Gesellschaft zur Beförderung gemeinnütziger Tätigkeit
Gesellschaft zur Beförderung gemeinnütziger Tätigkeit ("Sällskapet för främjande av välgörenhetsverksamhet") är Lübecks äldsta välgörenhetsorganisation .
Historia
Det var predikanten vid Peterskyrkan, Lübeck (och senare advokat) Ludwig Suhl (1752–1819) och hans vänner Christian Adolph Overbeck , Johann Julius Walbaum , Anton Diedrich Gütschow, Gottlieb Nicolaus Stolterfoth, Johann Friedrich Petersen och Nicolaus Heinrich Brehmer som den 27 januari 1789 grundade denna välgörenhet, först och främst som ett Literärische Gesellschaft ("litterärt sällskap") med bisysslor av vetenskaplig forskning och utbildning; 1791 breddades sällskapets räckvidd, och 1793 fick det det namn som det bär än idag, även om det ofta förkortas till Gemeinnützige .
Det demokratiskt strukturerade och medelklasssamhället och dess sociala hus (från 1826 på adressen Breite Strasse 33, och från 1891 på Königstrasse 5) blev snabbt centrum för praktiskt reformarbete i upplysningens anda. Företaget var involverat i att förbättra villkoren på många områden i livet; till exempel etablerade man ett River Lifesavers Institute. Den förknippades med tidningen Neue Lübeckische Blätter och med Jung-Lübeck, en Vormärz -rörelse.
Det drev Sparkasse zu Lübeck , en kreditförening, och fram till 1934 Museum of Art and Cultural History. 1938 flyttades deras konsert-, teater- och föreläsningssal, Kolosseum, till Kronsforder Allee.
På sin hundraårsjubileum 1889 fick den Lübecks högsta utmärkelse, Gedenkmünze Bene Merenti. Det är det enda inkorporerade samhället att vinna detta pris. Åtta tidigare regissörer fick medaljer.
Närvarande
Föreningen har många underordnade föreningar och fackföreningar som bidrar till stadens kulturella och sociala liv. Till exempel hittade den ett hem för S:ta Marys gosskör i sällskapets lokaler i Bürgergärten. Som förvaltare leder den ett stort antal beroende organisationer, såsom Ferdinand Heinrich Grautoff-Stiftung.
Föreningens direktörer
namn | Befattning | Ratslinie | Anteckningar | Porträtt |
---|---|---|---|---|
Ludwig Suhl (1752–1819) | 1789–1790 | Grundare; Ärkediakon vid Peterskyrkan, Lübeck, grundade sällskapet i sitt hem Großen Petersgrube 27, idag en del av Musikhochschule ("Musikgymnasiet " ) | ||
Christian Adolph Overbeck (1755–1821) | 1791 | 949 | Högsta domstolens åklagare | |
Adolph Friedrich Dehns (1740–1806) | 1792 | Senatssekreterare; son till predikanten vid S:t Giles kyrka, Lübeck, Johann Balthasar Dehns, rådsekreterare från 1769. | ||
**Ludwig Suhl | 1793 | Assessor för domkapitlet | ||
**Christian Adolph Overbeck | 1794–1797 | 949 | Kapitlets andra chefsjurist | |
Gottlieb Nicolaus Stolterfoht (1763–1806) | 1798–1801 | Siste predikant vid Burgkloster, och enligt Lübecker Adressbuch för 1798 även predikant vid Heiligen-Geist-Hospital och Pockenhaus. Under den franska invasionen, slaget vid Lübeck , sårades han dödligt av en kula i hallen i sitt hem. | ||
