Gunnar Geisse

Gunnar Geisse

Gunnar Geisse (född 11 juli 1964, Giessen , är en tysk musiker, improvisatör, kompositör och tolk. Han rör sig i framkanten mellan experimentell/improviserad musik och ny musik. Han har utvecklat ett komplext instrumentalt koncept som kombinerar gitarr och elektronik/dator som han kallar laptop-gitarr. Han spelar också flera andra stränginstrument inklusive banjo, mandolin och en mängd olika instrument från Centralasien, bland dem den uzbekiska och den persiska dotâr. Gunnar Geisse har bott i München, Tyskland sedan 1985.

Musikalisk karriär

Gunnar Geisse började sin karriär i sin tidiga ungdom som rockgitarrist. Med slutet av sin skolgång drog han in i jazzens riktning. När han deltog i en Ornette Coleman- konsert på Moers Jazz Festival i Tyskland, såg han Coleman bäras upp på scenen i en kista, hoppa ut klädd i en glittrande disco-outfit och spela i freejazzstilen som han var med och skapade . Efter denna nyckelupplevelse köpte Geisse leksaksplastsaxofoner till medlemmarna i hans band och kastade bort sin ursprungliga plan att spela jazzstandards. Det var under denna tid som improvisation och ett experimentellt förhållningssätt blev grunden för hans förståelse av musik. Hans första professionella engagemang var med "New York Broadway Ensemble" som han turnerade med i hela Europa under de kommande två åren. För Geisse var det en viktig läroupplevelse att vara en del av en orkester.

Avantgardekombon "Brother Virus" som tillsammans med Geisse inkluderade Werner Klausnitzer, Patrick Scales och Maurice de Martin, blev berömmelse i slutet av 1980-talet. Det skulle lämna ett stort intryck på Geisse. Bandet bjöds in att spela på Knitting Factory i New York och var ett av de första banden som spelade seriös improviserad musik "live" på tysk TV på bästa sändningstid – Dagobert Lindlaus "Veranda". Med "Brother Virus" tog Gunnar Geisse de första stegen på sin egen musikaliska resa, en resa som var uppenbar redan i hans tidigare utveckling. 1991 släppte Enja Records albumet "Brother Virus" "Happy Hour".

Geisse tappade de två långfingrarna på sin högra hand i en bergsklättringsolycka 1992. Med skadans svårighetsgrad och efterföljande operationer var det oklart om Geisse skulle kunna fortsätta sin spelarkarriär. Det var under sina sjukhusvistelser som han kunde begrunda implikationerna av 1900-talets nya musikkompositionstekniker och därigenom upptäckte sitt djupa intresse för struktur. Han skrev sin första komposition under en av sina sjukhusvistelser. För att han skulle få en bra fonetisk förståelse av stycket fortsatte han med att överdubba spåren – cirka 200 totalt. Av sitt intresse för struktur arbetade Geisse tillsammans med Institutet för experimentell fysik vid universitetet i Magdeburg inom området komplexitetsteori , icke-linjära fenomen och simulering, och infogade strukturella modeller av naturen i sin musik. Inspelningen släpptes under titeln "AtEM".

Medan han dömde en musikkompositionstävling tog Hans Zender - dirigent för SWR-symfoniorkestern och professor i komposition vid College of Music and Arts i Frankfurt, Tyskland - notis om Geisses extraordinära musik. Därefter fick Gunnar Geisse ett stipendium för att komponera vid den prestigefyllda Schloss Solitude Academy under ett år. Det var på Solitude som han komponerade "Das diskrete Jetzt" (Det diskreta nuet). Han grävde djupare in i fenomenet musikalisk tid. På ett förnyat sökande efter naturliga strukturella referenser fick han viktiga förslag och impulser från Institutet för medicinsk psykologi vid Ludwig-Maximilian University (LMU) i München på temat "tid och dess uppfattning". De klassiska kompositionsparametrarna tempo, meter och rytm skjuts i bakgrunden av denna breddning av perspektivet genom en psykologisk tidsuppfattning.

Efter sitt arbete med struktur och tid grävde Gunnar Geisse återigen ner i frågor om harmonins grundläggande funktioner. Sökande efter svar i naturen sedan 2003, har han sysselsatt sig med de icke-linjära fenomenen kombinationstoner - det är toner som bildas i innerörats snäcka som en förlängning av den ursprungliga akustiska signalen. Kombinationstonerna är de saknade byggstenarna som, när de läggs till hans användning av deltonsrader och deltonsmatriser, kompletterar Geisses uppsättning harmoniska kompositionsverktyg. Resultaten av detta arbete kan höras på CD:n "MEtA" (Creative Sources Recordings). 2006 skrev Geisse en utläggning som ger en inblick i hans specifika harmoniska koncept.

