Internationella energibyråns program för energi i byggnader och samhällen

IEA EBC TCP
Förkortning IEA EBC
Bildning 1977 ( 1977 )
Medlemskap
 Australien, Österrike, Belgien, Brasilien, Kanada, PR Kina, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Japan, Republiken Korea, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Portugal, Singapore, Spanien, Sverige, Schweiz, Turkiet, Storbritannien och Amerikas förenta stater
Officiellt språk
 engelsk
Ordförande i EBC:s verkställande kommitté
 Dr. Takao Sawachi (Building Research Institute Japan)
EBC:s verkställande kommitté vice ordförande
 Prof. Paul Ruyssevelt (University College London)
EBC:s verkställande kommittésekreterare
 Malcolm Orme (EBC Executive Committee Support Services Unit)
Föräldraorganisation
 Internationella energibyrån
Hemsida www.iea-ebc.org
Anmärkningar Bedriver forskning och utveckling mot nära noll energi och koldioxidutsläpp i den byggda miljön

International Energy Agency Energy in Buildings and Communities (IEA EBC) Program, tidigare känt som Energy in Buildings and Community Systems Program (ECBCS), är ett av Internationella energiorganets program för teknologisamarbete (TCP). Programmet "bedriver forskning och utveckling mot nästan noll energi och koldioxidutsläpp i den byggda miljön" .

Historia

Programmet lanserades formellt 1977, efter oljekrisen som drev forskning om alternativa energikällor och teknologier för att förbättra energieffektiviteten. Sedan dess har IEA EBC:s huvudsakliga mål varit att tillhandahålla ett internationellt fokus för energieffektivitetsforskning inom byggsektorn, med dess nuvarande uppdrag att " utveckla och underlätta integreringen av teknologier och processer för energieffektivitet och bevarande i hälsosamma, låga utsläpp och hållbara byggnader och samhällen, genom innovation och forskning” .

Tidigare ordförande i EBC:s verkställande kommitté

  • Andreas Eckmanns, Bundesamt für Energie, Schweiz
  • Morad R. Atif, National Research Council, Kanada
  • Richard Karney, Department of Energy, USA
  • Sherif Barakat, National Research Council, Kanada
  • Gerald S. Leighton, Department of Energy, USA

EBC strategiska plan

Vart femte år förnyar IEA Committee on Energy Research and Technology (CERT) programmets strategiska plan. Den senaste strategiska planen för EBC utvecklades 2019 och gäller till 2024.

De strategiska målen för EBC TCP är:

  • renovering av befintliga byggnader;
  • minska prestandagapet mellan design och drift;
  • skapa robust och prisvärd teknik;
  • utveckling av energieffektiv kylning;
  • skapandet av lösningsuppsättningar på distriktsnivå.

EBC deltagande länder

Länder som för närvarande deltar i EBC är Australien, Österrike, Belgien, Brasilien, Kanada, PR Kina, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Japan, Republiken Korea, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Portugal, Singapore, Spanien , Sverige, Schweiz, Turkiet, Storbritannien och USA.

EBC bilagor

EBC genomför forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) som kallas bilagor, med en typisk varaktighet på 3 till 4 år som utgör programmets grund. "Resultaten av bilagorna tar upp de avgörande faktorerna för energianvändning inom tre områden: tekniska aspekter, politiska åtgärder och boendes beteende". Nedan finns en lista med färdiga och aktuella bilagor.

