Giš

En vanlig form av giš , är , iz , iṣ och sumerogram GIŠ , etc.


(Ett typiskt Amarnabrev .) Amarnabrev EA 365 -( Omvänd ), av Biridiya av Magiddo , titel: "Inredning av Corvee- arbetare" ; (Mycket högupplöst utbyggbart foto.)

Kilskriftstecknet giš , (också vanligt för är , iṣ och iz ), är ett vanligt, mångsidigt tecken, i Gilgamesh-eposen , Amarna-bokstäverna och andra kilskriftstexter. Det har också en stor användning som sumerogram , GIŠ , (versal ( majoscule )) för engelska "trä" och används som en determinativ i början av ord, för föremål gjorda av trä. De 12 kapitlen (tabletterna) i Gilgamesh-eposen listar 16 namngivna föremål som börjar med "GIŠ" .

För giš /( is/iz/iṣ ) i konstruktionen av ord används det stavelsemässigt för giš , och stavelsemässigt för de tre andra konstruktionerna; även för eṣ/ez . Förutom "giš" kan den alfabetiskt användas för: e , i , s , , eller z .

Epos om Gilgamesh- teckenanvändning

Användningsnumren för giš i Gilgamesh-eposen är följande: eṣ -(2) gånger, ez , (3), giš , (1), är , (46), iṣ , (77), iz , (17) , och GIŠ (355) gånger.

Episka ord med determinativ GIŠ

Följande lista över akkadiska språkord är från sumerogrammen som används i Gilgamesh-eposen .


  •   Moran, William L. 1987, 1992. Amarnabreven. Johns Hopkins University Press, 1987, 1992. 393 sidor.(mjukt omslag, ISBN 0-8018-6715-0 )
  • Parpola, 1971. The Standard Babylonian Epic of Gilgamesh , Parpola, Simo , Neo-Assyrian Text Corpus Project , c 1997, Tablet I thru Tablet XII, Index of Names, Sign List, and Glossary-(s. 119–145), 165 sidor.