Gubas ekonomi

Karta över de ekonomiska regionerna i Republiken Azerbajdzjan . Den ekonomiska regionen Guba-Khachmaz ligger nordöst om Azerbajdzjan.

Guba är ett distrikt som finns längs den ekonomiska regionen Guba-Khachmaz som sträcker sig över 7,66 tusen km 2 i nordöstra Azerbajdzjan . Valutan i Azerbajdzjan är manat ( kod : AZN ; symbol: ₼). Regionen är rik på naturresurser, inklusive naturgas , olja, sand, grus och brännbar skiffer.

Jordbruk, konstruktion, industri och transporter utgör kärnan i ekonomin i Guba .

Lantbruk

Jordbruket i Guba är främst inriktat på produktion av frukt och grönsaker. Det finns många fruktträdgårdar inom Gubas territorium. De viktigaste jordbruksprodukterna i Guba är solrosor, potatis, vindruvor, spannmål/torkade baljväxter, sockerbetor, hasselnötter, granatäpplen och oliver, men regionen är också känd för att odla vete och föda upp kor.

I Guba föds speciella fårraser upp och deras ull används för den lokala pälsindustrin.

Det totala värdet av produktionen av huvudprodukterna var 213 183 000 manat 2011, 2 596 595 000 manat 2012, 2 262 579 000 manat 2013, 2 264 253 000 manat 4, 1019, 1019 och 1019 4, 101,0 5.

Det totala värdet av produktionen av jordbruk, skogsbruk och fiskevaror ökade med 17,4 % från 2011 till 2015.

Statistik över jordbrukssektorn i Guba

Produktion av huvudsakliga jordbruksgrödor (ton) 2010 2012 2013 2014 2015 2016
Spannmålsgrödor 27121 49704 50605 46341 40159 36153
- inklusive vete 23396 45029 45773 41781 33874 29864
Solrosor 34 40 41 52 52 48
Potatisar 10471 10176 10850 11327 11616 11059
Grönsaker 12601 14210 14840 15024 15418 15623
Trädgårdsväxter 21 - - - - -
Frukt och bär 117130 118420 120198 122816 122314 124967
Vindruvor 67 78 29 31 74 74
Total yta för sådda jordbruksgrödor (ha) 2010 2012 2013 2014 2015 2016
Spannmålsgrödor 13161 19557 19586 19680 14811 13974
- inklusive vete 11331 17714 17716 17763 12432 11415
Solrosor 24 27 27 33 35 32
Potatisar 1114 1060 1107 1150 1158 1084
Grönsaker 1355 1450 1490 1503 1530 1549
Trädgårdsväxter 2 - - - - -
Frukt och bär 14488 14476 14490 14724 14838 16070
Produktivitet för jordbruksgrödor (centner/ha) 2010 2012 2013 2014 2015 2016
Spannmål 20.6 25.4 25.8 23.5 27.1 25,9
- inklusive vete 20.6 25.4 25.8 23.5 27.2 26.2
Solros 20.8 19.7 20.0 20.9 20.9 21.0
Potatis 94 96 98 99 100 102
Grönsak 93 98 100 100 101 101
Trädgårdsväxter 105 - - - - -
Frukt och bär 92,0 86,1 86,1 87,7 84,1 85,6
Antal boskap 2010 2012 2013 2014 2015 2016
Stor boskap 67294 66757 66499 65118 64639 63491
- inklusive kor och buffel 26506 26318 26207 25842 25550 24731
Får och getter 267049 267527 267992 265031 264874 262452
Fåglar 202600 218018 201341 201470 196411 204728
Bifamiljer 5824 6058 7480 6781 7241 6856
Produktion av nötkreatursprodukter (ton) 2010 2012 2013 2014 2015 2016
Kött 3600 3633 3684 3699 3711 3720
Mjölk 35341 37028 37992 38182 38277 38761
Ägg (i tusen) 11840 11994 12090 12146 12281 12283
Ull (i fysisk vikt) 472 474 474 474 476 399

Konstruktion

Under 2016 fanns det 6 byggföretag i Guba. Det totala värdet av byggnadsarbeten var 46 620 000 manat.

I Guba byggs nya kraftverk för att möta ökad efterfrågan på el.