Avslutad

  • Bilaga 1: Lastenergibestämning av byggnader (1977-1980)
  • Bilaga 2: Ekistics and Advanced Community Energy Systems (1976-1978)
  • Bilaga 3: Energibesparing i bostadshus (1979-1982)
  • Bilaga 4: Glasgow Commercial Building Monitoring (1979-1982)
  • Bilaga 6: Energisystem och utformning av samhällen (1979-1981)
  • Bilaga 7: Kommunal energiplanering (1981-1983)
  • Bilaga 8: Invånarnas beteende med avseende på ventilation (1984-1987)
  • Bilaga 9: Minsta ventilationshastigheter (1982-1986)
  • Bilaga 10: Simulering av HVAC- system för byggnader (1982–1987)
  • Bilaga 11: Energirevision (1982-1987)
  • Bilaga 12: Fönster och fenestration (1982-1986)
  • Bilaga 13: Energihushållning på sjukhus (1985-1989)
  • Bilaga 14: Kondensation och energi (1987-1990)
  • Bilaga 15: Energieffektivitet i skolan (1988 - 1990)
  • Bilaga 16: Byggande av energiledningssystem (BEMS) 1- Användargränssnitt och systemintegration (1987-1991)
  • Bilaga 17: Byggande av energiledningssystem (BEMS) 2- Utvärderings- och emuleringstekniker (1988-1992)
  • Bilaga 18: Behovsstyrda ventilationssystem (1987-1992)
  • Bilaga 19: Taksystem med låg lutning (1987-1993)
  • Bilaga 20: Luftflödesmönster i byggnader (1988-1991)
  • Bilaga 21: Miljöprestanda (1988-1993)
  • Bilaga 22: Energieffektiva samhällen (1991–1993)
  • Bilaga 23: Multi Zone Air Flow Modeling (COMIS) (1990-1996)
  • Bilaga 24: Värme-, luft- och fukttransport (1991-1995)
  • Bilaga 25: VVS-simulering i realtid (1991–1995)
  • Bilaga 26: Energieffektiv ventilation av stora kapslingar (1993-1996)
  • Bilaga 27: Utvärdering och demonstration av inhemska ventilationssystem (1993-1997 + förlängning till 2003)
  • Bilaga 28: Lågenergikylsystem (1993–1997)
  • Bilaga 29: Dagsljus i byggnader (1995-1999)
  • Bilaga 30: Användning av simulering (1995-1998)
  • Bilaga 31: Energirelaterad miljöpåverkan av byggnader (1996-1999)
  • Bilaga 32: Integral byggnadsskalsprestandabedömning (1996-1999)
  • Bilaga 33: Avancerad lokal energiplanering (1996-1998)
  • Bilaga 34: Datorstödd utvärdering av HVAC-systemprestanda (1997-2001)
  • Bilaga 35: Design av energieffektiv hybridventilation (HYBVENT) (1998-2002)
  • Bilaga 36: Ombyggnad av utbildningsbyggnader (1999-2003)
  • Bilaga 37: Lågexergisystem för uppvärmning och kylning av byggnader (LowEx) (1999-2003)
  • Bilaga 38: Solar Sustainable Housing (1999-2003)
  • Bilaga 39: Högpresterande isoleringssystem (2001–2005)
  • Bilaga 40: Idrifttagning av byggnader för att förbättra energiprestanda (2001–2004)
  • Bilaga 41: Hela byggnadens värme-, luft- och fuktrespons (MOIST-ENG) (2003-2007)
  • Bilaga 42: Simulering av byggnadsintegrerade bränslecell och andra kraftvärmesystem (FC+COGEN-SIM) (2003-2007)
  • Bilaga 43: Testning och validering av byggnadsenergisimuleringsverktyg (2003-2007)
