Globalt hållbarhetsbedömningssystem

Global Sustainability Assessment System (GSAS) [Ursprungligen QSAS] är det första prestationsbaserade systemet i Mellanöstern och Nordafrika (MENA), utvecklat för att bedöma och betygsätta byggnader och infrastruktur för deras hållbarhetspåverkan . 2016 FIFA officiellt GSAS som hållbarhetsbedömningssystem för Qatars åtta arenor som kommer att stå värd för 2022 FIFA World Cup . Det primära målet med GSAS är att skapa en hållbar byggd miljö som minimerar ekologisk påverkan och minskar resursförbrukningen samtidigt som de tillgodoser lokala behov och miljöförhållanden som är specifika för regionen. GSAS använder en integrerad livscykelmetod för bedömning av den byggda miljön inklusive design-, konstruktions- och driftfaser.

Utvecklad 2007 av Gulf Organization for Research and Development (GORD) i samarbete med TC Chan Center vid University of Pennsylvania , School of Architecture vid Georgia Tech Research Institute och andra välrenommerade experthus, tillkännagav GSAS sin fjärde upplaga under 2019. GSAS-manualer revideras regelbundet för att återspegla alla tekniska förändringar och tillhandahålla relevant information för att hålla sig uppdaterad baserat på bästa praxis, GSAS Trust-erfarenhet och GSAS-användares feedback. Med GSAS i sin kärna GORD byggt upp en omfattande kontinuum av hållbarhet som omfattar allt från att bedöma och betygsätta byggda miljöer till att utbilda och certifiera yrkesverksamma.

GSAS-ramverket är heltäckande och utformat för att följa en integrerad livscykelmetod för att förbättra hållbarhetsprestandan i den byggda miljön. GSAS tar itu med hållbarhetspåverkan under design-, konstruktions- och driftstadierna av byggnader och infrastrukturprojekt. Ramverket tar upp åtta kategorier av makro- och mikronivåaspekter för ett flerdimensionellt fokus på hållbarhet. Dessa kategorier är Urban Connectivity; Webbplats; Energi; Vatten; Material; Inomhus/utomhusmiljö; Kulturellt och ekonomiskt värde; och Management & Operations. Varje GSAS-kategori är associerad med en direkt påverkan på miljömässig hållbarhet och/eller mänskligt välbefinnande och ger indikatorer för att mäta olika associerade aspekter. Dessa kategorier delas sedan in i specifika kriterier som mäter och definierar de enskilda frågorna. Kategorier, kriterier och mått definieras så att de är prestationsbaserade och kvantifierbara så långt det är möjligt.

GSAS identifierar flera hållbarhetsutmaningar i den byggda miljön. Utmaningarna inkluderar luftföroreningar, markanvändningsföroreningar, utarmning av fossila bränslen, vattenutarmning, vattenförorening, materialutarmning, mänskligt obehag och sjukdom och klimatförändringar. Dessa utmaningar användes för att vägleda det identifierade ramverket för att säkerställa robusthet i att mildra de negativa miljöpåverkan från den byggda miljön.

GSAS Framework Development

Grunden för GSAS började med en omfattande genomgång av bästa praxis från etablerade internationella och regionala hållbarhetsklassificeringssystem. 2007 markerade starten för utvecklingen av GSAS Framework. Den gick sedan igenom fyra stadier av utvecklingsprocessen fram till 2009. Utvecklingsprocessen genomförde en rigorös teknisk analys genom att implementera en regelbaserad process för analys och feedback baserad på teknikutveckling och marknadsfeedback.

Steg (I) i utvecklingsprocessen involverade granskning av mer än 140 byggnadsklassificeringssystem, verktyg, riktlinjer och standarder runt om i världen. Tillämpligheten av hållbarhetsklassificeringssystemen, verktygen och riktlinjerna för regionens kontext utvärderades i termer av fyra parametrar: Ekologi och klimat, Material och resurser, Politik och lagar samt Kultur och arv.

Steg (II) av utvecklingsprocessen fokuserade på att begränsa valet till 40 klassificeringssystem för hela byggnader som analyserades ytterligare baserat på deras omfattning, tillämpbarhet, anpassningsförmåga, transparens och relevans. Huvudresultatet av detta steg visade att flera system inte var original och kunde betraktas som skräddarsydda versioner av väletablerade system. Detta resulterade därför i att listan minskade till 6 väletablerade klassificeringssystem och 2 energistandarder. De sex klassificeringssystemen var BREEAM från Storbritannien, CASBEE från Japan, CEPAS från Hong Kong, Green Globes från Kanada, LEED från USA och International SBTool, där energistandarderna var CEN-ISO utvecklade i Europa och ASHRAE från USA .

