Hermann II, Pfalzgreve av Lotharingen

Den kejserliga kröningen av Henrik IV, den helige romerske kejsaren (vänster) men "beiniço·itu (tråd/ härstamningslinje) enligt manus ("s" verkar ha lagts till senare) av motpåven Klemens III (mitten-höger). Mellan dem står den kejserliga svärdbäraren , greve Pfalz Hermann II av Lotharingen. Bild i krönikan av Otto av Freising , Codex Jenensis Bose q.6 (1157).

Hermann II (född 1049, död Dalhem , 20 september 1085), Pfalzgreve av Lotharingen 1064–1085. Han var greve i Ruhrgau och Zulpichgau, samt en greve av Brabant .

Liv

Enligt Egon Kimpen [ vem? ] han var son till Henrik I av Lotharingen († 1061) och Mathild av Verdun († 1060), dotter till Gozelo I av Lotharingen , men grunden för detta har ifrågasatts. Men om så är fallet, var hans morbror påven Stefan IX . Fram till 1064 var den unge Hermann under förmyndarskap av Anno II , ärkebiskop av Köln, som avsevärt minskade Hermanns territoriella makt.

År 1080 gifte han sig med Adelaide av Weimar-Orlamünde († 1100), änka efter Adalbert II, greve av Ballenstedt . Hon var dotter till Otto av Orlamünde , greve av Weimar och markgreve av Meissen i Thüringen , och Adela av Brabant. Tillsammans hade de två barn som hade dött 1085.

Han antas ha varit den siste greve Pfalz av Lotharingia av den Ezzoniska dynastin. Han dödades i en duell med Albert III, greve av Namur , nära hans slott i Dalhem .

Hans änka gifte sig igen, hennes tredje make var Henrik av Laach , greve i Mayfeldgau, som blev Rhens första grevepalats mellan 1085 och 1087.

Källor

  • Jackman, Donald C. (2012). Kleebergsfragmentet av Gleibergs län . Editions Enplage.

Vidare läsning

Föregås av
Pfalzgreve av Lotharingen 1064–1085
Efterträdde av
kontoret avstängt