  • Bilaga 44: Integrering av miljöanpassade element i byggnader (2004–2011)
  • Bilaga 45: Energieffektiv elektrisk belysning för byggnader (2004-2010)
  • Bilaga 46: Holistic Assessment Tool-kit om energieffektiva renoveringsåtgärder för statliga byggnader (EnERGo) (2005-2010)
  • Bilaga 47: Kostnadseffektiv driftsättning för befintliga och lågenergibyggnader (2005-2010)
  • Bilaga 48: Värmepumpning och reversibel luftkonditionering (2005-2011)
  • Bilaga 49: Lågexergisystem för högpresterande byggnader och samhällen (2005-2010)
  • Bilaga 50: Prefabricerade system för lågenergirenovering av bostadshus (2006-2011)
  • Bilaga 51: Energieffektiva samhällen (2007–2013)
  • Bilaga 52: Mot nollenergisolenergibyggnader (2008–2014)
  • Bilaga 53: Total energianvändning i byggnader: Analys- och utvärderingsmetoder (2008-2013)
  • Bilaga 54: Integration av mikrogenerering och relaterad energiteknik i byggnader (2009-2014)
  • Bilaga 55: Tillförlitlighet för ombyggnad av energieffektiva byggnader - Sannolikhetsbedömning av prestanda och kostnad (RAP-RETRO) (2010-2015)
  • Bilaga 56: Kostnadseffektiv energi- och CO 2 -utsläppsoptimering vid byggnadsrenovering
  • Bilaga 57: Utvärdering av förkroppsligade energi- och CO 2 -ekvivalenta utsläpp för byggnadskonstruktion (2011-2016)
  • Bilaga 58: Tillförlitlig byggnadsenergiprestandakarakterisering baserad på fullskaliga dynamiska mätningar (2011-2016)
  • Bilaga 59: Högtemperaturkylning och lågtemperaturuppvärmning i byggnader (2012–2016)
  • Bilaga 60: Ny generation beräkningsverktyg för byggnads- och samhällsenergisystem
  • Bilaga 61: Affärsmässiga och tekniska koncept för djupenergirenovering av offentliga byggnader
  • Bilaga 62: Ventilativ kylning
  • Bilaga 63: Genomförande av energistrategier i samhällen
  • Bilaga 64: LowEx-gemenskaper - Optimerad prestanda för energiförsörjningssystem med exergiprinciper
  • Bilaga 65: Långtidsprestanda för superisolerande material i byggnadskomponenter och -system
  • Bilaga 66: Definition och simulering av boendebeteende i byggnader
  • Bilaga 67: Energiflexibla byggnader
  • Bilaga 68: Design och kontroll av luftkvalitet inomhus i lågenergihus
  • Bilaga 71: Byggnads energiprestandabedömning baserad på mätningar på plats
  • Bilaga 76 / SHC Uppgift 59: Djuprenovering av historiska byggnader mot lägsta möjliga energibehov och CO 2 -utsläpp
  • Bilaga 77 / SHC Uppgift 61: Integrerade lösningar för dagsljus och elektrisk belysning
  • Arbetsgrupp - Energieffektivitet i utbildningsbyggnader (1988 - 1990)
  • Arbetsgrupp - Indikatorer för energieffektivitet i byggnader med kallt klimat (1995-1999)
  • Arbetsgrupp - Bilaga 36 Utvidgning: Energikonceptets rådgivare för tekniska renoveringsåtgärder (2003-2005)