Steg (III) av utvecklingsprocessen inleddes med en grundlig granskning av de valda ramverken. Kriterier fastställdes för att bedöma trovärdigheten och effektiviteten hos de 6 valda systemmetoderna och strukturerna. Med hjälp av Pacific Northwest Laboratorys sammanfattning av klassificeringssystem för hållbara byggnader som en riktlinje, granskades vart och ett av de 6 systemen med hjälp av kriterierna utveckling, användbarhet, systemmognad, tekniskt innehåll, mätbarhet och verifiering och kommunicerbarhet.

Steg (IV) av utvecklingsprocessen utvärderade prestationerna och begränsningarna för klassificeringssystemen. Resultatet av utvärderingarna gav det unika GSAS-ramverket, utvärderingsmetoder, viktningar och poängsättning, översatt till GSAS-kategorier och -kriterier.

Kategorier och vikter

GSAS-ramverket tar upp åtta kategorier av makro- och mikronivåaspekter för ett flerdimensionellt fokus på hållbarhet. Dessa kategorier inkluderar Urban Connectivity, Site, Energy, Water, Materials, Indoor/Outdoor Environment, Cultural & Economic Value och Management & Operations.

Varje GSAS-kategori är associerad med en direkt påverkan på miljömässig hållbarhet och/eller mänskligt välbefinnande och ger indikatorer för att mäta olika associerade aspekter. Dessa kategorier delas sedan in i specifika kriterier som mäter och definierar de enskilda frågorna. Kategorier, kriterier och mått definieras så att de är prestationsbaserade och kvantifierbara så långt det är möjligt. Bästa praxis för genomförandet av åtgärder under varje kriterium tillhandahålls som riktlinjer i GSAS Guidelines manualer.

Varje kriterium i GSAS är försett med förklaringar till mätprincipen och -metoden som finns i riktlinjerna och bedömningsmanualerna. För var och en av GSAS-bedömningsmanualerna är varje kriterium försett med förklaringar av inlämningskraven. Texten på varje kriterium anger en process för att mäta den enskilda aspekten som har en miljöpåverkan och stödja den med erforderlig dokumentation. En nivå tilldelas sedan varje kriterium baserat på prestation enligt den fördefinierade betygsmekanismen. Incitamentsvikter tilldelas för vissa GSAS-kriterier i olika GSAS-certifieringssystem för att uppmuntra ytterligare ansträngningar för att implementera bästa praxis inom hållbarhet.

Applikations- och betygsmekanism

För att bli GSAS-certifierad krävs att ett projekt skickar in de dokument (inklusive ritningar, scheman, skisser, designrapporter, simuleringsrapporter och leverantörsdata) som krävs för varje kriterium för att visa överensstämmelse.

GSAS poängblad är användbara verktyg för känslighetsanalys för att göra det möjligt för projekt att beräkna förväntade kriterienivåer, projektpoäng och motsvarande certifieringsbetyg under flera scenarier. Verktyget ger användaren möjlighet att rikta in sig på, justera och ändra nivån på varje enskilt kriterium för att förutsäga det slutliga betyget. GSAS poängblad används för alla certifieringstyper och deras olika system. Poängbladet listar alla kategorier, kriterierna under varje kategori, deras vikt och målnivå. Kriterienivåer matas in i GSAS-poängbladet, vilket gör att användaren kan utföra en känslighetsanalys för att förutsäga projektets övergripande betyg.

GSAS Rating anger projektets övergripande prestation och bestäms genom att summera de individuella poängen för alla kriterier. Varje certifieringstyp har en unik klassificeringsnomenklatur. Betyget tilldelas baserat på graden av projektefterlevnad mot olika kategorier med varierande vikt. De åtta kategorierna är viktade baserat på deras inverkan på hållbarhet: Energi (24%), Vatten (16%), Inomhusmiljö (19%), Plats (17%), Urban Connectivity (6%), Material (9%), Management & Operations (5 %) och kulturellt & ekonomiskt värde (4 %).

Dessutom anger GSAS Level graden av överensstämmelse med kraven i kriteriet och sträcker sig från lägsta -1 till högsta 3. Nivån bekräftas för ett kriterium av GSAS Trust efter verifiering. Varje kriterium har ett numeriskt värde som beräknas genom att multiplicera viktprocenten med kriterienivån. Poängen beräknas automatiskt av GSAS poängblad från GSAS Trust. Den används för att beräkna den totala poängen för projektet. Kriterienivån genereras av GSAS-kalkylatorer.