Jämställdhetsindex

Jämställdhetsindex 2017

Jämställdhetsindexet är ett mätverktyg som visar hur långt (eller nära) EU och dess medlemsstater är från att uppnå ett jämställt samhälle. Den har utvecklats av European Institute for Gender Equality (EIGE) .

Indexet ger en poäng som ligger mellan 1 och 100. Den bästa situationen är 100, där det inte finns några könsskillnader i kombination med den högsta prestationsnivån.

Indexet publicerades 2013 och 2015. I oktober 2017 släpptes den tredje upplagan. Den senaste ger poäng för fyra tidpunkter: 2005, 2010, 2012 och 2015.

Syftet med jämställdhetsindexet

Indexet syftar till att stödja evidensbaserat och bättre informerat beslutsfattande i EU. Jämställdhetsindexet är det enda som ger en heltäckande karta över ojämlikhet mellan könen i EU baserat på EU:s politiska prioriteringar och realiteter.

Indexet bygger på ett genusperspektiv. Det innebär att jämställdhet anses vara fördelaktigt för både kvinnor och män, samtidigt som det inte underspelar de ojämlika maktförhållanden som skadar kvinnor i samhället. Den betonar också att alla könsskillnader är skadliga för både kvinnor och män.

Jämställdhetsområden omfattas

Kärnan och satellitdomänerna i EIGE:s jämställdhetsindex

Indexet mäter jämställdhet inom åtta områden, så kallade "domäner", som är relevanta för EU:s politiska ramverk. Sex av dessa domäner (arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa) kombineras till ett kärnindex. Varje domän är vidare uppdelad i underdomäner som täcker nyckelfrågorna inom respektive område.

Kärnindexet kompletteras av två ytterligare, lika viktiga, satellitdomäner av våld och korsande ojämlikheter. De tillhör indexet, men påverkar inte det totala resultatet. Det fullständiga konceptuella ramverket presenteras i den första upplagan av Indexet.

Med hjälp av denna ram valdes 31 indikatorer ut för att övervaka utvecklingen av jämställdhet inom de sex kärnområdena i varje medlemsstat såväl som på EU-nivå. Indexet bildas genom att kombinera dessa indikatorer till ett enda mått, vilket gör det möjligt att syntetisera frågan om jämställdhet till en kärna.

Kärndomäner

Arbete Arbetsområdet jämför kvinnors och mäns ställning på EU:s arbetsmarknad . Den mäter könsskillnader i deltagande på arbetsmarknaden, arbetslivets varaktighet, sektoriella segregationsmönster och arbetskvalitet (som flexibilitet i arbetstid och karriärmöjligheter).	Pengar Penningdomänen undersöker ojämlikheter i ekonomiska resurser och kvinnors och mäns ekonomiska situation. Den mäter klyftor i inkomster och inkomster, liksom risken för fattigdom och inkomstfördelning .	Kunskap Kunskapsdomänen visar skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utbildning. Denna domän mäter luckor i deltagande i högre utbildning , segregation inom utbildningsområden och livslång utbildning

Tid Tidsdomänen mäter ojämlikheter i allokeringen av tid som kvinnor och män lägger ner på olika aktiviteter. Den mäter könsskillnader i kvinnors och mäns engagemang i att ta hand om sina barn eller barnbarn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning, samt deras engagemang i matlagning och hushållsarbete i jämförelse med tid som ägnas åt sociala aktiviteter.	Kraft Maktområdet mäter jämställdhet i beslutsfattande positioner över de politiska, ekonomiska och sociala sfärerna. Underdomänen politisk makt undersöker representationen av kvinnor och män i nationella parlament , regeringar och regionala/lokala församlingar. Underdomänen könsbalans i ekonomiskt beslutsfattande mäts genom andelen kvinnor och män i företagsstyrelserna i de största nationellt registrerade företagen noterade på börser och nationella centralbanker . Indexet presenterar för första gången data inom subdomänen social makt, vilket inkluderar data om beslutsfattande i forskningsfinansierande organisationer, media och sport.	Hälsa Hälsodomänen mäter jämställdhet i tre hälsorelaterade aspekter: hälsotillstånd, hälsosamt/ohälsosamt beteende och tillgång till hälsotjänster. Hälsostatus tittar på skillnaderna i förväntad livslängd för kvinnor och män tillsammans med självupplevd hälsa och friska levnadsår. Detta kompletteras med en uppsättning hälsobeteendefaktorer, baserade på rekommendationer från Världshälsoorganisationen om hälsosamt beteende, nämligen konsumtion av frukt och grönsaker, fysisk aktivitet, rökning och alkoholkonsumtion. Tillgången till hälso- och sjukvård mäts i andelen personer som rapporterar otillfredsställda medicinska och/eller tandvårdsbehov.

