John Parrott

Den här artikeln handlar om den engelska snookerspelaren. För den amerikanska senatorn och representanten, se John Fabyan Parrott .

John Parrott MBE

Parrott i oktober 2008
Född	( 1964-05-11 ) 11 maj 1964 Liverpool , England
Sport land	England
Smeknamn	Underhållaren Mr JP Mr Lilt Moroten
Professionell	1983–2010
Högsta ranking	2 ( 1989–90 , 1992–93 – 1993–94 )
Max pauser	1
Århundradet raster	221
Turneringsvinster
Ranking	9
Världsmästare	1991

John Stephen Parrott, MBE (född 11 maj 1964) är en engelsk före detta professionell snookerspelare och tv - personlighet. Han var ett bekant ansikte på den professionella snookerbanan under slutet av 1980-talet och under hela 1990-talet, och förblev inom de 16 bästa på världsrankingen under fjorton säsonger i rad.

Han nådde finalen i världsmästerskapet 1989 , där han förlorade 3–18 mot Steve Davis , det tyngsta nederlaget i en världsmästerskapsfinal i modern tid. Han vann titeln två år senare och besegrade Jimmy White i finalen av 1991 års världsmästerskap . Han upprepade sin vinst mot White senare samma år, för att ta 1991 års brittiska mästerskapstitel, och blev bara den tredje spelaren att vinna båda mästerskapen under samma kalenderår (efter Steve Davis och Stephen Hendry ); han är fortfarande en av endast sex spelare som har uppnått denna bedrift. Han tillbringade tre säsonger som nummer 2 på världsrankingen ( 1989–90 , 1992–93 , 1993–94 ), och han är en av flera spelare som har uppnått mer än 200 konkurrenskraftiga århundraden under sin karriär, med 221.

Tidig karriär

Parrott var en angelägen bowlsspelare fram till 12 års ålder, men upptäckte sedan snooker och har varit en hängiven spelare sedan dess. Han var framgångsrik från tidig ålder; när han var 15, upptäcktes hans talang av Phil Miller, som blev hans långsiktiga manager 1980. Han förlorade i finalen i det engelska U16-mästerskapet 1980, men vann 1981 Pontins Junior Championship. 1982 var han Pontins Open Champion och Junior Pot Black Champion, efter att ha besegrat Mark "Lightning" Lockwood. Han blev proffs året därpå efter att ha vunnit rekordstora 14 turneringar under sitt sista år som amatörspelare.

Professionell karriär

Parrott blev proffs 1983 och han gjorde sin tv-debut som proffs under 1984 års klassiker där han spelade Alex Higgins i de sexton sista av tävlingen framför ett fullsatt hus i Warrington nära hans hemstad Liverpool. Han väckte uppståndelse genom att vinna matchen med 5–2. Han slog sedan Tony Knowles i nästa omgång innan han förlorade mot Steve Davis i semifinalen. Då hade bookmakers honom tippat att bli världsmästare i snooker inom fem år (det tog honom sju år). Han tog sin första rankningstitel i European Open 1989 och försvarade sin titel 1990 .

Parrott tillbringade 14 säsonger i rad i topp 16 på snookervärldsrankingen, 11 av dem i topp 6.

Från 1984 till 2004 var Parrott alltid närvarande vid världsmästerskapet och nådde åtminstone de sexton sista varje år från 1984 till 1995, men han misslyckades med att kvalificera sig 2005 .

Efter sin seger 1991 nådde han aldrig mer semifinal, utan förlorade i kvartsfinalen sju gånger mellan 1992 och 1999 .

Totalt vann Parrott totalt nio världsrankningsevenemang , som från och med november 2019 var 12:e på listan genom tiderna bakom Stephen Hendry , Steve Davis , Ronnie O'Sullivan , John Higgins , Mark Williams , Jimmy White , Mark Selby , Ding Junhui , Neil Robertson , Peter Ebdon och Judd Trump . Att vinna både världsmästerskapet och brittiska mästerskapet 1991 gjorde honom till en av endast sex spelare som har vunnit snookers två mest framstående rankingtitlar samma år.

