Friidrott vid olympiska sommarspelen 1932 – 400 meter häck för män

400 meter häck herrar vid spelen i X-olympiaden
Bob Tisdall
Mötesplats	Los Angeles Memorial Coliseum
Datum	31 juli (heat och semifinaler) 1 augusti (final)
Konkurrenter	18 från 13 nationer
Vinnande tid	51,8
Medaljörer
Bob Tisdall Irland   Glenn Hardin USA   Morgan Taylor USA

Herrarnas 400 meter häcktävling vid de olympiska spelen 1932 ägde rum den 31 juli och 1 augusti vid Los Angeles Memorial Coliseum . Det var 18 tävlande från 13 nationer. Den olympiska kongressen 1930 i Berlin hade sänkt gränsen från 4 idrottare per NOC till 3 idrottare. Tävlingen vanns av Bob Tisdall från Irland, landets första medalj i tävlingen i sin debut på 400 meter häck. USA tog silver ( Glenn Hardin ) och brons ( Morgan Taylor ), vilket förlängde sin serie med att ta minst silver i alla 7 matcher i tävlingen till den punkten. Taylor blev den första mannen att tjäna tre medaljer i tävlingen, och lade till hans 1924 guld och 1928 brons. Försvarsmästaren David Burghley från Storbritannien slutade fyra.

Bakgrund

Detta var sjunde gången som evenemanget hölls. Det hade introducerats tillsammans med herrarnas 200 meter häck 1900, där de 200 släpptes efter 1904 och de 400 hölls fram till 1908 innan de lämnades från 1912 års program. Men när OS återvände 1920 efter första världskriget var herrarnas 400 meter häck tillbaka och skulle fortsätta att tävlas vid varje spel därefter.

Fyra av de sex finalisterna från 1928 års spelen återvände: guldmedaljören David Burghley från Storbritannien, bronsmedaljör (och guldmedaljör 1924) Morgan Taylor från USA, fjärdeplats Sten Pettersson från Sverige och sjätteplats Luigi Facelli av Italien. Fältet var litet men konkurrenskraftigt; Burghley och Taylor var favoriterna, men starka utmanare inkluderade även Bob Tisdall från Irland (en begåvad tiokampare med liten erfarenhet på 400 meter häck) och Glenn Hardin från USA (som hade vunnit de amerikanska försöken trots att han klev ur sin bana och diskvalificeras från AAU-titeln som innehas tillsammans med försöken); Hardin skulle fortsätta att vinna OS-guld 1936.

Brasilien, Tyskland, Irland, Japan och Mexiko gjorde var sin debut i tävlingen. USA gjorde sitt sjunde framträdande, den enda nationen som har tävlat vid varje upplaga av evenemanget till den punkten.

Tävlingsformat

Tävlingen innehöll det treomgångsformat som introducerades 1908: kvartsfinaler, semifinaler och en final. Tio set med hinder sattes på banan. Häcken var 3 fot (91,5 centimeter) höga och placerades 35 meter från varandra med början 45 meter från startlinjen, vilket resulterade i en 40 meter hemsträcka efter det sista hindret. 400 meter banan var standard.

Det var 4 kvartsfinalheat, med mellan 4 och 5 atleter vardera. De tre bästa herrarna i varje kvartsfinal gick vidare till semifinal. De 12 semifinalisterna delades upp i 2 semifinaler med 6 idrottare vardera, där de 3 bästa i varje semifinal gick vidare till 6-mannafinalen.

Uppgifter

Dessa var de stående världs- och olympiska rekorden (i sekunder) före sommar-OS 1932.

Världsrekord	Morgan Taylor ( USA )	52,0	Philadelphia , USA	4 juli 1928
OS-rekord	Morgan Taylor ( USA )	53,4	Amsterdam , Nederländerna	29 juli 1928

Glenn Hardin satte nytt olympiskt rekord i den första semifinalen på 52,8 sekunder. Bob Tisdall matchade den gången i den andra semifinalen. I finalen slutade Tisdall på 51,8 sekunder men var inte kvalificerad för ett världsrekord enligt tidens regler då han hade slagit ner det sista hindret. Hardins andraplatstid på 52,0 matchade världsrekordet.

Schema

Datum	Tid	Runda
Söndagen den 31 juli 1932	14:30 17:00	Kvartsfinal semifinal
Måndagen den 1 augusti 1932	15:30	Slutlig

Resultat

Kvartsfinal

Fyra heat hölls; de tre snabbaste löparna gick vidare till semifinalomgången.

