Experimentalistisk syn på ekonometri
Det experimentalistiska förhållningssättet till ekonometri är ett sätt att göra ekonometri som, enligt Angrist och Krueger (1999): … sätter i centrum problemet med att identifiera kausala effekter från specifika händelser eller situationer. Dessa händelser eller situationer ses som naturliga experiment som genererar exogena variationer i variabler som annars skulle vara endogena i beteendeförhållandet av intresse. Ett exempel från den ekonomiska studien av utbildning kan användas för att illustrera tillvägagångssättet. Här kan vi vara intresserade av effekten av effekten av ytterligare ett utbildningsår (säg X) på inkomsterna (säg Y). De som arbetar med ett experimentellt förhållningssätt till ekonometri skulle hävda att en sådan fråga är problematisk att besvara eftersom, och detta med hjälp av deras terminologi, utbildning inte är slumpmässigt tilldelad. Det vill säga att de med olika utbildningsnivåer tenderar att också ha olika nivåer av andra variabler. Och dessa andra variabler, av vilka många skulle vara oobserverade (som medfödd förmåga), påverkar också inkomsterna. Detta gör orsakseffekten av extra års skolgång svår att identifiera. Det experimentalistiska tillvägagångssättet letar efter en instrumentell variabel som är korrelerad med X men okorrelerad med de oobserverbara.