Statistik över byggnadsarbeten i Guba

2010 2012 2013 2014 2015 2016
Givet till användning
Huvudfonder (tusen manat) 14154.3 12371.2 13804.3 33145.1 17811.1 20184.4
Hus, total yta (tusen kvadratmeter) 19.2 19.4 12.3 11.0 9.4 7.6
- varav privata hus 16.1 19.4 9.6 11.0 8.8 7.6
Investeringar i huvudkapital (tusen manat) 57833,7 118292.2 77688.1 71197.6 31674,6 65971.7
- inklusive byggnadsarbeten 47596,4 116742.1 73941.3 67017.2 30116.1 62505.1
Antal byggföretag 5 7 6 6 6 6

Industri

I takt med att jordbrukssektorn i Guba har vuxit har andra industrisektorer utvecklats. Lätt industri och livsmedelsindustri är kärnbranscher. Elverk i Guba är en stor del av regionens industri.

Livsmedelsindustrin

Livsmedelsindustrin omfattar produktion av vin, kött och mjölk, bageri, konserverad frukt och grönsaker, mjöl etc.

Ljusindustri

Matttillverkning och små lokala sömnadsföretag är en del av lätt industri i Guba. I byarna Guba fortsätter matttillverkning att utvecklas som en traditionell hantverkskonst.

Byggmaterialindustrin

Guba producerar också byggmaterial från lokala råvaror inklusive sand, sten och trä.

Statistik angående industri i Guba

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Antal agerande företag - totalt, enhet 23 25 22 22 21 22 18 15 16 21 27 28
Antal enskilda företagare registrerade för att agera i branschen, person 166 178 181 195 170 187 219 248 277 305 333 322
Volym industriprodukter (arbeten, tjänster), till faktapriser, thsd. manat 5 007 9 228 6 440 6470 8,523 12 970 16 795 19770 19247 22445 21069 22602
Index för faktisk volym av industriprodukter i procent jämfört med föregående år 143,7 125,3 93,7 100,2 84,4 108,4 119,2 107,7 96,3 126,5 96,8 102,0
Andel av icke-statlig sektor i volym av industriprodukter, i procent 58,6 73,4 39,4 39,7 49,3 68,1 6.3 5.2 6,6 5.3 9.2 9.8
Produkter levererade, thsd. manat 2 614 8 032 7 174 6 430 8,581 13 060 16 799 19797 19036 22445 21198 21759
Lager av färdiga produkter i slutet av året, thsd. manat 408,2 2 299 1 601 1 631 1,568 1 457 42,4 9,0 220,2 214,2 85,0 927,9
Medellöne för anställda, person 627 633 722 677 645 688 673 737 1025 929 632 704
Mottagande av anställda under året, person 377 190 309 205 311 394 33 116 153 256 244 394
Anställda som sagts upp under året, person 427 218 236 275 455 294 25 61 140 338 264 207
Lön för anställda vid årsskiftet, person 712 617 795 670 442 645 623 665 665 796 581 746
Genomsnittlig månadslön, manat 75,3 89,2 131,7 198,0 205,8 294,3 298,5 310,9 290,2 353,9 296,9 329,0
Huvudsakliga industriella tillverkningstillgångar vid årets slut, efter balansvärde, värde, thsd. manat 15 657 17 378 17 808 19 430 19 610 103564 105068 103764 109858 109854 109984 110090
jämfört med föregående år, vid % 102,5 111,2 103,2 107,0 100,7 5,3t. 107,3 98,8 105,5 100,0 100,3 100,1
Tillverkning av huvudtyper av produkter i naturvärde
Grus, småsten, flinta och krockad sten, ton 67377 110807 70747 36753 66 908 92 657 135456 97382 50147 114500 35200 24300
Massons sand, thsd.ton ... ... ... ... ... ... ... ... ... 7.2 7,0 -
Bröd och bageriprodukter, thsd.ton ... ... ... ... ... ... ... ... ... 131,6 82,4 9.6
Konserverad frukt och grönsaker, ton 3 722 4 485 2 741 6 912 1,749 795 - - 119,4 - 1200 1627
Mjöl, ton 97,2 113,8 - 19.8 - - - - 135,4 192,6 156,6 25.2
Mattor och mattprodukter, thsd.kvm 0,2 0,1 0,2 0,2 0,1 0,07 0,05 0,1 0,1 0,08 0,05 0,05
Fönster, franska fönster och deras ramar av trä, enhet 50 - 36 218 - - - - - 62 - -
Gravstenar, ton ... ... ... ... ... ... ... ... ... 647 567,2 -
Dörrar och skjutskiva, av aluminium, enhet 312 256 441 1 039 404 77 - - - - - -
Plastdörrar och skjutskiva av plast, enhet ... ... ... ... 710 1 204 4 507 2562 2635 1000 3933 1618
Elkraft, miljoner kwh - - - - 57,2 231,2 288,3 336,5 303 415,4 345,0 340,5
av vilken vara - - - - 55,4 231,2 280,6 327,8 295,5 407,5 337,9 333,5