Anton Diedrich Gütschow | 1802–1803 | Råd | ||
***Ludwig Suhl | 1804–1808 | Titulär bedömare | ||
Johann Friedrich Petersen (1760–1845) | 1808–1814 | Domkyrkopredikant. Förste mottagare av Gedenkmünze Bene Merenti (1835). | ||
Nicolaus Heinrich Brehmer (1765–1822) | 1814–1818 | Doktor, far till senatorn och borgmästaren Heinrich Brehmer | ||
****Ludwig Suhl (död 1819) | 1818–1819 | Dr jur., advokat, titulär assessor | ||
**Nicolaus Heinrich Brehmer | 1819–1821 | Läkare | ||
Bernhard Heinrich von der Hude | 1821–1825 | Kyrkoherde, Mariakyrkan, Lübeck | ||
Johann Friedrich Hach | 1825–1830 | 955 | Högsta hovrätten, mottagare av Gedenkmünze Bene Merenti (1850) | |
Christian Gerhard Overbeck (1784–1846) | 1830–1833 | Högsta hovrätten, medlem av Jung-Lübeck-rörelsen | ||
**Johann Friedrich Hach | 1833–1836 | Högsta hovrätten | ||
**Christian Gerhard Overbeck | 1836–1839 | Högsta hovrätten | ||
Heinrich von der Hude 1798–1853 | 1839–1842 | Hovrättsprokurator, även vid regionrätten och underrätten. 1844 tredje rådmannen och 1852 senator | ||
Friedrich Boldemann (1788–1865) | 1842–1845 | Underwriting agent, Schonenfahrer och Citizen | ||
Johann Heinrich Behn | 1845–1848 | Aktuarie | ||
Johannes Classen | 1848–1851 | Professor vid Katharineum | ||
Hermann Wilhelm Hach (1800–1867) | 1851–1854 | 992 | Senator, son till senatorn Johann Friedrich Hach. | |
Georg Friedrich Ludwig Oppenheimer | 1854–1856 | hovrättsråd | ||
Karl Martin Joachim Klug | 1856–1859 | Kyrkoherde vid S:t Jakobs kyrka, Lübeck | ||
Friedrich Wilhelm Mantels | 1859–1862 | Professor vid Katharineum, tidigare medlem av Jung-Lübeck-rörelsen | ||
Wilhelm von Bippen (Arzt) († 1865) | 1862–1865 | Praktiserande läkare | ||
Heinrich Gustav Plitt | 1865–1868 | 1002 | Direktör för underrätten, från 1868 senator | |
Wilhelm Brehmer | 1868–1871 | 1005 | Advokat, från 1870 senator, mottagare av Gedenkmünze Bene Merenti (1901) | |
Carl Alexander von Duhn | 1871–1874 | Ledamot av Högsta domstolen, tidigare medlem i Jung-Lübeck-rörelsen | ||
Friedrich Adolph Hach (1832–1896) | 1874–1877 | Aktuarie för polisen | ||
August Heinrich Sartori | 1877–1889 | Lärare vid Katharineum, från 1880 professor | ||
Heinrich Klug | 1886–1889 | 1012 | Senator, mottagare av Gedenkmünze Bene Merenti (1904) | |
Johann Georg Eschenburg | 1883–1886 | 1017 | Senatssekreterare, sedan 1885 senator, mottagare av Gedenkmünze Bene Merenti (1910) | |
**Heinrich Klug | 1886–1889 | 1012 | Senator | |
Ernst Christian Johannes Schön | 1889–1892 | 1022 | Allmän åklagare | |
Adolf Brehmer | 1892–1895 | Advokat | ||
Emil Ferdinand Fehling | 1895–1898 | 1023 | Advokat, från 1896 senator, mottagare av Gedenkmünze Bene Merenti (1917) | |
Johannes Daniel Benda | 1898–1901 | Tingsrättsdomare, från 1901 allmän åklagare, mottagare av Gedenkmünze Bene Merenti (1919) | ||
Ernst Julius Ludwig Müller | 1901–1904 | Direktör för Johanneum | ||
**Ernst Christian Johannes Schön | 1904–1907 | 1022 | Senator | |
Johann Martin Andreas Neumann | 1907–1910 | 1029 | Senator | |