Satellitdomäner

Skärande ojämlikheter Eftersom kvinnor och män inte är homogena grupper, tittar denna domän på andra egenskaper som kan påverka jämställdheten. Fem sociala faktorer eller "korsningar" valdes ut för vidare undersökning: familjetyp, ålder, födelseland, funktionshinder och utbildning. Detta möjliggör analys av olika undergruppers situation separat samt könsskillnader inom dessa grupper. Ur ett policyperspektiv blir det möjligt att identifiera vilka grupper av kvinnor och män som är minst/mest missgynnade och att ange ytterligare, bättre riktade politiska åtgärder.	Våld Våldsområdet tillhandahåller en uppsättning indikatorer som kan hjälpa medlemsstaterna att bedöma omfattningen och arten av våld mot kvinnor och möjliggöra övervakning och utvärdering av den institutionella reaktionen på detta fenomen. För att ge den mest fullständiga och tillförlitliga bilden av våld mot kvinnor i EU definierades en mätstruktur i tre nivåer inklusive: (1) En uppsättning indikatorer på omfattningen av våld mot kvinnor som kommer att utgöra det sammansatta måttet; (2) en uppsättning ytterligare indikatorer som täcker ett bredare spektrum av former av våld mot kvinnor . (3) en uppsättning kontextuella faktorer, som kan ge insikter om några av orsakerna och omständigheterna kring våld mot kvinnor.

Index huvudresultat

Poängen för jämställdhetsindexet och dess domäner på EU-nivå 2015, tillsammans med förändringarna i poängen från 2005.

Indexet tidpunkter: 2005, 2010, 2012 och 2015 för Europeiska unionen som helhet, såväl som enskilda medlemsstater. Detta ger läsarna tillräckliga bevis för att bedöma framsteg under ett helt decennium. Huvudresultaten från den tredje upplagan av indexet släpptes i Bryssel den 11 oktober 2017 och livestreamades på EIGE:s webbplats.

Framstegen mot jämställdhet i EU-28 går ganska långsamt – Jämställdhetsindexpoängen för EU-28 2015 låg på 66,2 av 100, vilket motsvarar en ökning med 4,2 punkter på tio år.

Den största förbättringen av jämställdhet mellan könen under det senaste decenniet har varit inom maktområdet, särskilt i ekonomiskt beslutsfattande. Men även om det har gjort störst framsteg är dess poäng fortfarande den lägsta av alla domäner. De minsta framstegen inom jämställdhet har skett inom tidsområdet. Framstegen har minskat i 12 länder när det gäller kvinnors och mäns tidsanvändning. Endast var tredje man ägnar sig dagligen åt matlagning och hushållsarbete, jämfört med nästan åtta av tio kvinnor (79%). Män har också mer tid för sport-, kultur- och fritidsaktiviteter.

Den tredje upplagan innehåller metoduppdateringar. Utöver politisk och ekonomisk makt tittar Indexet även på vem som ligger bakom nyhetsrubrikerna, vem som styr pengarna i forskningsfinansiering och vem som bestämmer i idrottsvärlden i EU. Dessa mätningar utgör nu en integrerad del av kraftdomänen. För första gången undersöker indexet även hälsosamma och riskfyllda beteenden hos kvinnor och män. Vem har en hälsosam kost och tränar regelbundet? Hur lika är kvinnors och mäns rök- och dryckesvanor i EU? Svaren på dessa frågor påverkar det slutliga indexpoängen inom området hälsa.

Jämställdhetsindexet kommer att uppdateras vartannat år fram till 2019. Därefter kommer det att uppdateras årligen.

Jämställdhetsindex rapporterar

(2013), Jämställdhetsindexrapport
(2017), Jämställdhetsindex 2017 i korthet: En snigeltakt mot jämställdhet
(2017), Jämställdhetsindex 2017: Huvudfynd
(2017), Gender Equality Index 2017: Measuring gender equality in the European Union 2005-2015
(2017), Jämställdhetsindex 2017: Metodrapport
(2017), Jämställdhetsindex 2017: Mätramverk av våld mot kvinnor
(2017), Jämställdhetsindex 2017: Korsande ojämlikheter

externa länkar