Den så kallade " For Delayed Birth " är en fornengelsk poetisk medicinsk text som finns i manuskriptet London, British Library, Harley 585, ff. 185r-v, i en samling medicinska texter kända sedan artonhundratalet som Lacnunga ('läkemedel'). Manuskriptet kopierades troligen i början av 1000-talet, även om dess källor kan ha varit äldre.
Texten är i själva verket en uppsättning prosaanvisningar som inkluderar en serie korta dikter som bör reciteras som en del av en eller flera ritualer. Texten är ett viktigt vittne om icke-ortodox anglosaxisk kristen religiös praxis och om kvinnohistoria: den är unik bland anglosaxiska medicinska texter för att den uttryckligen är för användning och recitation av en kvinna. Emellertid är den här charmen kanske felaktigt namngiven, eftersom den inte handlar om försenad födsel som sådan, utan om oförmågan hos kvinnan [ kvinnan ] för vilken den är skriven att överhuvudtaget bli gravid eller att få ett barn till döds utan missfall. '
Text
Som redigerad av Elliott Van Kirk Dobbie men med långa vokaler markerade med akuta accenter, lyder texten:
Se wífman, se hire cild áfédan ne mæg, gange tó gewitenes mannes birgenne och stæppe þonne þríwa ofer þá byrgenne och cweþe þonne þríwa þás word: þis mé tó bóte þǽre láþan lætbyrde , þis mé tó tó é bóte þór ǽr te þǽre láðan lambyrde.
Låt den kvinnan som inte kan ge näring åt sitt barn gå till graven av en avliden person och sedan kliva tre gånger över begravningen och sedan säga dessa ord tre gånger: detta som mitt botemedel mot den hatiska sena födseln, detta som mitt botemedel mot den förtryckande tung förlossning, detta som mitt botemedel mot den hatiska lama förlossningen.
Och þonne þæt wíf séo mid bearne och héo tó hyre hláforde on reste gá, þonne cweþe héo: Up ic gonge, ofer þé stæppe mid cwican cilde, nalæs mid cwellendum, mid fulborenum, nalæs mid fǽgan.
Och när den kvinnan är med barn och hon går och lägger sig bredvid sin man, då ska hon säga: Jag går fram, kliver över dig med ett levande barn, inte på något sätt med ett dödande, med ett fullt fött, på intet sätt med en dödsdömd.
Och þonne séo módor geféle þæt þæt bearn sí cwic, gá þonne tó cyrican, och þonne héo tóforan þán wéofode cume, cweþe þonne: Críste, ic sǽde, þis gecýþed!
Och när den mamman märker att barnet lever, måste hon gå till kyrkan och när hon kommer framför altaret, ska hon då säga: Till Kristus, sa jag, har detta blivit känt!
Se wífmon, se hyre bearn áfédan ne mæge, genime héo sylf hyre ágenes cildes gebyrgenne dǽl, wrý æfter þonne on blace wulle and bebicge tó cépemannum and cweþe þonne: Ic hit bebicge, gé hit bebicgeyse wulle , þeas .
Låt den kvinnan som inte kan ge sitt barn näring till sitt barn personligen ta en del av sitt eget barns grav, slå in det i svart ull och sälja det till köpmän och säga sedan: Får jag byta det, får du byta det, denna svarta ull och den här frön av sorg.
Se wífman, se ne mæge bearn áfédan, nime þonne ánes bléos cú meoluc on hyre handæ och gesúpe þonne mid hyre múþe och gange þonne tó yrnendum wætere och spíwe þǽr in þá meolc och hlade þonne mid þǽre ylcan hand m þæsúð wætneres for þwelge wætneres. Cweþe þonne þás word: Gehwér férde ic mé þone mǽran magaþihtan, mid þysse mǽran meteþihtan; þonne ic mé wille habban och hám gán. Þonne héo tó þán bróce gá, þonne ne beséo héo, nó ne eft þonne héo þanan gá, och þonne gá héo in óþer hús óþer héo út oféode och þǽr gebyrge métes.
Låt den kvinnan, som inte kan ge sitt barn näring till sitt barn, ta mjölken från en ko av en färg i sina händer och sedan dricka den med munnen, och sedan gå till rinnande vatten och spotta mjölken i den, och sedan skänka en mun full av det. vatten med samma hand och svälj allt. Hon borde då säga dessa ord: Varhelst jag transporterade den ädla kraftigmage magen med denna ädla kraftmagiga mat; då vill jag ha mig själv och åka hem. Då måste hon gå till den bäcken när ingen kan se henne, inte heller [se henne] när hon kommer tillbaka därifrån, och då måste hon gå in i ett annat hus än det hon reste ifrån och begrava maten där.
Upplagor
Foys, Martin et al. Old English Poetry in Facsimile Project (Center for the History of Print and Digital Culture, University of Wisconsin-Madison, 2019-); digital faksimilupplaga och modern engelsk översättning