Kvartsfinal 1

Rang	Idrottare	Nation	Tid	Anteckningar
1	Morgan Taylor	Förenta staterna	55,8	F
2	Sten Pettersson	Sverige	56,1	F
3	Khristos Mantikas	Grekland	56,4	F
4	Seiken Cho	Japan	56,5
5	Alfonso González	Mexiko	56,7

Kvartsfinal 2

Rang	Idrottare	Nation	Tid	Anteckningar
1	Bob Tisdall	Irland	54,8	F
2	Fritz Nottbrock	Tyskland	55,0	F
3	Glenn Hardin	Förenta staterna	55,0	F
4	Sylvio de Magalhães Padilha	Brasilien	55,1
—	Tom Coulter	Kanada	DSQ

Kvartsfinal 3

Rang	Idrottare	Nation	Tid	Anteckningar
1	Joe Healey	Förenta staterna	54,2	F
2	André Adelheim	Frankrike	54,3	F
3	Kell Areskoug	Sverige	54,6	F
4	Evangelos Moiropoulos	Grekland	55,2

Kvartsfinal 4

Rang	Idrottare	Nation	Tid	Anteckningar
1	Luigi Facelli	Italien	55,0	F
2	David Burghley	Storbritannien	55,1	F
3	George Golding	Australien	55,2	F
4	Carlos dos Reis Filho	Brasilien	55,8

Semifinaler

Två heat hölls; de tre snabbaste löparna gick vidare till sista omgången.

Semifinal 1

Rang	Idrottare	Nation	Tid	Anteckningar
1	Glenn Hardin	Förenta staterna	52,8	Q , ELLER
2	Morgan Taylor	Förenta staterna	52,9	F
3	David Burghley	Storbritannien	53,0	F
4	George Golding	Australien	53,1
5	Sten Pettersson	Sverige	53,5
6	Fritz Nottbrock	Tyskland	53,7

Semifinal 2

Rang	Idrottare	Nation	Tid	Anteckningar
1	Bob Tisdall	Irland	52,8	Q , =ELLER
2	Kell Areskoug	Sverige	53,2	F
3	Luigi Facelli	Italien	53,2	F
4	Joe Healey	Förenta staterna	53,2
5	André Adelheim	Frankrike	53,8
6	Khristos Mantikas	Grekland	Okänd

Slutlig

Tisdalls tid avvisades som världsrekord när han slog över det sista hindret, enligt dåtidens regler; Hardin krediterades därför som världsrekordhållare, vilket motsvarar sin egen tid på 52,0.

Rang	Idrottare	Nation	Tid (hand)	Tid (auto)	Anteckningar
	Bob Tisdall	Irland	51,8	51,67
	Glenn Hardin	Förenta staterna	52,0	51,85	=WR
	Morgan Taylor	Förenta staterna	52,0	51,96
4	David Burghley	Storbritannien	52,2	52,01
5	Luigi Facelli	Italien	53,0	Okänd
6	Kell Areskoug	Sverige	54,6	Okänd

Resultatsammanfattning

Rang	Idrottare	Nation	Kvartsfinal	Semifinaler	Slutlig	Anteckningar
	Bob Tisdall	Irland	54,8	52,8	51,8
	Glenn Hardin	Förenta staterna	55,0	52,8	52,0	=WR
	Morgan Taylor	Förenta staterna	55,8	52,9	52,0
4	David Burghley	Storbritannien	55,1	53,0	52,2
5	Luigi Facelli	Italien	55,0	53,2	53,0
6	Kell Areskoug	Sverige	54,6	53,2	54,6
7	George Golding	Australien	55,2	53,1	Gick inte vidare
8	Joe Healey	Förenta staterna	54,2	53,2
9	Sten Pettersson	Sverige	56,1	53,5
10	Fritz Nottbrock	Tyskland	55,0	53,7
11	André Adelheim	Frankrike	54,3	53,8
12	Khristos Mantikas	Grekland	56,4	Okänd
13	Sylvio de Magalhães Padilha	Brasilien	55,1	Gick inte vidare
14	Evangelos Moiropoulos	Grekland	55,2
15	Carlos dos Reis Filho	Brasilien	55,8
16	Seiken Cho	Japan	56,5
17	Alfonso González	Mexiko	56,7
18	Tom Coulter	Kanada	DSQ