Förebyggbara levnadsår förlorade
Förebyggbara förlorade levnadsår (PrYLL) är en epidemiologisk åtgärd. Det är en uppskattning av de genomsnittliga åren en person skulle ha levt om han/hon inte hade dött i förtid på grund av en dödsorsak som kan förebyggas .
PrYLL är nära relaterat till potentiella förlorade levnadsår (PYLL) och liksom PYLL väger det mer än dödligheten till dödsfall som inträffar bland yngre människor. Till skillnad från PYLL utesluter PrYLL dödsorsaker som inte anses kunna förebyggas.
Förtida dödsfall är sådana som skulle kunna undvikas genom folkhälsoinsatser som att få människor att träna mer eller sluta röka , eller genom att ta itu med de bredare sociala bestämningsfaktorerna för hälsa . Dödsorsaker kan klassificeras med hjälp av ICD-koderna ( International Classification of Diseases) . Storbritanniens Office for National Statistics ( ONS) har publicerat listor över ICD-koder som anses vara undvikbara, mottagliga och förebyggbara. Inom denna publikation föreslår ONS följande definition av dödsorsaker som kan förebyggas: "Dödsfall kan förebyggas om, i ljuset av den nuvarande förståelsen av bestämningsfaktorerna för hälsan, alla eller de flesta dödsfall av den orsaken (med förbehåll för åldersgränser om så är lämpligt) skulle kunna undvikas genom folkhälsoinsatser i vid bemärkelse”.
Historia
PrYLL utvecklades 2012 av Errol Taylor vid Royal Society for the Prevention of Accidents ( RoSPA) för att lyfta fram bördan för samhället av olycksfall.
PrYLL har en framträdande plats i RoSPA:s Big Book of Accident Prevention och RoSPA:s vägledning för lokala myndigheters beslutsfattare, som stöddes av Public Health England (PHE) och finansierades av UK Department of Health.
Beräkning
För att beräkna antalet förlorade levnadsår som kan förebyggas måste analytikern sätta en övre referensålder. Detta är i huvudsak godtyckligt och kan till exempel sättas till 65 för att fånga hela befolkningen fram till pensionering , eller 75, vilket i utvecklade länder ungefär motsvarar den förväntade livslängden för befolkningen som studeras.
Analytikern måste sedan välja ICD-koderna för dödsorsaker som av ONS bedöms kunna förebyggas. Beräkningen kan sedan fortsätta på samma sätt som för år av potentiellt förlorat liv ( PYLL).
Betydelse
I den utvecklade världen tenderar dödlighetstalet och -talen att betona de vanligaste dödsorsakerna hos äldre eftersom risken för död ökar med åldern. Eftersom PrYLL utesluter orsaker som inte bedöms kunna förebyggas och det ger större vikt åt dödsfall bland unga individer, är det ett kraftfullt mått för dem som vill uppmärksamma den förtida och förebyggbara förlusten av mänsklig potential. Vissa kanske hävdar att dödsorsaker med den högsta PrYLL bör locka den största andelen forskning och finansiering för förebyggande kampanjer.
Diagram som visar procentandelen av totalt förebyggbara förlorade levnadsår (PrYLL) 2010, för personer i England och Wales upp till 60 års ålder.
Jämförelse
Denna tabell som kontrasterar de vanligaste dödsorsakerna när de mäts först med PrYLL och sedan med det totala antalet dödsfall. Rangordningen är helt olika beroende på vilken epidemiologisk åtgärd som väljs. Olycksfallsskador stiger från att vara den femte dödsorsaken i termer av dödlighet till den ledande orsaken i termer av PrYLL, medan cancer faller från att vara den främsta dödsorsaken till att ligga på andra plats mätt i termer av PrYLL.
| Rang | Dödsorsaker | % av totala PrYLL för befolkningen i England och Wales upp till 60 års ålder, 2010 | % av totala dödsfall för befolkningen i England och Wales, alla åldrar, 2010. |
|---|---|---|---|
| 1. | Oavsiktliga (oavsiktliga) skador | 23 % | 2 % |
| 2. | Cancer | 21 % | 29 % |
| 3. | Självmord | 16 % | 1 % |
| 4. | Alkohol relaterat | 11 % | 1 % |
| 5. | Ischemisk hjärtsjukdom | 11 % | 9 % |
| 6. | Mord/misshandel och missöden | 4 % | 1 % |
| 7. | Infektioner | 3 % | 1 % |
| 8. | Olaglig droganvändning | 3 % | 0 % |
| 9. | Andra hjärt-kärlsjukdomar | 3 % | 23 % |
| 10. | Andningssjukdomar | 2 % | 14 % |
| 11. | Diabetes | 2 % | 1 % |