Karl Friedrich Robert Dimpker | 1910–1913 | 1037 | Kommerskollegiums ombud och praeses | |
Christian Reuter | 1913–1915 | Direktör för Katharineum | ||
Cay Diedrich Lienau | 1915–1918 | 1034 | Senator | |
Johann Hermann Friedrich Evers | 1918–1921 | Pastor i St. Mary's | ||
Hermann Stodte | 1921–1924 | Direktör vid Johanneum | ||
Rudolf Keibel | 1924–1927 | Förste rådgivare i Handelsstyrelsen | ||
Adolf Ihde | 1927–1930 | född 1881 i Lübeck, död 1959 i Sierksdorf; advokat och notarie | ||
Karl Utermarck | 1930–1933 | Tingsrättsordförande | ||
Hans Sellschopp | 1933–1938 | Handlare | ||
Bernhard Otto Clausen | 1939–1945 | Ledare i NSDAP | ||
**Adolf Ihde | 1945–1949 | Advokat och notarie | ||
Wilhelm Kusche († 1951) | 1949–1951 | Föreståndare vid katedralskolan | ||
Rolf Sander | 1952–1958 | Tingsrättsråd | ||
Gerhard Gallien | 1958–1961 | Advokat och notarie. Mottagare av Gedenkmünze Bene Merenti (1982) | ||
Gerhard Schneider | 1961–1964 | Senator | ||
**Rolf Sander | 1964–1966 | Domare vid tingsrätten | ||
Werner Dalstein | 1967–1969 | Planeringschef | ||
Julius Edelhoff | 1970–1972 | Chief medicinsk chef | ||
Gerhard Lund | 1973–1975 | Advokat och notarie | ||
Christoph Deecke | 1976–1978 | Arkitekt | ||
Boto Kusserow | 1979–1984 | Advokat och notarie | ||
**Christoph Deecke (1924–2004) | 1985 | Arkitekt | ||
Hans-Helmke Goosmann (f. 1927) | 1991–1996 | Arkitekt | ||
Renate Menken (f. 1943) | 1997–2002 | Apotekare | ||
Helmut Wischmeyer (f. 1935) | 2003–2005 | Byggherre | ||
Antje Peters-Hirt (f. 1953) | 2006–2011 | germanist |
Notera. Mandattiden är tre år; omedelbart efterföljande termer är inte särskilt framhävda i tabellen, men kan härledas. Ytterligare mandatperioder, efter mandatperioden för en annan innehavare, är markerade med asterisker, så ** anger en andra ytterligare period och *** anger en tredje. Ratslinie - numret ger positionen i 1925 års officiella register, Emil Ferdinand Fehlings Ratslinie .
Se även
- Lübeckische Blätter , tidning
- Der Wagen , en almanacka för Lübeck
- Patriotische Gesellschaft von 1765 ("Fosterländska sällskapet 1765") i Hamburg
- Gesellschaft für das Gute und Gemeinnützige Basel, en välgörenhetsorganisation i Basel
Bibliografi
- Friedrich Bruns: Die Lübecker Syndiker und Ratssekretäre bis zur Verfassungsänderung von 1851 i: ZVLGA Band 29 (1938), S. 91 – 168.
- Hermann Stodte: Festschrift zur 150-Jahr-Feier der Gesellschaft zur Beförderung gemeinnütziger Tätigkeit zu Lübeck, begründet 1789. Lübeck 1939.
- Georg Behrens, 175 Jahre Gemeinnütziges Wirken , Lübeck 1964
- Ahasver von Brandt: Das Lübecker Bürgertum zur Zeit der Gründung der "Gemeinnützigen" – Menschen, Ideen und soziale Verhältnisse. I: Der Wagen 1966, S. 18–33.
- Emil Ferdinand Fehling, Lübeckische Ratslinie, Lübeck 1925.
- Vorsteherschaft der Gesellschaft (Hrsg.), 200 Jahre Gesellschaft zur Beförderung gemeinnütziger Tätigkeit i Lübeck 1789–1989 , Lübeck 1989