Francesco Loredan (ambassadör)
,_Venetian_diplomat.jpg) | |
Francesco Loredan | |
|---|---|
| N.H. | |
| ambassadör i Wien | |
| Företrädare | Carlo Ruzzini |
| Antal aktiva år | 1682 - 1715 |
| Född |
1656 Villa Loredan vid Stra |
| dog |
10 juli 1715 Palazzo Loredan på Campo Santo Stefano |
| Familj |
 House of Loredan
|
| Far | Leonardo Loredan |
| Mor | Alba Soranzo |
Francesco Loredan ( italienska: [franˈtʃesko loreˈdan] , venetiansk: [fɾaŋˈtʃesko loɾeˈdaŋ] ; 1656 – 10 juli 1715) var en venetiansk magnat och adelsman av familjen Loredan i släkten Loredan och en ambassadör i republiken Honair i Romerska republiken i Vina . fredsförhandlingarna mellan det osmanska riket och det heliga förbundet , vilket resulterade i Karlowitz-fördraget (1699).
Tidigt liv och familj
Han föddes, förmodligen i familjevillan i Stra , nära Venedig , den 19 oktober 1656 i Santo Stefano-grenen av familjen Loredan som äldste son till patriciern Leonardo di Francesco Loredan (d. 1675) och till Alba Soranzo di Andrea, från den prestigefyllda grenen som kallas Golden Touch.
Från Leonardo och Alba, som firade sitt bröllop, den 5 februari 1655, i klostret Santa Maria delle Vergini, föddes tre andra män och sex kvinnor. Giovanni (1662-1725), Andrea (1664-1704), den enda som gifte sig och fick många barn med Caterina Grimani , inklusive Francesco Loredan , vald till doge 1752, och Girolamo. Döttrarna, utom en som blev nunna, gifte sig, rikt gift, med avkommor från några av de mest framstående familjerna: Francesca med Almorò Dolfin, Elisabetta med Antonio Da Mula, Maria med Marino Zorzi, Maddalena med Antonio Giustinian och Paolina med Domenico Zane.
Hans far, som inte hade haft en exceptionell politisk karriär, men hade lämnat en betydande förmögenhet, gick bort 1675 när han hittades död i en båt nära Palazzo Contarini- Sceriman . Den oförklarade döden var källan till många rykten, som hävdade oavsiktlig död genom fall från en bro, mord av släktingar eller mord av republikens inkvisitorer . Änkan, Alba, var ansvarig för barnen, av vilka några var mycket små.
Karriär
_ambassador.jpg)
Francesco förutsåg hans inträde i Maggior Consiglio 1677, vid en ålder av 21. Föredragen av familjeprestige gjorde han sin debut i politiken 1682 med valet som Savio degli Ordini. Efter valet till magistraten för de tolv ämbetena i mars 1685 gjorde hans karriär ett kvalitativt språng, och samma år fanns han på listan över kandidater till den franska ambassaden, och gick in i kollegiet i november med utnämningen till Wise Man of Terraferma , en position som han återkallades till tio gånger mellan 1685 och 1696. År 1698 utsågs han till ordinarie ambassadör i Wien och ersatte Carlo Ruzzini som skickades för att leda delegationen av Serenissima till Carlowitz -kongressen. Efter att ha fått uppdraget den 30 augusti var han den 15 september i Padua och den 18 oktober skickade han det första utskicket från Wien.
