Israels sextonde regering

Tredje Meir-kabinettet
Flag of Israel.svg
Israels 16:e kabinett
Golda Meir 03265u.jpg
Datum bildat 10 mars 1974 ( 1974-03-10 )
Datum upplöst 3 juni 1974 ( 1974-06-03 )
Människor och organisationer
Statschef Ephraim Katzir
Regeringschef Golda Meir
Medlemspartier



Samordning National Religious Party Oberoende liberaler Framsteg och Utveckling Arab Lista för beduiner och bybor
Status i lagstiftande församling Koalition
Oppositionsledare Menachem Börja
Historia
Val 1973 Israeliskt lagstiftande val
Mandatperiod(er) 8:e Knesset
Företrädare Israels 15:e kabinett
Efterträdare Israels 17:e kabinett

Israels sextonde regering bildades av Golda Meir den 10 mars 1974, efter valet i december 1973 . Efter Meirs avgång som premiärminister den 11 april, kvarstod den dock bara till den 3 juni, och med bara 85 dagar var den den kortast livslängda regeringen i Israels politiska historia.

Meirs koalition bestod endast av tre partier; alliansen , det nationella religiösa partiet och de oberoende liberalerna , även om de två israeliska arabiska alliansanslutna partierna ( Framsteg och utveckling och den arabiska listan för beduiner och bybor ) hade gått samman i alliansen efter valet och hade 68 av de 120 platserna i Knesset . Regeringen hade till en början 22 ministrar, även om välfärdsminister Michael Hasani avgick den 4 april och ersattes inte. Nio av ministrarna var icke-Knesset-ledamöter, även om två av dem (båda från de oberoende liberalerna) hade valts in i Knesset i det senaste valet, men avgick efter att ha utsetts till regeringen. Till skillnad från den förra regeringen , där det fanns nio vice ministerportföljer, hade den sextonde regeringen endast en biträdande minister, som utsågs först den 6 maj.

Trots att hennes regering hyllades för sin administration, avgick Meir den 11 april 1974 efter att Agranat-kommissionen hade publicerat sin interimsrapport om Yom Kippur-kriget . Regeringen satt kvar medan Labourpartiet (den största fraktionen inom alliansen) valde en ny ledare som skulle försöka bilda en ny regering. Den 26 april Yitzhak Rabin , dåvarande arbetsminister, Shimon Peres , informationsministern, i partiets ledarskapstävling. Rabin fortsatte med att bilda den sjuttonde regeringen den 3 juni 1974.

Israelisk regeringsbildning, mars 1974

← 1969 10 mars 1974 Juni 1974 →
  Golda Meir 03265u.jpg Menachem Begin, Andrews AFB, 1978.JPG
Kandidat Golda Meir Menachem Börja
Fest Inriktning Likud
Valomröstning 68 52
Procentsats 56,7 % 43,3 %

Premiärminister före valet


Golda Meir uppriktning

Vald statsminister


Golda Meir uppriktning

Regeringsmedlemmar

Placera Person Fest
premiärminister Golda Meir Inriktning
Vice statsminister Yigal Allon Inriktning
jordbruksminister Haim Gvati Inte en MK 1
kommunikationsminister Aharon Uzan Inte en MK 1
försvarsminister Moshe Dayan Inriktning
utvecklingsminister Haim Bar-Lev Inte en MK 2
utbildnings- och kulturminister Yigal Allon Inriktning
finansminister Pinhas Sapir Inriktning
Utrikesminister Abba Eban Inriktning
hälsominister Victor Shem-Tov Inte en MK 1
bostadsminister Yehoshua Rabinovitz Inte en MK 2
Minister för invandrarabsorption Shlomo Rosen Inte en MK 1
informationsminister Shimon Peres Inriktning
inrikesminister Josef Burg Nationellt religiöst parti
justitieminister Haim Josef Zadok Inriktning
arbetsmarknadsminister Yitzhak Rabin Inriktning
polisminister Shlomo Hillel Inriktning
minister för religioner Yitzhak Rafael Nationellt religiöst parti
Minister för turism Moshe Kol Inte en MK 3
handels- och industriminister Haim Bar-Lev Inte en MK 2
transportminister Aharon Yariv Inriktning
välfärdsminister Michael Hasani (till 4 april 1974) Nationellt religiöst parti
Minister utan portfölj Israel Galili Inriktning
Gideon Hausner Inte en MK 3
Biträdande kommunikationsminister Jabr Muadi (från 6 maj 1974) Inriktning

1 Även om Gvati, Rosen, Shem-Tov och Uzan inte var ledamöter av Knesset vid den tiden, hade de tidigare varit MKs för anpassningen.

2 Även om Bar-Lev och Rabinovitz inte var ledamöter vid den tiden, valdes de senare in i Knesset på Allianslistan.

3 Kol och Hausner hade valts in i Knesset på listan över oberoende liberaler, men avgick från sina platser efter att ha utsetts till kabinettet.

externa länkar