Parrott nådde också finalen i Masters tre gånger på fyra år, men förlorade mot Stephen Hendry vid varje tillfälle.

Parrott tog sig igenom kvalet till världsmästerskapet ett rekord tio gånger. 2007 i världsmästerskapet för första gången på sju år, efter segrar över James Leadbetter , David Gray och Steve Davis (10–9, efter att ha lett 6–1 och 9–6).

Ett rekord tio av Parrotts världsmästerskapsmatcher gick till en final-frame-avgörande, varav sju vann han. Han var också den första spelaren som genomförde en "whitewash" i Crucible World Championships slutskede, när han besegrade Eddie Charlton med 10–0 i den första omgången av 1992 års turnering . I 27 år hade han rekordet för att vara den enda spelaren som någonsin uppnått detta, tills Shaun Murphy besegrade Kinas Luo Honghao med 10–0 i den första omgången av världsmästerskapet 2019 .

Den 4 augusti 2009 vid kvalet till Shanghai Masters 2009 förlorade han 0–5 mot Michael White .

Efter sitt nederlag med 6–10 mot unga kinesen Zhang Anda i VM-kvalet 2010 slutade Parrott utanför topp 64 i slutet av säsongsrankingen och var inte säker på en plats på huvudturnén för säsongen 2010–11 . Senare meddelade Parrott att han skulle dra sig tillbaka från det professionella spelet.

Parrott deltog dock i de preliminära kvalomgångarna av World Snooker Championship 2012 och förlorade med 0–5 mot Patrick Wallace i omgång 1.

TV-arbete

Parrott är en studioexpert på snooker för BBC Sport , ofta i samarbete med Steve Davis ; han levererar också många av deras speltutorials och ger vägledning för tittarna. Från 1996 till 2002 var han en av lagkaptenerna på A Question of Sport, tillsammans med fotbollsspelaren och experten Ally McCoist .

Han är också en anhängare av hästkapplöpningar och har varit involverad i BBC:s hästkapplöpningsbevakning som en del av det presenterande teamet.

Privatliv

Parrott är en Everton- supporter. Han är svåger till den tidigare Everton-spelaren Duncan Ferguson .

1996 hedrades Parrott med en MBE i Queen's Birthday Honours -listan, för välgörenhetstjänster i Merseyside.

2008 lanserade han John Parrott Cue Sports, en onlineåterförsäljare som säljer snooker- och poolköer och några snookersamlarföremål. Detta namngavs om till John Parrott Sports 2019.

2010 tillkännagavs att Parrott skulle bli hedersbeskyddare för British Crown Green Bowling Association ( BCGBA).

