Friedrich Heinrich Stöckhardt

Friedrich Heinrich Stöckhardt (14 augusti 1842 - 4 juni 1920) var en tysk arkitekt .

Liv och konstverk

Heinrich Stöckhardt föddes i Sankt Petersburg . Hans far, Robert Stöckhardt, hade utnämnts där till professor i romersk rätt . Efter faderns tidiga död 1848 återvände hans änka, Emilie née Voigt, med sina barn till Naumburg . Heinrich var utbildad till ett öppet sinne för konst, eftersom både hans far och familjemedlemmar till hans mor var stora musikälskare. Fadern komponerade sig själv och var bekant med Clara Schumann . En farbror, Carl Friedrich Eduard Voigt, sponsrade Leipzig Gewandhaus Orchestra och var bekant med Robert Schumann . På senare år blev en av Heinrichs bröder kompositör och en syster målare.

Fontän vid Anger, Erfurts främsta plats
Gänseliesel, Göttingens landmärke

Han studerade vid Georg Hermann Nicolai i Dresden , där han arbetade till 1869. 1871 gick han med i Rathaus-Atelier av Hermann Friedrich Waesemann . Senare blev Stöckhardt assistent och lektor vid Technische Hochschule Charlottenburg . Han utnämndes till professor 1911.

Stöckhardt är särskilt känd för sina fontändesigner. 1882 hade han redan vunnit tävlingen om Mendebrunnen i Leipzig , men förblev obetänkt. 1890 invigdes två viktiga fontäner, i Erfurt vid stadens huvudort Anger, och i Dessau ett fontänmonument som memorerar Moses Mendelssohn . Stöckhardts mest kända verk följde dock 1901. Gänselieselfontänen är idag Göttingens landmärke.

Stöckhardt dog 1920 i Woltersdorf, Brandenburg , där hans villa idag används som privatskola.

externa länkar

Vidare läsning

  • Allgemeines Künstler-lexikon . Hermann Alexander Müller, Hans Wolfgang Singer. Bd. 6, 2. Nachtrag und Berichtigungen. Frankfurt aM, Literarische Anstalt, Rütten & Loening. 1921.
  • Allgemeines Lexikon der bildenden Künstler von der Antike bis zur Gegenwart: Unter Mitwirkung von etwa 400 Fachgelehrten . Av Heinrich Thieme, Hans Vollmer , Felix Becker. Seemann Leipzig, 1938, S. 84-85.