemin N. Soysal). Sociology of Education 65: 128–49.
  • 1993. "Institutionella villkor för spridning" (med David Strang). Teori och samhälle 22: 487–511.
  • 1997. "World Society and the Nation-State" (med John Boli, George M. Thomas och Francisco O. Ramirez). American Journal of Sociology 103: 144–81.
  • 2000. "The 'Actors' of Modern Society: The Cultural Construction of Social Agency" (med Ronald Jepperson). Sociologisk teori 18: 100–20.
  • 2002. "The Profusion of Individual Rolls and Identities in the Post-War Period" (med David John Frank) Sociological Theory 20: 86-105.
  • 2003. Science in the Modern World Polity: Institutionalization and Globalization (med Gili S. Drori, Francisco O. Ramirez och Evan Schofer). Stanford University Press.
  • 2006. Globalisering och organisationer (med Gili S. Drori och Hokyu Hwang). Oxford University Press.
  • 2006. "Scientization: Making a World Safe for Organizing" (med Gili S. Drori). I M.-L. Djelic och K. Sahlin-Andersson (red.), Transnational Governance: Institutional Dynamics of Regulation. Cambridge University Press.
  • 2006. "Studentprestationer och nationell ekonomisk tillväxt" (med Francisco O. Ramirez, Xiaowei Luo och Evan Schofer). American Journal of Education vol. 113.
  • 2007. "University Expansion and the Knowledge Society" (med David John Frank). Teori och samhälle 36: 287–311.
  • 2009. World Society: The Writings of John W. Meyer (redigerad av Georg Krücken och Gili S. Drori). Oxford University Press.
  • 2010. "Världssamhället, institutionella teorier och skådespelaren." Årsöversikt över sociologi 36: 1-20.

Utmärkelser och erkännande

Meyer har vunnit många priser baserat på sin forskning och service. De inkluderar:

  • WEB Du Bois Career of Distinguished Scholarship Award från American Sociological Association, 2015
  • Val till National Academy of Education
  • Distinguished Career Award från Global and Transnational Sociology Section of the American Sociological Association 2011
  • Hedersdoktor i sociologi från universitetet i Luzern 2007
  • Hedersdoktor i sociologi från universitetet i Bielefeld 2006
  • Graduate Service Recognition Award, GSPB, Stanford University 2001
  • Hedersdoktor i nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm 1996
  • Waller Award for Lifetime Contributions to the Sociology of Education från American Sociological Association's Sociology of Education Section 1995

externa länkar