Tidslinje för prestanda och ranking

Turnering	1983/84 _	1984/85 _	1985/86 _	1986/87 _	1987/88 _	1988/89 _	1989/90 _	1990/91 _	1991/92 _	1992/93 _	1993/94 _	1994/95 _	1995/96 _	1996/97 _	1997/98 _	1998/99 _	1999/00 _	2000/01 _	2001/02 _	2002/03 _	2003/04 _	2004/05 _	2005/06 _	2006/07 _	2007/08 _	2008/09 _	2009/10 _
Ranking		20	18	17	13	7	2	3	4	2	2	5	4	4	6	6	5	10	22	18	30	31	29	42	39	39	53
Ranking turneringar
Shanghai Masters	Turneringen hålls inte																								LQ	A	LQ
Grand Prix	2R	2R	1R	2R	SF	2R	3R	QF	1R	2R	SF	1R	1R	SF	QF	2R	2R	2R	2R	1R	SF	1R	1R	LQ	LQ	2R	LQ
Storbritanniens mästerskap	NR	1R	2R	SF	QF	QF	3R	SF	W	F	SF	QF	3R	QF	2R	QF	2R	2R	2R	1R	1R	QF	1R	1R	LQ	WD	LQ
Welsh Open	Turneringen hålls inte								SF	QF	2R	1R	F	SF	QF	2R	1R	1R	LQ	LQ	2R	3R	1R	1R	1R	LQ	LQ
China Open	Turneringen hålls inte														NR	QF	1R	2R	1R	Inte hålls		LQ	LQ	LQ	LQ	WD	LQ
Världsmästerskap	2R	QF	2R	2R	2R	F	SF	W	QF	QF	QF	QF	1R	QF	QF	QF	2R	1R	1R	1R	1R	LQ	1R	2R	LQ	LQ	LQ
Icke-rankade turneringar
elitserien	A	Inte hålls		A	A	F	RR	A	RR	SF	F	RR	RR	RR	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A
Mästarna	A	A	A	A	SF	F	F	QF	F	QF	1R	1R	QF	QF	1R	1R	SF	QF	A	A	A	A	LQ	A	A	A	A
Tidigare rankingturneringar
Kanadensiska mästare	Inte hålls		Icke-ranking			QF	Turneringen hålls inte
Hong Kong Open	Icke-ranking event					NH	2R	Inte hålls				NR		Turneringen hålls inte
Klassisk	SF	LQ	1R	QF	F	QF	3R	2R	QF	Turneringen hålls inte
Strachan öppen	Turneringen hålls inte								F	Turneringen hålls inte
Dubai Classic	Turneringen hålls inte					NR	SF	2R	W	W	2R	1R	W	1R	Turneringen hålls inte
tyska mästare	Turneringen hålls inte												2R	1R	F	NR	Turneringen hålls inte
Maltas Grand Prix	Turneringen hålls inte											Icke-ranking event					QF	NR	Turneringen hålls inte
Thailands mästare	Icke-ranking event				Inte hålls		WD	QF	3R	QF	2R	2R	QF	QF	F	SF	1R	SF	1R	NR	Inte hålls			NR	Inte hålls
Scottish Open	A	LQ	QF	1R	3R	1R	QF	Inte hålls		2R	W	SF	1R	QF	2R	3R	1R	3R	2R	1R	3R	Turneringen hålls inte
British Open	NR	2R	3R	1R	SF	SF	1R	1R	1R	3R	3R	SF	QF	1R	QF	QF	2R	2R	2R	3R	1R	2R	Turneringen hålls inte
Irländska mästare	Icke-ranking event																			LQ	LQ	LQ	NH	NR	Inte hålls
European Open	Turneringen hålls inte					W	W	1R	SF	2R	SF	F	W	F	NR	SF	Inte hålls		LQ	LQ	LQ	LQ	1R	LQ	NR	Inte hålls
Northern Ireland Trophy	Turneringen hålls inte																						NR	LQ	1R	LQ	NH
Bahrain mästerskap	Turneringen hålls inte																									LQ	NH
Tidigare icke-rankade turneringar
Storbritanniens mästerskap	1R	Turneringen hålls inte
Kanadensiska mästare	Inte hålls		QF	A	A	R	Turneringen hålls inte
Hong Kong Open	A	A	SF	A	QF	NH	R	Inte hålls				A	A	Turneringen hålls inte
Fostrar professionell	NH	A	SF	A	A	SF	Turneringen hålls inte
Pontins Professional	A	QF	QF	SF	W	QF	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A	Turneringen hålls inte
Engelska proffsmästerskapet	NH	2R	2R	QF	2R	F	Turneringen hålls inte
Nya Zeelands mästare	NH	A	Inte hålls			A	QF	Turneringen hålls inte
Norwich Union Grand Prix	Turneringen hålls inte					A	SF	W	Turneringen hålls inte
Världsmästare	Turneringen hålls inte							2R	Turneringen hålls inte
London Masters	Turneringen hålls inte					F	F	SF	Turneringen hålls inte
Thailands mästare	A	RR	A	A	Inte hålls				SF	Ranking Event										A	Inte hålls			A	Inte hålls
Europeisk utmaning	Turneringen hålls inte								QF	A	Turneringen hålls inte
Hong Kong utmaning	A	QF	A	A	A	QF	NH	A	QF	Turneringen hålls inte
Indian Challenge	Turneringen hålls inte								F	Turneringen hålls inte
Belgisk utmaning	Turneringen hålls inte								QF	Turneringen hålls inte
Kent Classic	Inte hålls			A	W	A	A	A	NH	W	Turneringen hålls inte
Belgiska mästare	Turneringen hålls inte							W	SF	F	Inte hålls		A	Turneringen hålls inte
World Matchplay	Turneringen hålls inte					F	F	QF	QF	QF	Turneringen hålls inte
Nescafe Extra Challenge	Turneringen hålls inte							A	NH	RR	Turneringen hålls inte
Kruka Svart	A	1R	1R	Turneringen hålls inte					QF	SF	1R	Turneringen hålls inte											A	A	A	Inte hålls
Maltas Grand Prix	Turneringen hålls inte											W	A	A	A	A	R	A	Turneringen hålls inte
Tenball	Turneringen hålls inte											QF	Turneringen hålls inte
Röd och vit utmaning	Turneringen hålls inte												F	Turneringen hålls inte
tyska mästare	Turneringen hålls inte												Ranking Event			W	Turneringen hålls inte
Champions Cup	Turneringen hålls inte											QF	QF	QF	QF	1R	RR	A	A	Turneringen hålls inte
Skotska mästare	A	A	A	QF	A	NH	SF	QF	QF	QF	QF	1R	1R	SF	SF	QF	QF	A	A	A	Turneringen hålls inte
Irländska mästare	A	A	A	A	A	SF	QF	F	SF	SF	QF	SF	1R	QF	SF	1R	SF	A	A	Ranking Event			A	Turneringen hålls inte