Transport

Det finns några vägar som passerar genom området Guba. En 208 kilometer lång väg längs Baku-Guba-gränsen till Ryssland byggdes till en total kostnad av 493,3 miljoner USD .

Det finns motorvägar, telekommunikationslinjer som förbinder Azerbajdzjan och Ryssland, och olje- och gasledningar går också genom den ekonomiska regionen Guba-Khacmaz.

Statistik angående transporter i Guba

2010 2012 2013 2014 2015 2016
Transport av gods (1000 ton) 690 793 838 861 897 925
Omsättning av varor (mill. ton km) 93,2 111,5 118,7 122,1 127,4 131,5
Transport av passagerare (1000 personer) 17139 19862 21290 22427 23862 24816
Omsättning av passagerare (miljoner personer) 127,3 147,0 157,7 165,3 175,9 183,1
Totalt antal bilar 8067 8489 9724 10989 12230 13504

Se även

Azerbajdzjans ekonomi

  1. ^ a b c d e f g "Statligt program för social-ekonomisk utveckling av regioner i Azerbajdzjan" för åren 2004 - 2008 http://unpan1.un.org/intradoc/groups/public/documents/untc/unpan016803 .pdf
  2. ^ a b c d Samadov, Anar. "Quba rayonu | Republiken Azerbajdzjans statliga statistiska kommitté" . Republiken Azerbajdzjans statliga statistiska kommitté . Hämtad 2018-08-15 .
  3. ^ a b   Lerman, Zvi; Sedik, David (2010). Landsbygdsövergång i Azerbajdzjan . USA: Lexington Books. ISBN 978-0-7391-4318-6 .
  4. ^ Aksoy, Uygun; Boz, İsmet; Eynalov, Hezi; Guliyev, Yagub (2018). "Ekologiskt jordbruk i Azerbajdzjan" Nuvarande status och potential för framtida utveckling. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. http://unazerbaijan.org/wp-content/uploads/2018/04/Book_organic_EN_press.compressed.pdf Arkiverad 2018-08-15 på Wayback Machine
  5. ^ a b "İqtisadiyyat - QUBA RAYON Icra Hakimiyyəti" . www.quba-ih.gov.az . Hämtad 2018-08-15 .
  6. ^ a b c Samadov, Anar. "Tikinti | Azərbaycan Respublikasının Dövlət Statistika Komitəsi" . Azərbaycan Respublikasının Dövlət Statistika Komitəsi (på azerbajdzjanska) . Hämtad 2018-08-16 .
  7. ^ "Socioekonomisk utveckling av regionerna". Administrativ avdelning för Republiken Azerbajdzjans president. http://files.preslib.az/projects/republic/en/azr3_6.pdf
  8. ^ a b c d e Azərbaycan Respublikası iqtisadiyyatının sahələri və iqtisadi rayonları üzrə prioritet istiqamətləri (azerbajdzjanska) http://anfes.gov.az/files/Priorqitet%20
  9. ^ "Azerbajdzjans industri | Republiken Azerbajdzjans statliga statistiska kommitté" . Republiken Azerbajdzjans statliga statistiska kommitté . Hämtad 2018-08-16 .
  10. ^ Uppdaterad färdplan och investeringsplan. https://www.adb.org/sites/default/files/linked-documents/45389-001-aze-oth-01.pdf

externa länkar