Eva Marree Kullander Smith
Eva Marree Kullander Smith | |
|---|---|
| Född | 17 april 1986 |
| dog | 11 juli 2013 (27 år) |
| Dödsorsak | Mörda |
| Nationalitet | svenska |
| Andra namn | Petite Jasmine |
| Ockupation | sexarbetares rättighetsaktivist |
| Barn | 2 |
Eva Marree Kullander Smith (17 april 1986 – 11 juli 2013), även känd som Petite Jasmine , var en svensk kvinna som förlorade vårdnaden om sina två barn till sin missbrukande ex-pojkvän när myndigheterna fick reda på hennes jobb som eskorttjej som hon bara tränat i två veckor. Hon blev sedan en aktivist för sexarbetares rättigheter . Hon mördades 2013 av sin ex-pojkvän, vilket ledde till protester från sexarbetares stödgrupper runt om i världen.
Fallet
Eva Marree Kullander Smith, även känd under sitt arbetsnamn Petite Jasmine, blev aktivist efter att ha upplevt diskriminering från socialtjänsten och samhället i stort i relation till sitt arbete som sexarbetare. Hon hade bara träffat en handfull kunder när hon berättade för sin kusin om sitt nya jobb, men kusinen informerade socialtjänsten samt den missbrukande ex-partnern till Kullander Smith. Dagar senare kom socialtjänsten till Kullander Smiths lägenhet och meddelade att barnen skulle avlägsnas. Ett vittne vittnade om att barnen grät när de togs från sin mamma och de placerades senare hos sin pappa som började söka vårdnaden efter att ha fått veta att Kullander Smith hade gjort sexarbete. Under rättegången skröt fadern till barnen öppet om att han var vän med socialtjänstanställda som var involverade i hanteringen av ärendet. Rättsförhandlingarna slutade med att fokusera på huruvida Kullander Smith fortfarande sålde sex och spekulationer om hur hennes ex-sambo upplevde detta och vad detta kan innebära när det gäller lämplighet för vårdnad. Enligt vissa vittnen övervägdes inte den faktiska verkligheten av situationen i termer av effekterna av att sälja sexuella tjänster kan ha eller inte har haft någon mening eller ens en möjlighet att övervägas. För att göra saken värre, ägnade domstolen liten eller ingen tid åt att överväga allvaret i anklagelserna mot barnfadern, eller det faktum att Kullander Smith faktiskt aldrig hade visat sig ha utsett barnen för fara eller skadat dem. De enda anklagelserna som framfördes mot Kullander Smith var från hennes missbrukande ex-partner (fadern) och även de anklagelserna lades ner när den senaste rättegången ägde rum.
Kullander Smith blev aktivist och styrelseledamot i den svenska sexarbetarrättsorganisationen Rose Alliance och argumenterade mot stigmatisering av prostituerade.
Kullander Smith hade inget brottsregister, och rapporterna från socialarbetare som hade sett henne med barnen talade alla mycket om hennes engagemang och engagemang för föräldraskap och den goda relation hon hade med sina barn. Däremot hade pappan till barnen ett betydande brottsregister, för anklagelser som sträckte sig från narkotikabrott till interpersonellt våld. Kullander Smith hade faktiskt redan lämnat pappan till de två barnen medan hon var gravid med deras andra barn på grund av våld i hemmet. Brottsregistret för barnfadern inkluderade också anklagelser om misshandel mot en flickvän före Kullander Smith, samt en dom för dödshot mot en säkerhetsvakt och två arresterande poliser som hade avgjorts i domstol bara månader före barnen tas från Kullander Smith och placeras i hans vård. Trots detta beslutade rätten att tillerkänna fadern vårdnaden och bevilja Kullander Smith begränsad umgängesrätt, med en anteckning som specificerade att föreläggandet skulle omprövas i det fall fadern underlåtit att följa order. Ordern följdes inte, och ändå omprövas inte arrangemanget. När det kom till domstol beslutades istället att barnen skulle stanna kvar hos sin pappa för att minimera störningar eftersom de hade förlorat kontakten med sin mamma trots att den enda anledningen till denna kontaktförlust under en längre tid var faderns agerande genom att inte tillåta besökssessioner. Rätten beordrade att Kullander Smith skulle beviljas övervakade besökssessioner med gradvis ökande inkrement, och att sessionerna skulle äga rum på socialtjänsten med transport till och från lokalen för Kullander Smith för att garantera hennes säkerhet.
Kullander Smith var tydlig med att hennes liv var i fara, men hon vägrade att låta sig skrämmas av myndigheter eller hennes ex-partners kränkande beteende. Även om det är svårt att säga i vilken exakt utsträckning myndigheterna erkände allvaret av våldet och hoten mot Kullander Smith innan hon mördades, fanns det ett domstolsbeslut som instruerade socialtjänsten att tillhandahålla transport till och från övervakade besöksmöten. När Kullander Smith den 11 juli 2013 ville träffa sin son på en socialtjänststation i Västerås som hennes andra besök, misslyckades socialtjänsten att tillhandahålla skjuts och hon hamnade på samma buss som sin missbrukande ex-sambo och barnen. När de nådde platsen för besökssessionen var Kullander Smith och hennes ex-partner båda upprörda. En del personal på lokalen tog pappan till köket och en annan socialsekreterare gick ut med Kullander Smith. Men socialtjänsten hade misslyckats med att säkra knivarna i köket, vilket gjorde att pappan kunde ta till sig det eventuella mordvapnet och fortsätta att springa ut och sticka ihjäl Kullander Smith. Socialarbetaren som satt vid hennes sida skadades också allvarligt.
Trots mandatskyldigheter som kräver att socialtjänsten anmäler sådana händelser för granskning och utredning har socialtjänsten i detta fall fortfarande underlåtit att självanmäla händelsen. Denna fråga har tagits upp av GREVIO utan resultat.
Verkningarna
I efterdyningarna av Kullander Smiths mord och mordet på Dora Özer , en transgender turkisk prostituerad som inträffade vid ungefär samma tidpunkt, ägde protester från sexarbetarestödgrupper rum framför svenska och turkiska ambassader i 36 städer på fyra kontinenter .
I november 2013 dömdes hennes 31-årige ex-pojkvän Joel Kabagambe till 18 års fängelse för mord och mordförsök. Försvaret hade hävdat att en illamedicinerad personlighetsstörning bidrog till dådet.
Rose Alliance skapade därefter Jasmine-priset till Kullander Smiths minne, ett årligt pris som ges till individer "som aktivt bidrar till att förbättra sexarbetares rättigheter och som arbetar mot stigma, diskriminering och våld." Den franska dokumentärfilmen 2018 Là où les putains n'existent pas ("Där horor inte finns") beskriver hennes fall med intervjuer av hennes mamma, hennes advokat och filmer om hennes aktivism. Filmen avslutas med påståendet att Kullander Smiths mamma än i dag inte har fått träffa barnen och inte vet var de bor.