Nuvarande

  • Bilaga 5: Luftinfiltrations- och ventilationscenter
  • Bilaga 69: Strategi och praxis för adaptiv termisk komfort i lågenergibyggnader
  • Bilaga 70: Energiepidemiologi: Analys av verklig byggnadsenergianvändning i skala
  • Bilaga 72: Bedömning av livscykelrelaterade miljöpåverkan från byggnader
  • Bilaga 73: Mot offentliga gemenskaper med nollenergi
  • Bilaga 74: Konkurrens och Living Lab Platform
  • Bilaga 75: Kostnadseffektiv byggnadsrenovering på distriktsnivå som kombinerar energieffektivitet och förnybar energi
  • Bilaga 78: Komplettera ventilation med gasfasluftrening, implementering och energikonsekvenser
  • Bilaga 79: Beteendecentrerad byggnadsdesign och drift
  • Bilaga 80: Fjädrande kyla
  • Bilaga 81: Datadrivna smarta byggnader
  • Bilaga 82: Energiflexibla byggnader mot motståndskraftiga energisystem med låga koldioxidutsläpp
  • Bilaga 83: Positiva energidistrikt
  • Bilaga 84: Efterfrågehantering av byggnader i termiska nät
  • Bilaga 85: Indirekt evaporativ kylning
  • Bilaga 86: Energieffektiv inomhusluftkvalitetshantering i bostadshus
  • Bilaga 87: Energi- och inomhusmiljökvalitetsprestanda för personliga miljökontrollsystem
  • Arbetsgrupp - Kommuner och städer
  • Arbetsgrupp - Metoder för beräkning av HVAC-energi för icke-bostadsbyggnader
  • Arbetsgrupp - Byggande av energikoder

