Jarl-Thure Eriksson

Jarl-Thure Eriksson
Jarl-Thure Eriksson
Född	( 1944-11-05 ) 5 november 1944 Hammarland , Åland , Finland
Yrke(n)	Professor, akademisk administratör

Jarl-Thure Eriksson (född 5 november 1944 i Hammarland på Åland , Finland ) är teknologie doktor, professor i elektroteknik och rektor för Tammerfors tekniska universitet (TUT) i Finland mellan åren 1997–2008. Under Erikssons tid som rektor expanderade universitetet kraftigt och dess vetenskapliga publiceringsverksamhet förstärktes. På grund av sina vetenskapliga meriter har Eriksson varit ledamot av Finlands Tekniska Akademi sedan 1989 och i Svenska Ingenjörsvetenskapsakademien i Finland sedan 1997. Hans kanske mest betydande förtroendeuppdrag utanför universitetet är medlemskapet i styrelsen för Millenniumprisstiftelsen sedan 2003. Han är för närvarande rektor vid Åbo Akademi i Åbo , Finland.

Karriär

Eriksson har studerat elektroteknik vid Helsingfors tekniska högskola (TKK). På 1970-talet arbetade han som forskare vid TKK:s lågtemperaturlaboratorium, ledd av akademiprofessor Olli Lounasmaa . Hans forskningsområde var supraledningsbaserade elektromagnetiska tillämpningar, särskilt supraledande elektriska maskiner. Tillämpningar av denna forskning inkluderar Finlands stora isbrytare på 1970-talet.

I sin licentiatuppsats 1976 diskuterade Eriksson de allmänna konstruktionsprinciperna för supraledande elmotorer och presenterade en lösning på ett nyckelproblem, nämligen överföringen av höga elektriska strömmar mellan stator och rotor, och en preliminär konstruktion för en supraledande motor. Designen genomfördes i ett gemensamt projekt av TKK och VTT Tekniska Forskningscentralen i Finland mellan åren 1977–1979. 100-kilowatsmotorn SUMO var Finlands första och fjärde i världen. På grund av sin nuvarande överföringslösning hade motorn ett brett hastighetsregleringsområde, vilket var ett centralt mål i isbrytarframdrivning. I sin doktorsavhandling, examinerad 1982 vid TKK, diskuterade Eriksson SUMO-motorns nuvarande överföringssystem och virvel- och instabilitetsfenomen i det turbulenta flödet av flytande metaller.

Eriksson arbetade som docent vid TKK 1979. Ett år senare övergick han till samma tjänst till TUT. 1987 utnämndes han på inbjudan till professor vid TUT. Eriksson fortsatte forskning om supraledning i Tammerfors, med syfte att utnyttja supraledning inom energiteknik. I slutet av 1980-talet etablerade Eriksson ett utvecklingsprogram relaterat till vindkraftverk, vilket ledde till konstruktionen av en prototypgenerator baserad på permanentmagneter. Vindkraftsforskningen har senare gett flera doktorsavhandlingar vid TUT.

arbetade Eriksson som gästprofessor vid KTH i Stockholm och startade ett hybridbilsprojekt i samarbete med ASEA ( senare ABB ). Det första steget i projektet var utvecklingen av en gasturbindriven höghastighetsgenerator av forskarna Peter Chudi och Anders Malmquist under ledning av Eriksson. Under ytterligare ett skede av projektet installerades kombinationen i Volvos ECC hybridbil som framgångsrikt introducerades i början av 1990-talet.

Energiforskningen riktade Erikssons uppmärksamhet mot framtida studier. Innan han valdes till rektor var Eriksson bland annat ordförande i Föreningen för framtidsstudier. Eftersom ämnet krävde bättre förståelse för omfattande system, genererade Eriksson en serie föreläsningar om komplexa och kaotiska system och modellering av framväxande tillväxtsystem. Hans forskningsfokus skiftade till de pragmatiska tolkningarna av kaosteorin och utnyttjandet av neurala nätverksberäkningar i framsynsuppgifter, såsom optimerad styrning av ett vindkraftverk baserat på vindprognos eller utnyttjandet av hjärnans alfavåg för att förutsäga epileptiska attacker.

