Extern flytande taktank
En extern flytande taktank är en lagringstank som vanligtvis används för att lagra stora mängder petroleumprodukter såsom råolja eller kondensat. Den består av ett cylindriskt stålskal med öppen topp försett med ett tak som flyter på ytan av den lagrade vätskan. Taket stiger och sjunker med vätskenivån i tanken. Till skillnad från en fast taktank finns det inget ångutrymme ( ullage ) i den flytande taktanken (förutom i situationer med mycket låg vätskenivå). Detta eliminerar i princip tankens andningsförlust och minskar avdunstningsförlusten av den lagrade vätskan avsevärt. Det finns ett fälgtätningssystem mellan tankskalet och taket för att minska fälgavdunstning.
Taket har stödben som hänger ner i vätskan. Vid låga vätskenivåer landar taket så småningom och ett ångutrymme bildas mellan vätskeytan och taket, liknande en fast taktank . Stödbenen är vanligtvis infällbara för att öka tankens arbetsvolym.
Fördelar
Yttre taktankar installeras vanligtvis av miljömässiga eller ekonomiska skäl för att begränsa produktförluster och minska sannolikheten för utsläpp av flyktiga organiska föreningar ( VOC) och andra potentiella luftföroreningar .
Normalt vilar tankens tak direkt på ytan av den lagrade vätskan, vilket lämnar lite ångutrymme och därmed leder till en mycket lägre risk för fälgutrymmesbrand.
Nackdelar
Snö och regnvatten kan samlas på taket. Tak utsätts för solljus och väder vilket kan påskynda korrosion.
Systemfunktion
Vatten på taket dräneras vanligtvis av en speciell flexibel slang eller annat speciellt avloppssystem som går från avloppsbrunnar på taket, genom den lagrade vätskan till en avtappningsventil på skalet vid basen av tanken. En slang är den kortaste snabbaste vägen. Andra avloppssystem finns både stela och halvstyva. Dessa kallas 'ledade' eftersom de använder raka längder av stålrör med mekaniska svängleder eller består av stålrör med flexibla sektioner.
Se även
externa länkar
- Användning av lagringstankar med flytande tak inom olje- och gasindustrin
- Sammanställning av luftföroreningsemissionsfaktorer, volym 1: Stationära punkt- och areakällor. Kapitel 7. Kapitel 7: Vätsketankar