EBC-publikationer

EBC-programmet producerar en serie vetenskapliga publikationer. Resultat och sammanfattande rapporter (för policy- och beslutsfattare) för de olika pågående och avslutade projekten publiceras när de är tillgängliga. EBC-nyhetsbrevet "EBC News" publiceras två gånger per år, inklusive feedback från pågående och kommande bilagor samt andra artiklar inom området energianvändning för byggnader och samhällen. EBC:s årsrapport beskriver programmets årliga framsteg, inklusive separata avsnitt som sammanfattar status och tillgängliga resultat för varje bilaga.

  1. ^ a b Internationell energibyrå (IEA). " Technology Collaboration Programs: Highlights and Outcomes ", 2016
  2. ^   Hong, Tianzhen (januari 2018). "IEA EBC bifogar avancerad teknik och strategier för att minska energianvändningen och växthusgasutsläppen i byggnader och samhällen. " Energi och byggnader . 158 : 147–149. doi : 10.1016/j.enbuild.2017.10.028 . S2CID 116816573 .
  3. ^ Internationell energibyrå Energi i byggnader och gemenskaper (IEA EBC) program. Förord ​​till " Strategisk plan 2014-2019 ", 2013, s.iii
  4. ^ Internationell energibyrå (IEA). Utskottet för energiforskning och energiteknik . Hämtad 2017-11-03.
  5. ^ Internationell energibyrå Energi i byggnader och gemenskaper (IEA EBC) program. EBC News, nummer 69, juni 2019 , 2019
  6. ^ Internationell energibyrå Energi i byggnader och gemenskaper (IEA EBC) program. EBC Contacts , Hämtad mars 2022
  7. ^ Internationell energibyrå Energi i byggnader och gemenskaper (IEA EBC) program. Ordförandens uttalande “ Årsredovisning 2016 ”, 2017. s.1
  8. ^ Internationella energibyråns energi i byggnader och gemenskaper (IEA EBC)-program, " avslutade projekt ". Hämtad 2017-11-03.
  9. ^ Internationella energibyråns program för energi i byggnader och gemenskaper (IEA EBC), " Pågående projekt " Hämtat 2017-11-03.
  10. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC Annex 36 "Ombyggnad av utbildningsbyggnader" . Hämtad 2017-11-06.
  11. ^ a b Natascha Milesi Ferretti, Masato Miyata, Oliver Baumann, En retrospektiv på påverkan av bilaga 40 och bilaga 47 forskning om landskampstillståndet för att bygga i drift . Energi och byggnader. 19 augusti 2017.
  12. ^ Reinhard Jank. Bilaga 51: Fallstudier och riktlinjer för energieffektiva samhällen . Energi och byggnader. 1 november 2017
  13. ^ Hiroshi Yoshino, Tianzhen Hong, Natasa Nord. IEA EBC bilaga 53: Total energianvändning i byggnader – Analys- och utvärderingsmetoder . Energi och byggnader. 1 oktober 2017
  14. ^ Carl-Eric Hagentoft. Tillförlitlighet för energieffektiv byggnadsrenovering - sannolikhetsbedömning av prestanda och kostnad (Bilaga 55, RAP-RETRO) . Energi och byggnader. 15 november 2017
  15. ^ Marco Ferreira, Manuela Almeida, Ana Rodrigues. Effekten av samfördelar på bedömningen av energirelaterad byggnadsrenovering med ett energimål på nästan noll . Energi och byggnader. 1 oktober 2017
  16. ^ H. Birgisdottira, A. Moncaster, Houlihan Wiberg, C. Chae, K. Yokoyama, M. Balouktsi, S.Seo, T. Oka, T. Lützkendorf, T. Malmqvist. IEA EBC bilaga 57 "utvärdering av inbyggd energi och CO2eq för byggnadskonstruktion" . Energi och byggnader. 1 november 2017
  17. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC bilaga 58 . Hämtad 2017-11-06.
  18. ^ Xiaohua Liu, Tao Zhang, Haida Tang, Yi Jiang. IEA EBC Annex 59: Högtemperaturkyla och lågtemperaturvärme i byggnader . Energi och byggnader. 15 juni 2017
  19. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC Annex 60 . Hämtad 2017-11-06.
  20. ^ IEA EBC bilaga 61 – Affärs- och tekniska koncept för djupenergirenovering av offentliga byggnader . Hämtad 2017-12-04.
  21. ^ H. Strasser, J. Kimman, A. Koch, O. Mair am Tinkhof, D. Müller, J. Schiefelbein, C. Slotterback. IEA EBC Annex 63 – Implementering av energistrategier i samhällen. Energi och byggnader . 24 augusti 2017
  22. ^ IEA EBC Annex 63 – Implementering av energistrategier i samhällen – sätta energi i stadsplaneringsprocesser . Hämtad 2017-12-04.
  23. ^ IEA EBC bilaga 64 – LowEx-gemenskaper . Hämtad 2017-12-04.
  24. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC Annex 65: Långtidsprestanda för superisolerande material i byggnadskomponenter och -system . Hämtad 2017-11-06
  25. ^ IEA EBC bilaga 66 – Definition och simulering av boendebeteende i byggnader . Hämtad 2019-12-05.
  26. ^ Søren Østergaard Jensen, Anna Marszal- Pomianowska, Roberto Lollini, Wilmer Pasut, Armin Knotzer, Peter Engelmann, Anne Stafford, Glenn Reynders. IEA EBC Annex 67 Energiflexibla byggnader . Energi och byggnader. 15 november 2017
  27. ^ IEA EBC bilaga 67 – Energiflexibla byggnader . Hämtad 2017-12-04.
  28. ^ Louis Cony Renaud Salis, MarcAbadie, Pawel Wargocki, Carsten Rode. Mot definition av indikatorer för bedömning av inomhusluftens kvalitet och energiprestanda i lågenergihus . Energi och byggnader. 1 oktober 2017.
  29. ^ IEA EBC bilaga 68 – Inomhusluftkvalitetsdesign och kontroll i lågenergibostadsbyggnader . Hämtad 2017-12-04.
  30. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC bilaga 71 . Hämtad 2017-11-06.
  31. ^ Lufta infiltration och ventilation centrerar . Hämtad 2017-12-01.
  32. ^ Ian Hamilton, Alex Summerfield, Tadj Oreszczyn & Paul Ruyssevelt. Användning av epidemiologiska metoder inom energi- och byggnadsforskning för att uppnå mål för koldioxidutsläpp . Energi och byggnader. 1 november 2017
  33. ^ IEA EBC bilaga 70 – Byggnadsenergiepidemiologi . Hämtad 2017-12-01.
  34. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC bilaga 72 . Hämtad 2017-11-06.
  35. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC bilaga 73 . Hämtad 2017-11-06.
  36. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC Annex 74: Competition and Living Lab Platform . Hämtad 2017-11-06.
  37. ^ BYG UPP energilösningar för bättre byggnader. IEA EBC bilaga 75 . Hämtad 2017-11-06.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=International_Energy_Agency_Energy_in_Buildings_and_Communities_Programme&oldid=1115302275 "