IFA Tulln

Institutionen für Agrobiotechnology (IFA-Tulln) är en av de 15 institutionerna vid University of Natural Resources and Life Sciences, Wien (BOKU) som drivs i samarbete med Wiens tekniska universitet och universitetet för veterinärmedicin i Wien på Campus Tulln Technopol .

Historia

IFA-Tulln grundades 1994 som en gemensam forskningsinstitution för tre stora universitet i Wien , University of Veterinary Medicine Wien (VetMed), Wiens tekniska universitet (TUW) och University of Natural Resources and Life Sciences Wien (BOKU) ). Tanken har varit att möjliggöra samarbete mellan forskare med kompletterande bakgrund inom det tvärvetenskapliga området agrobioteknik under ett och samma tak. Deras expertis omfattar modern bioteknik inom växt- och djurproduktion, miljöbioteknik , djurnäring , livsmedels- och fodervetenskap och (bio)analyser och biopolymerer . Idag arbetar cirka 150 BOKU-anställda, gästforskare och studenter vid 6 institut vid IFA-Tulln som har blivit en avdelning i BOKU 2004.

Organisation

IFA-Tulln, som är en avdelning vid University of Natural Resources and Life Sciences Wien (BOKU), grundades 1994 som en gemensam forskningsinstitution för BOKU, University of Veterinary Medicine Vienna och Wiens tekniska universitet för att möjliggöra samarbete mellan forskare med kompletterande bakgrund inom det tvärvetenskapliga området agrobioteknologi.

Avdelningen är organiserad i 6 institut:

  • Institutet för bioteknik i växtproduktion
  • Institutet för naturmaterialteknik
  • Centrum för analytisk kemi
  • Institutet för miljöbioteknik
  • Institutet för bioteknik i animalieproduktion
  • Institutet för djurfoder, produkter och näringsfysiologi

Plats

De första 5 instituten av avdelningen IFA-Tulln är belägna i IFA-Tulln-byggnaden i Tulln an der Donau på Campus Tulln Technopol. Det sjätte institutet (Institute of Animal Nutrition, Products and Nutrition Physiology) ligger i Muthgasse, Wien. IFA-Tulln-byggnaden, tillsammans med de andra arbetsgrupperna för BOKU i UFT-byggnaden (University Research Centre Tulln), bildar "BOKU-platsen Tulln". Campus Tulln Technopol är en del av Technopol Tulln som grundades 2006 av Ecoplus. Ytterligare partners till Technopol Tulln förutom BOKU är: AIT Austrian Institute of Technology, Technopark Tulln GmbH, Technologiezentrum Tulln GmbH, Agrana Research & Innovation Center , University for Applied Sciences Wiener Neustadt Campus Tulln och staden Tulln.

Institutioner vid Institutionen IFA-Tulln

Institutet för bioteknik i växtproduktion

Institutet för bioteknik i växtproduktion fokuserar i sin forskning på grundforskning och tillämpad forskning inom områdena växtförädling , växtgenetik och fytopatologi . De logiska överlappningarna mellan dessa ämnen är växt-patogeninteraktion , genetik för sjukdomsresistens och avelsforskning för sjukdomsresistens. Institutet bedriver nästan uteslutande eget forskningsarbete om jordbruksväxter.

Institutet för naturmaterialteknik

Forskningen fokuserar på utnyttjande av naturresurser såväl som av ledigt avfallsmaterial för förstärkning av polymerer eller för användning som termoplastiska matriser. De huvudsakliga bearbetningsteknikerna som används i kompositproduktion är extrudering och formsprutning . Till ett mindre innehåll tillämpar institutet även formpressning .

Centrum för analytisk kemi

Centrum för analytisk kemi (CAC) syftar till att bedriva spjutspetsvetenskaplig forskning och att utveckla avancerade metoder inom området (bio)analytisk kemi. CAC med sina två Christian Doppler-laboratorier eftersträvar en mycket tvärvetenskaplig strategi för bestämning av kemiska föroreningar inklusive mykotoxiner och allergiframkallande proteiner i livsmedel. Genom att använda metabolomikbaserade metoder studerar CAC hela biologiska system med särskild tonvikt på växt-svampinteraktioner.

Det finns fem forskargrupper inom institutet:

  • Metabolomics och bioaktiva ämnen
  • Mykotoxiner och mykotoxinmetabolism
  • Immunanalytika och livsmedelsallergener
  • Vattenanalys och kvalitetssäkringssystem
  • Molekylär diagnostik

Institutet för miljöbioteknik

Fokus för forskningsverksamheten vid Institutet för miljöbioteknik ligger på tillämpningen av mikrobiell metabolism för att säkerställa livskvalitet och bevara naturresurser. Å ena sidan läggs tonvikten på nedbrytning eller avgiftning av föroreningar (i mark, vatten och avfall) eller utveckling av övervakningsmetoder för att utvärdera framgången med restaureringsteknik. Å andra sidan är bästa möjliga utnyttjande av befintliga resurser genom etablering av hållbara materialkretslopp det centrala syftet med bedriven forskning. Praktisk tillämpning och processutveckling för teknisk implementering är ett primärt angelägenhet oberoende av grundläggande undersökning av de underliggande mikrobiologiska aktiviteterna. Exempel är uppskalning av jäsningsprocesser, utveckling av tekniska saneringsmetoder och testning av innovativa kombinerade biologisk-fysikaliska processer (t.ex. användning av membranbioprocesser) inom miljöteknik.

Det finns 6 forskargrupper etablerade vid Institutet för miljöbioteknik:

  • Anaerob matsmältning (biogas)
  • Förorenad markförvaltning
  • Fodertillsatser
  • Fermentering och pilotanläggning
  • Mikrobiologi (inkl. molekylärbiologi) och
  • Vatten- och avloppsrening

Institutet för bioteknik i animalieproduktion

När det gäller metod- och forskningskompetens vid institutionen IFA Tulln koncentrerar institutet för bioteknologi i animalieproduktionen sig på avancerad vävnadsodlingsteknologi för in vitro-produktion av embryon. Det finns tre forskargrupper vid Institutet för bioteknik i animalieproduktion

  • Proteomics of Gametes Maternal Interaction
  • Genetik av mtDNA
  • In vitro produktion av embryon

Institutet för djurfoder, produkter och näringsfysiologi

Institutet för djurnäring, produkter och näringsfysiologi (APN) representerar början på leveranskedjan för livsmedel av animaliskt ursprung. Den fokuserar på adekvat utfodring av jordbruksboskap och den betydande inverkan av djurfoder på kvaliteten och säkerheten hos primärprodukter, såsom mjölk, kött och ägg. Förutom näringsämnen läggs särskild vikt vid sekundära effekter av foder och foder/livsmedelskomponenter på matsmältning, ämnesomsättning och hälsa.

Institutet har sammanfattat sitt uppdrag och sin struktur mot tre inneboende ämnen:

  • djurfoder
  • djurprodukter
  • näringsfysiologi

Källor

http://www.boku.ac.at/fileadmin/_/H13/Publikationen/Wissensbilanzen/Wissensbilanz_2010/BOKU_Wissensbilanz_2010.pdf