Enligt Erikssons uppfattning krävde förståelsen och modelleringen av komplexa system bättre förståelse för människans mentala funktioner. I sin artikel "Inverkan av informationskomprimering på intellektuella aktiviteter i hjärnan" presenterade Eriksson 1996 en informationsteoretisk modell för kognition. Enligt modellen uppfattar människor den verkliga världen genom representationerna av neurala nätverk som bildas av kumulerande erfarenheter och inlärningsprocesser. När hjärnans funktioner är aktiva bearbetar hjärnbarken stora mängder information. Medveten tanke är ett resultat av en massiv informationskomprimeringsprocess, som härrör från yttre förnimmelser, såsom syn och hörsel, eller från inre tankar eller associationer, och styrs av sammanhanget och det känslomässiga tillståndet. Den kondensering av relevant information, som sker i det undermedvetna, genererar instruktioner för reaktioner samt ny kognitiv input för cortex. En medveten tanke i sig bör betraktas som kontrollåterkoppling av vad det undermedvetna redan har bestämt.

Publikationer

• En 50 kW homopolär motor med supraledande fältlindningar, IEEE Trans. on Magnetics, MAG-17, Nr 1, 1981, s. 900–903. Medförfattare: A. Arkkio, P. Berglund, J. Luomi, M. Savelainen.
• Supraledande homopolärt maskineri: strömuppsamling och designprinciper för flytande metall. Acta Polytechnica Scandinavica, El.Eng. Serie nr 48, 1982, sid. 184. (doktorsavhandling)
• Konditionering av MHD-generatorns elektriska utgång. Proc. av den 8:e Int. Konf. om MHD Electrical Power Generation, Moskva, 1983, s. 238–243. Medförfattare PJ Simola.
• Direkt framdrivning av blåvattenfartyg. IEEE Trans. on Magnetics, MAG-23, Nr 2, 1987, s. 2584–2586. Medförfattare: L. Kettunen, A. Pohjavirta.
• Supraledande wigglermagneter. 2nd Nordic Symposium on Superconductivity, Röros 1991. Publicerad i Superconducting Technology; 10 fallstudier, red. K. Fossheim. World Scientific Publishing Co. s. 175–184. Medförfattare: R. Mikkonen.
• Intergrain flöde kryper i hög-Tc supraledare. Physical Review B, Vol. 48, Nr 13, 1993. s. 9873–9876. Medförfattare: J. Paasi.
• Ordning kontra störning - filosofiska implikationer på beräkningsbarhet och modellering av komplexa system. Proc. av 1993 års internationella symposium om icke-linjär teori och dess tillämpningar (NOLTA), Hawaij, 1993, s. 799–802. Medförfattare: J. Perttula, T. Tarhasaari.
• En neuro-fuzzy styrenhet och inlärningsalgoritm för vindkraftverk. Proc. av ICSPAT, Boston, 1995, s. 1173–1177. Medförfattare: Li Lin.
• Inverkan av informationskomprimering på intellektuella aktiviteter i hjärnan. Int. Journal of Neural Systems, vol. 7, Nr 4, 1996. s. 543–550.
• Spontan och framkallad kortikal dynamik under djup anestesi. Int. Journal of Neural Systems, vol. 7, Nr 4, 1996. s. 481–487. Medförfattare: S. Mäkinen, K. Hartikainen, V. Jäntti.

Föreläsningsanteckningar (på finska)

• Elektrodynamik. 1984/90/94
• Icke-linjära och kaotiska system. 1994
• Metoder för matematisk modellering. 1995
• Komplexa system. 1995