Erik Bryggman
Erik Bryggman | |
|---|---|
 Erik och Carin Bryggman på 1950-talet
| |
| Född |
Erik Bryggman
7 februari 1891
Åbo , Finland
|
| dog | 21 december 1955 (64 år)
Åbo , Finland
|
| Nationalitet | finska |
| Ockupation | Arkitekt |
| Make | Agda Grönberg |
| Barn | 3 |
| Utmärkelser | Finlands Arkitektförbunds silverplakett |
| Byggnader |
Uppståndelseskapellet Atrium hyreshus Åbo slotts restaurering |
| Projekt | Varbergs krematorium, Sverige |
| Design | Åbo mässa |
Erik William Bryggman (7 februari 1891 – 21 december 1955) var en finländsk arkitekt . Han föddes i Åbo , yngst av de fem sönerna till Johan Ulrik Bryggman (1838–1911) och Wendla Gustava Bryggman (f. Nordström) (1852–1903). Han påbörjade studier i arkitektur vid Helsingfors tekniska högskola 1910 och tog arkitektexamen 1916. 1914 gjorde han och studiekamraten Hilding Ekelund en studieresa till Danmark och Sverige. 1920 reste han till Italien, där han blev mer inspirerad av den lokala folkliga arkitekturen än de klassiska eller barockverken . Han arbetade i Helsingfors för olika arkitekter, däribland Sigurd Frosterus, Armas Lindgren , Otto-Iivari Meurman och Valter Jung innan han startade sitt eget kontor i Åbo 1923. Bryggmans arkitektur är känd för sin kombination av nordiska, klassiska och modernistiska särdrag.
Bryggman gifte sig 1917 med Agda Grönberg (1890–1960), sjuksköterska från Åbo. Deras första barn dog. Deras andra barn, Carin Bryggman (1920-1993), gick i sin fars fotspår, blev en välkänd designer och färdigställde ett antal av hans verk efter hans död 1955. De fick också ett tredje barn, Johan Ulric Bryggman (1925- 1994).
Karriär
Bryggman kom till en framträdande plats i Finland i början av 1920-talet med sina hus ritade i nordisk klassicismstil . Bland hans mest anmärkningsvärda verk från den tiden finns i centrala Åbo, särskilt Hotel Seurahuone (1927–28), hyreshuset Atrium (1925–27) och omedelbart mittemot det Hospits Betel Hotel (1926–29), mellan vilka Bryggman designade en småskalig men ändå monumental trappa och piazza. Projektet Hospits Betel Hotel är också anmärkningsvärt för att markera Bryggmans övergång från nordisk klassicism till modernism, då han under mitten av projektet tog bort klassisk utsmyckning och lade till en distinkt modernistisk campanil i anslutning till en befintlig kyrka som ingick i uppdraget.
1927 började Bryggman samarbeta med arkitekten Alvar Aalto och tillsammans blev de pionjärer i Finland inom modernistisk arkitektur . Deras mest kända gemensamma projekt är designen för Åbomässan 1929; det sägs ofta ha föregripit den rena modernismen i Stockholmsutställningen 1930 ; Men i själva verket var Åbomässan i mycket mindre skala än den i Stockholm – huvudarkitekterna var Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz – och Aalto och Bryggman besökte närliggande Stockholm under planerings- och byggskedet och hämtade inspiration från det. Med sin hyllning till struktur, samt typografi och "gatumöbler" har den ryska konstruktivistiska arkitekturens inflytande på både Stockholms- och Åbomässorna också uppmärksammats av historiker.
När Aalto flyttade till Helsingfors 1935 fortsatte Bryggman att träna på egen hand, men blev aldrig Aaltos berömmelse. Hans två mest kända enskilda verk är tillbyggnaden av Åbo Akademis bibliotek , Åbo (1935), utformad i en mer strikt funktionalistisk stil, och Uppståndelseskapellet (1941, färdigställt under krigstiden) på Åbo kyrkogård , som representerar en mogen syntes av Bryggmans arkitektur, gå mot organiska former och skapa en dialog med det omgivande landskapet. Med utgångspunkt från uppståndelseskapellets utformning fick Bryggman efter kriget i uppdrag att rita ett flertal krigsminnesmärken och kyrkogårdskapell, framför allt kapellen vid Villmanstrand, Lojo och Honkanummi i Vanda.
Bryggman svarade också för restaureringen av det medeltida Åbo slott från 1939 till sin död (arbetet fortsatte sedan av hans assistent Olli Kestilä och Bryggmans egen dotter, inredningsarkitekten Carin Bryggman). Utöver den omsorgsfulla restaureringen och till och med återuppbyggnaden av några svårt förstörda delar av slottet, satte Bryggman in olika utrymmen i en distinkt modernistisk stil. Förutom olika offentliga byggnader (kyrkogårdar, sjukhus, stadion, idrottsinstitut, skolor, kraftverk) ritade Bryggman även flera privata villor och sommarbostäder för förmögna kunder i Åbo skärgårdsregion. Bryggmans enda kända verk utanför Finland var den finska paviljongen på Antwerp World Expo i Belgien (1929–30, som belönades med mässans Grand Prix).
Nyckelverk av Erik Bryggman
- Hyreshus på Brahenkatu 9, Åbo (1923–24)
- Hyreshus Atrium, Åbo (1925–27)
- Olympia Cinema, Åbo (1926)
- Hospits Betel Hotel, Åbo (1926–29)
- Hotel Seurahuone, Åbo (1927–28)
- Villa Solin, Åbo (1927–29)
- Åbo mässa (1929), med Alvar Aalto
- Finsk paviljong, Antwerp World Expo, Belgien (1929–30)
- Pargas kyrkogårdskapell (1930)
- Åbo Akademis universitetsbibliotek, Åbo (1934–35)
- Kåren Åbo studentkårshus (1935–36)
- Restaurering av Kakskerta kyrka, Åbo (1938–40)
- Uppståndelseskapellet, Åbo (1938-1941)
- Harjavalta kraftstation (1939)
- Restaurering av Åbo slott (1939–55)
- Kåren Åbo studentkårs elevhem (1945–1950)
- Villa Staffans, Kakskerta (1945–1946)
- Västra Nylands sjukhus, Ekenäs (1947–52)
- Villa Nuuttila, Kuusisto (1947–53)
- Åbo skärgårdskommuners sjukhus, Åbo (1948–54)
- Pargas grundskola (1950–55)
- Honkanummi kyrkogårdskapell, Vanda (1952–55)
- Lojo kyrkogårdskapell, Lojo (1952–56)
- Villmanstrands kyrkogårdskapell, Villmanstrand (1955–56)
Se även
- Riitta Nikula (red.), Erik Bryggman, arkitekt. 1891–1955. Finlands arkitekturmuseum, Helsingfors, 1991, ISBN 951-9229-70-1
externa länkar
-
Media relaterade till Erik Bryggman på Wikimedia Commons - Erik Bryggman-sällskapet
| Allmän | |
|---|---|
| Nationalbibliotek | |
| Konstforskningsinstitut | |
| Övrig | |
