Ferdinand Hennerbichler

Ferdinand Hennerbichler (född 1946) är en österrikisk historiker, filolog, antropolog och en framstående kurdolog . Han är också en före detta diplomat och journalist.

Biografi

Hennerbichler föddes i Linz , Oberösterreich den 6 november 1946. Han avslutade gymnasiestudier i Linz 1965. Mellan 1965 och 1972 gick han på universitetet i Wien där han studerade historia, filologi, lingvistik, arkeologi, psykologi och filosofi. Han tog filosofie doktor i lingvistik 1972.

Kurdiska studier

Hennerbichler har studerat kurdernas historia , det kurdiska språket och den kurdiska kulturen sedan 1970-talet och har publicerat över 500 akademiska artiklar och forskningsartiklar och flera böcker om kurderna, allt från historia till genetiska studier. Han är också en av grundarna av den österrikiska föreningen för kurdiska studier/European Centre for Kurdish Studies. Mellan 2012-2020 undervisade han i kurdologi vid University of Sulaymaniyah i irakiska Kurdistan . Hans senaste bok med titeln The Origin of the Kurds: First Interdisciplinary Study "Die Herkunft der Kurden: interdisziplinäre Studie" anses vara en av de grundliga och välgrundade studierna om det kurdiska folket och har införlivats i undervisningsprogrammet för den historiska- antropologiska studier av Institutet för historisk antropologi i Wien.

Armeniska studier

Hennerbichler har bidragit till studierna om det armeniska folkmordet och har tillsammans med Maria Anna Six-Hohenbalken och Thomas Schmidinger publicerat en bok på tyska om de armeniska och kurdiska folkmorden i Turkiet med titeln "100 Jahre Volkermord an Armenierinnen Und Die Kurdinnen."

Diplomatiska och humanitära uppdrag

Från 1980 till 1983 tjänade han som Mellanösternassistent för Österrikes förbundskansler Bruno Kreisky . 1981/82, 1983, 1984 ledde han delegationer från den internationella räddningsoperationen till Irak och lyckades befria elva gisslan från sju europeiska länder efter flera förhandlingar med den irakiska regeringen.

Journalistik

Mellan 1967-1990 arbetade Hennerbichler också, med pauser, för Österrikiska Broadcasting Corporation ORF. Mellan 1976-1990 var han utrikeskorrespondent och arbetade i olika regioner och kontinenter Europa , CEE, Mellanöstern och Latinamerika .

Forskningsprojekt

Hennerbichler har genomfört flera forskningsprojekt som omfattar antropologi och genetik för kurderna, Mellanösternfrågor och dokumentation av Anfal-kampanjen och folkmordet på yazidier av Islamiska staten .

Heder och dekorationer

Ibrahim Ahmed-priset 2017
Ordre national de la Légion d'honneur (tjänsteman), president François Mitterrand, Frankrike, 1986
Phoenix Order (befälhavare), president Constantine Karamanlis, Grekland, 1984
Förtjänstorder för tjänster utförda till Republiken Österrike, förbundskansler Bruno Kreisky, 1982
Förtjänstorder för tjänster som utförts till länet Steiermark, guvernör Josef Krainer jun., 1982
Heder och tacksamhet av den tyska regeringen, utrikesminister Hans-Dietrich Genscher
Humanitär medalj av Baden-Wuerttemberg (Tyskland)
Human Rights Bravery (Rotary Club Vienna

Publikationer

1972 Doktorsavhandling: Historisk terminologi: Der Begriff Gegenreformation etc. (Doktorshandledare: Heinrich Lutz, 1922-1986; Co-Thesis Handledare: Erich Zöllner, 1916-1996), Wiens universitet, historiska institutionen.
1979 Intervju mit dem iranischen Scharfrichter Chalchali. I: Der Spiegel Nr. 50 (1979) 142-143; även i: ORF-Nachlese 12 (1979) 44-45.
1980 Irans kurdiska uppror och dess ledare. I: Swiss Review of World Affairs (en månadspublikation av Neue Zürcher Zeitung), Vol. XXIX, nr. 12, mars 1980, 20-22.
1982 Der kurdische Widerstand 1975-1982/83, Bericht, ÖB-London-BMfAA Wien, 13. Dezember 1982, s. 44.
1986 Die Kurden. Staatenlos i verbrannter Heimat. INTERNATIONAL 1/86. Wien.
1986 Några aspekter av återupprättandet av den kurdiska folkrörelsen efter 1975. I: International Conference of Labour and Social History (ITH). 22 Konferens 1986. Rapport 23. – Wien: Europaverlag, 176-181.
1987 Kurderna. I: Wiener Zeitung, Features, 16 delar.
1988 Die für die Freiheit sterben. Geschichte des kurdischen Volkes. Förord av Bruno Kreisky. Wien: Österreichische Staatsdruckerei.
1988 Kurdische Giftgasopfer aus dem Irak in temporären Aufnahmelagern der Türkei 1988. Lager Süüstü bei Yüksekova. Augenzeugen-Bericht. 13 september 1988.
1992 Österreich und die Kurden. I: Azadi, Freiheit in den Bergen: Schallaburg, 17. Mai - 1. November 1992. Eds. Alfred Janata et al. Wien: Amt der Niederösterreichischen Landesregierung 1992, 206-214.
1994 Die für die Freiheit sterben. Geschichte des kurdischen Volkes. utgiven av Verlag Österreich
2004 Die Kurden (Kurdiska folkets historia). Mosonmagyaróvár: A&H Bt. / Utgåva FHE, 2004, s. 701, ISBN 963 214 575 5 (utgången).
2010 Die Herkunft der Kurden. Interdisziplinäre Studie. Reihe: Historisch-antropologi-sche Studien. Schriftenreihe des Instituts für Historische Anthropologie i Wien. Hrsg. von Hubert-Christian Ehalt. Band 23.Frankfurt am Main, Berlin, Bern, Brüssel, New York, Oxford, Wien: Peter Lang, ISBN 978-3-631-59327-1.
2010 Kurdernas ursprung. Wienföreläsning, 2010, utdrag. I: Proceedings of the Russian Academy of DNA Genealogy, vol. 3, nr. 12 (december), 2010, 2220-2244; Förord av Anatole A. Klyosov.
2011 Kurdernas ursprung. Föreläsning. – Borsdorf: Edition winterwork, 2011.
2011 Arie Lova Eliav och Bruno Kreiskys fredsförhandlingar i Mellanöstern Israel-PLO (på tyska). I: Maimann, Helene: Über Kreisky. Gespräche aus Distanz und Nähe. Wien: Falter Verlag, 2011, 136-141.
2013 Mordet på Abdul Rahman Ghassemlou (1930-1989). Ny bedömning. I: Vienna Kurdish Studies Yearbook, ed. av F. Hennerbichler, Th. Schmidinger, M. Six-Hohenbalken, Chr. Osztovics, vol. 1/2013, Wien: Wiener Verlag, s. 288–321.
2013 Den kurdiska frågans framtid i Mellanöstern. Föreläsning. II. Internationellt Tunceli (Dersim) Symposium, 20–22 september 2013, University of Tunceli (Dersim), Turkiet.