Performance Table Legend
LQ	förlorade i kvaldragningen	#R	förlorade i de tidiga omgångarna av turneringen (WR = Wildcard-runda, RR = Round robin)	QF	förlorade i kvartsfinalen
SF	förlorade i semifinalen	F	förlorade i finalen	W	vann turneringen
DNQ	kvalificerade sig inte till turneringen	A	deltog inte i turneringen	WD	drog sig ur turneringen

NH / Ej hållen				betyder att ett evenemang inte hölls.
NR / Icke-ranking evenemang				betyder att ett evenemang inte längre är/var ett rankningsevenemang.
R / Ranking Event				betyder att ett evenemang är/var ett rankningsevenemang.
MR/Minor-Ranking Event				betyder att en händelse är/var en mindre rankad händelse.
PA / Pro-am Event				betyder att ett evenemang är/var ett pro-am-evenemang.

Karriärfinaler

Ranking finaler: 18 (9 titlar)

Legend

World Championship (1–1)

UK Championship (1–1)

Övrigt (7–7)

Resultat	Nej.	År	Mästerskap	Motståndare i finalen	Göra
Tvåan	1.	1988	Klassikern	Steve Davis	11–13
Vinnare	1.	1989	European Open	Terry Griffiths	9–8
Tvåan	2.	1989	World Snooker Championship	Steve Davis	3–18
Vinnare	2.	1990	European Open (2)	Stephen Hendry	10–6
Vinnare	3.	1991	World Snooker Championship	Jimmy White	18–11
Vinnare	4.	1991	Dubai Classic	Tony Knowles	9–3
Vinnare	5.	1991	Storbritanniens mästerskap	Jimmy White	16–13
Tvåan	3.	1992	Strachan öppen	James Wattana	5–9
Vinnare	6.	1992	Dubai Classic (2)	Stephen Hendry	9–8
Tvåan	4.	1992	Storbritanniens mästerskap	Jimmy White	9–16
Vinnare	7.	1994	International Open	James Wattana	9–5
Tvåan	5.	1994	European Open	Stephen Hendry	3–9
Vinnare	8.	1995	Thailand Classic (3)	Nigel Bond	9–6
Tvåan	6.	1996	Welsh Open	Mark Williams	3–9
Vinnare	9.	1996	European Open (3)	Peter Ebdon	9–7
Tvåan	7.	1997	European Open (2)	John Higgins	5–9
Tvåan	8.	1997	German Open	John Higgins	4–9
Tvåan	9.	1998	Thailands mästare	Stephen Hendry	6–9