Ansvarig inte bara för att kraftfullt återuppta förhandlingarna om de långvariga och olösta frågorna om gränser och salthandeln i Istrien , utan framför allt att stärka alliansen med imperiet , samtidigt som man säkerställer de habsburgska avsikterna med den anti-turkiska ligan och fredsförhandlingarna. är naturligtvis, Loredan, i den första fasen av sitt mandat, i första hand antog en roll som stöd till Ruzzinis diplomatiska agerande, en roll som visade sig vara betungande och kantad av svårigheter. Från den första audiensen hos kejsar Leopold I av Habsburg , bortom de konventionella manifestationerna av lovprisning av suveränen, kände han motpartens stelhet i bilaterala frågor och den knappa benägenheten att föra förhandlingar med turkarna i gemensam överenskommelse, som återupptogs i november 1698 i Carlowitz. I mänsklig och politisk harmoni med Ruzzini, i en distinkt men kompletterande position, arbetade han ihärdigt både med de habsburgska härskarna och med ambassadörerna från stormakterna, särskilt de i England och Holland , som förmedlade länder i Carlowitz-förhandlingarna, för att hålla sin vakt upp mot turkarnas fördröjningstaktik, egendomliga förhandlare, redo att utnyttja klyftorna mellan förbundets stater. Genom att övervinna frekventa hälsomisslyckanden, bunden av bestämmelserna från en regering som är angelägen om att uppnå gynnsamma fredsförhållanden, men hämmad av den venetianska regeringens obeslutsamhet och oaktualitet, som redan är benägen till neutralitet på lika avstånd, utförde Loredan den svåra uppgiften att försona det akuta behovet av att avsluta ett långt och kostsamt krig med viljan att inte ge efter för osmanska anspråk. De långa, täta och frekventa försändelserna som skickas till Venedig, såväl som korrespondensen med Ruzzini, dokumenterar Loredans klara medvetenhet om den svåra venetianska positionen och om det faktum att de allierades kompakthet inte alls var i kraft. Han skrev till Ruzzini, som delade hans förvirring gentemot sin egen regering och som, liksom han, var en tolkare av sinnestillståndet hos de patricier som såg oroligt på framtiden på grund av turkarnas opålitlighet. Han avslutade, den 21 februari 1699, förhandlingarna med undertecknandet av avtalen också av Serenissima.
Under den andra delen av sitt mandat återvände Loredan till rutin och försökte, med liten framgång, lösa bilaterala frågor och samtidigt dechiffrera de komplexa mekanismerna för Habsburgs makt tillsammans med en noggrann läsning av det internationella scenariot. Det sista utskicket skickades den 13 april och den 5 maj 1703 fick Loredan tillstånd att återvända, efter de oroliga händelserna i Carlowitz och den intensiva och smärtsamma aktivitet som utfördes vid det kejserliga hovet.
Den 5 juni 1702 upphöjdes han till den prestigefyllda positionen som prokurator i San Marco de Citra, till vilken han kunde lägga till titeln Riddare av den gyllene sporren, som tilldelades honom av kejsaren på hans ledighet. Han repatrierade till Venedig och den 30 juni 1703 blev han en vis man i rådet . I januari 1705 valdes han till regulator av Skriften och i juni återigen till Wise Man of Council. Hans karriär fortsatte intensivt och i prestigefyllda roller: Wise Man of the Council (1705, 1706, 1709), reformator vid University of Padua (1705, 1709, 1713), Wise Man of Trade (1706) och ställföreträdare för tillhandahållandet av pengar (juni 1710).
I slutet av sitt sista uppdrag, som reformator vid universitetet i Padua, insjuknade han och efter tjugotvå dagar dog han i Santo Stefanos palats den 10 juli 1715.
Han förblev ogift och lämnade ett mycket respektabelt arv, ökade med åren, trots de enorma utgifterna för ambassaden, och bestod av fastigheter i Venedig och stora markinnehav, utsmyckade med prestigefyllda herrgårdar, i det venetianska området, runt Treviso och Padua , i Veronese -området och i Rovigo och Polesines territorier , till sin bror, Giovanni, också ogift, och till hans brorsöner, barn till hans bror Andrea.
Anor
| House of Loredan-Santo Stefano (genealogi) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Obs: Grenen av Santo Stefano är också känd som grenen av San Vidal ( San Vitale) .
Notera: Det saknas några generationer mellan Girolamo Loredan (1468-1532) och Francesco Loredan (1600-talet).
Notera: Giustina Giustiniani (d. 1500), hustru till Doge Leonardo Loredan (1436-1521), är också känd som Morosina Giustiniani.
Notera: Caterina Loredan , Dogaressa av Venedig , finns med i släktträdet som dotter till Gerolamo Loredan (d. 1474) och Donata Donà eftersom hon i vissa källor nämns som syster till Doge Leonardo Loredan (1436-1521) , även om hon kan ha varit en dotter till Domenico Loredan.
Intressant nog, nära Palazzo Contarini-Sceriman och den närliggande bron, hittades Leonardo Loredan (d. 1675) död i en båt. Den oförklarliga döden var källan till många rykten, som hävdade oavsiktlig död, mord av släktingar eller mord av republikens inkvisitorer .
Andrea Loredan (d. 1750) dog ung och avslutade därmed den manliga (agnatiska) linjen i grenen av Santo Stefano.