Paradoxalt nog har ljudbaserad improvisation och dess fysiska, uttrycksfulla ögonblick fått allt större betydelse med dessa kompositionella tonala utforskningar; Geisses improvisationsmodeller har förändrats under dessa influenser. Sedan 2005 har arbetet med elektronik och bärbara datorer blivit ett viktigt uttrycksmedel för Geisse. I detta sammanhang har han utvecklat en unik hård-/mjukvaruuppsättning (bärbar gitarr) som gör att han kan fortsätta sitt analoga spel (gitarr) på en digital nivå, och ännu viktigare, att bryta sig loss från restriktionerna för "instrument" i för att kunna arbeta mer direkt med ljud och dess formulering.

Gunnar Geisse har mottagit olika utmärkelser och stipendier, inklusive Musical Achievement Award från Münchens stad, och Schloss Solitude Academy's Composition Stipend.

Musikaliska samarbeten

Gunnar Geisse har spelat med musiker från de tre stora områdena i sitt musikaliska liv: experimentell/improviserad musik, ny musik och samtida jazz. De inkluderar:

Richard Barrett , Marty Cook , Phil Durrant, Vinko Globokar , Barry Guy , Franz Hautzinger, Jason Kahn, Thomas Lehn , Michael Lentz , George Lewis , David Moss , Günter Müller , Olga Neuwirth , Phill Niblock , Evan Parker , Giancarlo Schiaffini , Ignaz , Ed Schuller , Mike Svoboda , Gary Thomas , Wu Wei, Xu Fengxia.

Gunnar Geisse har arbetat med eller spelat verk av Hans-Jürgen von Bose, John Cage , Peter Maxwell Davies , Fred Frith , Gérard Grisey , Hans Werner Henze , Tom Johnson , Helmut Lachenmann , Anestis Logothetis , Chico Mello, Josef Anton Riedl, Gioacchino Rossini , Dieter Schnebel , James Tenney , Kurt Weill , Jörg Widmann, Christian Wolff och Udo Zimmermann .

Han har även spelat som solist under ledning av Stefan Asbury, Paul Daniel , Peter Eötvös , Franck Ollu och Lothar Zagrosek med Bayerns Radiosymfoniorkester (BR), Bayerns statsoperaorkester, Stuttgarts radiosymfoniorkester (SWR), Stuttgarts stadsorkester, och Münchens stadsteaterorkester på Gärtnerplatz.

Gunnar Geisse var/är medlem i följande ensembler: Brother Virus, le petit chien, ICI ensemble, Go Guitars, Berlin Jazz Composers Ensemble, Fractal Gumbo, NIE Quartett

Diskografi

  • 2008 ICI ENSEMBLE & Olga Neuwirth, NEOS (släpps hösten 2008)
  • 2007 Gunnar Geisse "MEtA", CS kreativa källor hämtar rekord
  • 2007 ICI ENSEMBLE & George Lewis, PAO
  • 2006 ICI ENSEMBLE "The Wisdom Of Pearls", PAO/BR
  • 2005 GO GITARS & SINGER PUR "Electric Seraphim", K&K Verlagsanstalt Edition Kloster Maulbronn
  • 2003 Maurice de Martin BERLIN JAZZKOMpositörernas ENSEMBLE "Transylvaniana", CHAOS Records
  • 2002 Marty Cook "Fractal Gumbo", TUTU-rekord
  • 2001 Adam Pierończyk "Digivooco" feat. Gary Thomas, PAO
  • 2001 Michael Lentz & GO GUITARS "ENDE GUT. Sprechakte", upplaga selene/BR
  • 2000 Gunnar Geisse "AtEM", NYX
  • 2000 Drum For Your Life "Glückmann", Samara Tone
  • 1999 le petit chien "woof.", Enja Records
  • 1992 No Distance "different guitars", Outside Records
  • 1991 Brother Virus "Happy Hour" ( Knitting Factory NYC), TUTU/ Enja Records
  • 1987/88 Gunnar Geisse "ballader", MGI-skivor/Intercord (finns även som LP)

Med William Parker

Litteratur

  • Artikel " Süddeutsche Zeitung " 6 december 2007 "Außen Glanz innen Gräben"
  • Artikel "Jazzzeit" nr 64, januari/februari, 2007, Sirus W. Pakzad, "Aus München?!"
  • Artikel "Süddeutsche Zeitung", 5 maj 2004, Tobias Söldener, "Fremde Welten"
  • Artikel "Süddeutsche Zeitung - Münchner Kultur", 8 juli 1999, Alex Rühle, "Eine Formel für musikalische Lust"
  • Artikel "Süddeutsche Zeitung - Feuilleton", 18 maj 1998, Markus Scherer, "Der Rhythmus des Seins"
  • Artikel "Down Beat" 1993, Förlag: Kevin Maher, Recension: "Brother Virus - Happy Hour", sid. 48
  • Artikel "JazzTimes" 1993, Utgivare: Glenn Sabin, Recension "Brother Virus - Happy Hour", sid. 55

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Geisse&oldid=1100263101 "