Icke-rankade finaler: 22 (7 titlar)

Legend

The Masters (0–3)

Premier League (0–2)

Övrigt (7–10)

Resultat	Nej.	År	Mästerskap	Motståndare i finalen	Göra
Vinnare	1.	1988	Kent Cup	Martin Clark	5–1
Vinnare	2.	1988	Pontins Professional	Mike Hallett	9–1
Tvåan	1.	1988	World Matchplay	Steve Davis	5–9
Tvåan	2.	1989	Mästarna	Stephen Hendry	6–9
Tvåan	3.	1989	Engelska proffsmästerskapet	Mike Hallett	7–9
Tvåan	4.	1989	Matchroom League	Steve Davis	Round-Robin
Tvåan	5.	1989	London Masters	Stephen Hendry	2–4
Tvåan	6.	1989	World Matchplay (2)	Jimmy White	9–18
Tvåan	7.	1990	Mästarna (2)	Stephen Hendry	4–9
Tvåan	8.	1990	London Masters (2)	Stephen Hendry	2–4
Vinnare	3.	1990	Belgiska mästare	Jimmy White	9–6
Vinnare	4.	1990	Norwich Union Grand Prix	Steve Davis	4–2
Tvåan	9.	1991	Irländska mästare	Steve Davis	5–9
Tvåan	10.	1991	Indian Challenge	Stephen Hendry	5–9
Tvåan	11.	1992	Mästarna (3)	Stephen Hendry	4–9
Vinnare	5.	1992	Kent Classic	Stephen Hendry	6–5
Tvåan	12.	1992	Belgiska mästare	James Wattana	5–10
Tvåan	13.	1994	European League (2)	Stephen Hendry	7–10
Vinnare	6.	1994	Maltas Grand Prix	Tony Drago	7–6
Tvåan	14.	1995	Röd och vit utmaning	Nigel Bond	6–8
Vinnare	7.	1998	tyska mästare	Mark Williams	6–4
Tvåan	15.	2017	VM för seniorer	Peter Lines	0–4

Lagfinaler: 1 (1 titel)

Resultat	Nej.	År	Mästerskap	Team	Motståndare i finalen	Göra
Vinnare	1.	2000	Nations Cup	England	Wales	6–4

Pro-am finaler: 3 (2 titlar)

Resultat	Nej.	År	Mästerskap	Motståndare i finalen	Göra
Vinnare	1.	1982	Pontins Spring Open	Ray Reardon	7–4
Tvåan	1.	1985	Pontins Spring Open	Jim Chambers	6–7
Vinnare	2.	1986	Pontins Spring Open (2)	Tony Putnam	7–6

Amatörfinaler: 8 (3 titlar)

Resultat	Nej.	År	Mästerskap	Motståndare i finalen	Göra
Tvåan	1.	1979	brittiska mästerskapet under 16	Tony Pyle	2–3
Tvåan	2.	1979	Pontins juniormästerskap	Dave Gilbert	1–3
Tvåan	3.	1980	Brittiska mästerskapet under 16 (2)	Terry Whitthread	1–3
Vinnare	1.	1981	Pontins juniormästerskap	Don Tate	3–1
Tvåan	4.	1982	Brittiska mästerskapet under 19 år	Neal Foulds	2–3
Vinnare	2.	1982	Junior Pot Svart	John Keers	169–70
Tvåan	5.	1983	Engelska amatörmästerskapet	Tony Jones	9–13
Vinnare	3.	1983	Junior Pot Svart (2)	Steve Ventham	1–1

Vidare läsning

•   Parrott, John (1991). Right on Cue: en självbiografi . London: Robson Books Ltd. ISBN 0-86051-778-0 .

externa länkar

• John Parrott på IMDb