Jamtamót
Jamtamót var den parlamentariska församlingen i Jämtland , en historisk provins ( landskap ) i mitten av dagens Sverige i norra Europa. Det grundades under första hälften av 900-talet och var en av de äldsta folkvalda församlingarna i världen. Alla manliga invånare i Jämtlands län fick delta, vilket gjorde den samlade församlingen ganska stor jämfört med den jämtländska befolkningen. Jamtamót hölls årligen veckan den 12 mars, under veckan motsveckan , Jämtlands största marknad.
Etymologi
Till skillnad från andra skandinaviska församlingar hänvisas det till som ett mót , inte þing , båda betyder "sammankomst". Ordet mót finns i t.ex. den politiska institutionen Witenagemot i anglosaxiska England.
Fungera
Jamtamótet var den högsta myndigheten i Jämtland under den tid det var mest framträdande. Tvister avgjordes och domar meddelades i brottmål. Dessutom fungerade församlingen som ett slags regering i förhållande till övriga skandinaviska lagtingsområden , då fullmäktige beslutade i skattefrågor. Jamtamóten hade från början ingen kung över sig, och därför anses Jämtland under tiden före 1178 som en bonderepublik. Alla fria män var tvungna att delta, och de mest framstående männen i de olika familjerna övervägde och diskuterade gemensamt olika frågor som rör landet. Beslut i viktiga frågor togs, förstärkt genom att fråga och informera alla församlade. Det finns teorier om att Jamtamóten bestämde sig för att göra Jämtland till kristendom under 1000-talet, strax efter slaget vid Stiklestad .
Historia
Det finns vissa bevis för att befolkningen i vikingatidens Skandinavien strävade efter att reproducera den "ideala samlingsplatsen", som beskrivs i eddisk poesi .
Jamtamótet fortsatte att fungera efter att ha hamnat under norsk kontroll med förlusten i slaget vid Storsjön 1178. Även när Norge centraliserades fortsatte Jamtamótet. När Kalmarunionen bildades, och Jämtland hamnade långt från centralmakten, ökade altinget åter sin betydelse. I slutet av 1400-talet var Jamtamót en norsk lagstiftande församling. Den förlorade sin status som rättslig instans men avskaffades inte, och Jämtland kom att ha två parallella församlingar.
På 1500-talet blev Jämtland ett danskt län. Efter den svenska ockupationen av Jämtland i norra sjuårskriget (1564-1570) förbjöd kung Christian IV Danmarks församling, men den fortsatte att existera i hemlighet och i marknadsveckans skydd.
Efter att Jämtland blev svenskt 1645 överfördes delar av Jamtamóten till ett svenskt bygdesommarmöte kallat Jämtland landsjämnadsting . Under 1800-talets sista hälft var Jämtlands landsjämnadsting det enda existerande landstinget i Sverige. 1862 års kommunala förordningar resulterade i att det skapades län i alla svenska landskap. Den enda skillnaden i Jämtland var att det nu även omfattade representanter från Härjedalens församlingar i länet. Jämtlands läns landsting är därför det enda länet i Sverige med en kontinuitet från sina rötter som en medeltida germansk fullmäktige.
Jamtamot i nuet
Det finns en obruten koppling mellan dagens Jämtlands läns landsting och det medeltida altinget från den tid Jämtland verkade självständigt, utan någon kung. Jämtlands befolkning har minskat sedan 1950-talet och regeringen har föreslagit en sammanslagning mellan Jämtland och Härjedalen.
Centerpartisten Håkan Larsson , före detta riksdagsledamot från Jämtland, är en av de mest seriösa politikerna som argumenterar för ett återupprättande av Jamtamót . På sin hemsida där han presenterar sin vision av Jämtland år 2052 skriver han: " Sedan dess har självstyret stärkts och i dag har länet ungefär samma självstyrande roll inom Sverige som Åland hade inom Finland redan på 1900-talets slut. Jamtamot har utvecklats till ett starkt regionalt parlament. Ett tecken på uppslutningen bakom parlamentet är att härjedalingarna numera aldrig talar om att lämna Jämtlands län för Gävleborg .
vilket ungefär kan översättas till: " Sedan dess har självstyret stärkts och idag har Jämtlands län ungefär samma roll som självstyre inom Sverige som Åland hade inom Finland redan i slutet av 1900-talet. Jamtamót har utvecklats till ett starkt Ett tecken på stödet bakom riksdagen är att härjedalingarna numera aldrig talar om att Jämtlands län för Gävleborg . lämna