Ida Gerhardt

Ej att förväxla med Ida Gerhardi , den tyska målaren.

Ida Gerhardt (1968)

Ida Gerhardt (11 maj 1905, Gorinchem – 15 augusti 1997, Warnsveld ) var en klassicistisk och holländsk poet med en postsymbolistisk tradition.

Liv

I sin hemstad Rotterdam gick Ida Gerhardt på Erasmus Gymnasium, där poeten JH Leopold var hennes klassikerlärare. Han gjorde ett outplånligt intryck på henne. Där träffade hon också sin blivande livskamrat Marie H. van der Zeyde. Från 1924 till 1933 studerade Gerhardt klassiska språk, först i Leiden och senare i Utrecht. 1942 tog hon examen cum laude på översättningen av Lucretius' De rerum natura , böckerna I och V. Från 1937 var hon lärare i Groningen, sedan i Kampen . 1951, på begäran av den icke-konformistiska pedagogen Kees Boeke , gick hon med honom på skoldelen av Werkplaats Kindergemeenschap i Bilthoven. Hon gick i pension 1963 och bosatte sig i Eefde .

Litterär karriär

Strax före andra världskrigets utbrott i maj 1940 debuterade Ida Gerhardt med sin första diktsamling Kosmos . Hennes dikter kännetecknas av ett särskilt fokus på natur och landskap, särskilt landskapen i floderna Merwede, Waal, Lek och IJssel. Formad av sin klassiska utbildning och inspirerad av kristen tro, begränsar hon sig inte till landskapsbeskrivningar, utan söker alltid efter kosmos , enheten i och av hela skapelsen. Enligt hennes uppfattning finns det mening i naturen och det är poetens heliga plikt att avslöja detta. Varje dikt är ett komplext nätverk, fullt av ibland mystiska relationer mellan ord, naturelement, personliga (även privata) upplevelser och den högre verkligheten. Därför klassas hennes arbete ofta som symbolistiskt eller postsymbolistiskt.

Gerhardts poesi publicerades när en annan poetik rådde, vilket gjorde att hennes poesi i officiell kritik höll sig i skuggan. En verklig uppskattning av hennes arbete växte fram från 1970 och framåt. 1979 fick hon utmärkelsen för mästerskap från Maatschappij der Nederlandse Letterkunde, 1980 PC Hooftprijs . Hon fick också ett erkännande för sin noggranna översättning av Psalmerna, som hon gjorde tillsammans med sin vän, Marie H. van der Zeyde (1972). För sina latinska översättningar av Virgil fick hon det prestigefyllda Martinus Nijhoff -priset. Hennes samlade dikter kom ut 1980 och trycktes om flera gånger.

Det litterära priset Ida Gerhardt Poëzieprijs är uppkallat efter henne.

Bibliografi

• Kosmos (1940)
• De natur en haar vormen (De rerum natura) (1942)
• Het veerhuis (1945)
• Buiten schot (1947)
• Bij de årwende (1948)
• Kwatrijnen in opdracht (1949)
• Vergilius' Het boerenbedrijf (Georgica) (1949)
• Sonnetten van een leraar (1951)
• Het levend monogram (1955)
• De argelozen (1956)
• De hovenier (1961)
• De slechtvalk (1966)
• De ravenveer (1970)
• Två timmar: de klokken besvarar varandra (1971)
• Vijf vuurstenen (1974)
• Vroege verzen (1978)
• Het sterreschip (1979)
• Nu ik här något säga mag (1980)
• Verzamelde gedichten (1980)
• Dolen en dromen (1980)
• De zomen van het licht (1983)
• De adelaarsvarens (1988)
• Hoefprent van Pegasus (1996)
• Gebroken lied: een vriendschap met Ida Gerhardt (1999)
• Verzamelde gedichten , i tre delar, (1999)
• Zeven maal om de aarde att gå (2001)

Källor och referenser

• Anneke Reitsma, In de taal zelf verscholen : over de poëzie van Ida Gerhardt (Amsterdam: Arbeiderspers, 1983)
• Marie Helene van der Zeyde, The world van het vers : over het werk van Ida Gerhardt (Amsterdam: Athenaeum—Polak & Van Gennep, 1985)
• Ad ten Bosch, Gebroken lied: een vriendschap met Ida Gerhardt (Amsterdam: Athenaeum/Polak & Van Gennep, 1999)

externa länkar

• Koninklijke Bibliotheek - profil av Ida Gerhardt (på holländska)
• Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren - profil av Ida Gerhardt (på holländska)
• "Om att översätta 'Klockspelet' av Ida Gerhardt" - John Irons