Ebba Ramsay

Ebba Ramsay
Ramsay, cirka 1895
Född	Ebba Gustava Karström ( 1828-10-01 ) 1 oktober 1828 Sankt Nikolaus församling, Stockholms län, Sverige
dog	29 oktober 1922 (1922-10-29) (94 år) Jönköpings Sofia församling, Jönköpings län, Sverige
Yrke(n)	Socialarbetare, skribent och översättare

Ebba Ramsay (1 oktober 1828 – 29 oktober 1922) var en svensk socialarbetare, författare och översättare. Hon var en av de första söndagsskollärarna i Sverige och skapade den första institutionen i landet som ägnade sig åt vård av psykiskt och fysiskt handikappade barn. Hon är ihågkommen för sitt arbete som betonade vikten av att ge adekvat vård för barn med funktionshinder i en tid då deras behov vanligtvis ignorerades.

tidigt liv och utbildning

Ebba Gustava Karström föddes den 1 oktober 1828 i Sankt Nikolaus församling , Stockholms län , Sverige, av Carolina Catharina (f. Almqvist) och Wilhelm Svedin Karström. Hennes far var distriktstullchef i Stockholm. Hennes familj var mycket from och från en ung ålder var hon dedikerad till aktiviteter som kunde ge känslomässigt stöd och befrielse från nöd. Hon är utbildad vid Hammarstedtska skolan som drivs av Augusta Bjurström och studerade musik och språk hos Adolf Fredrik Lindblad . Hon blev tillräckligt skicklig på engelska, franska, gaeliska och tyska för att hon senare skulle översätta verk från dessa språk. Hon studerade också teckning och målning och började producera akvarellmålningar. Engagerad i den inomkyrkliga väckelserörelsen etablerade hon tillsammans med vännerna Betty Ehrenborg och Mathilda Foy en av de första söndagsskolorna i huvudstaden på 1840-talet.

Karriär

Familjen flyttade till Göteborg 1847 och Karström började arbeta som sekreterare för en ensamstående mödraförening. Genom sitt arbete där blev hon medveten om mödrarnas behov av att ta hand om sina sjuka eller handikappade barn. Hon grundade den första söndagsskolan i Göteborg och från omkring 1850 började hon arbeta med barn som hade kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar. 1854 åkte hon till England och Skottland för att studera socialt arbete i flera månader. Andrew och Horatius Bonars , Alexander Duffs och George Millers arbete, som kombinerade sitt missionsarbete med sociala förbättringsprogram. När hon återvände till Sverige och började implementera metoder hade hon lärt sig utomlands i program för att ge vård till fattiga, såväl som barn och ungdomar. Hon skrev också sin första originalpublikation samma år, Sanning och dikt : pennritningar från Skärgården, en bok med religiöst temadikter. Hon hade publicerat översättningar med början 1852 med ett tvåvolymsverk baserat på Catherine Maria Sedgwicks 700-sidiga bok som analyserade fördelarna med att gifta sig eller inte. (Men Johanna McElwee, universitetslektor/docent vid institutionen för skandinaviska språk vid Uppsala universitet , har föreslagit att verket från 1852 översatt av Ramsay faktiskt kan ha varit av en annan anonym författare, med en liknande titel som Sedgwicks roman från 1857.)

Den 4 december 1856 gifte Karström sig i Göteborg med Carl Magnus Ramsay, född i Finland. Han var tjänsteman och arbetade som kapten i Väg- och vattenbyggnadstjänstkåren . Paret fick 1859 dottern Helen Ebba Sofia Ramsey, som skulle växa upp och bli rektor för epilepsianstalten på Vilhelmsro. Året därpå flyttade familjen till Jönköping , där Ramsey skulle fortsätta sitt missions- och sociala arbete. Hon grundade en liten förskola 1862 och fortsatte att ge ut poesi och religiösa verk, undertecknade dem som E. R–y. Efter makens oväntade död 1864 återvände Ramsay till Göteborg. 1865 grundade hon ett hem för föräldralösa och kroniskt sjuka barn. Inom två år hade hon bildat en förening bland förmögna mecenater för att stödja arbetet med barn. Föreningen började stå värd för mödramöten som gav föreläsningar och andlig upplyftning. Under mötena delade kvinnorna ut mjölk och bröd och var värd för syverkstäder för att reparera och laga kläder för att hjälpa fattiga familjer. Från 1869 började hon anordna sommarläger för barn i Göteborgs skärgård , för att tillgodose de med tuberkulos eller scrofula och funktionshinder. Målet var att förbättra deras hälsa genom utomhusaktiviteter och genom att ta bort dem från de usla förhållanden som finns i många fattiga hem.

Från 1870 var Ramsay mer hängiven sitt författarskap, och producerade omkring 100 översättningar, artiklar och broschyrer för tidningar och kvinnotidskrifter om ett brett spektrum av ämnen inklusive barns hälsa, epilepsi, religiös upplysning, sociala projekt och nykterhet . 1872 köpte Ramsays far en gård vid Vättern norr om Jönköping åt henne. Hon döpte den till Vilhelmsro (eller Wilhelmsro) till hans ära. Inom två år öppnade hon ett hem där för barn med fysiska och psykiska utmaningar, vilket blev den första institutionen i Sverige tillägnad fysiskt och psykiskt handikappade barn. Började med bara sex barn, inom ett år tog Ramsay hand om tjugo ungdomar. Välgörare i England sökte hjälp från filantroper och hjälpte henne att bygga ett asyl på platsen som hon kallade "Hoppet", vilket gjorde att hon kunde försörja 200 barn. 1879 bildade hon en förening med prinsessan Eugénie för att sörja för fattiga, obotligt sjuka och föräldralösa barn i Stockholm. Tills Eugeniahemmet byggdes 1880 för att ge barnen bostad, bodde de tillfälligt hos Ramsay på Hoppet.

Ramsay fortsatte att göra studieresor utomlands och blev involverad i nykterhetsrörelsen på grund av sina många vistelser i kuststäder, där hon kom i kontakt med sjömäns vanor. Hon delade ut biblar och bokväskor till avgående fartyg i ett försök att uppmuntra till bättre vanor bland dem. Under en resa till södra Frankrike besökte hon Asiles de La Force i Dordogne för att studera barn som var både epileptiska och mentalt utmanade. Trots att hon återvände till Sverige med avsikt att hjälpa epileptiska barn, eftersom det inte fanns några sådana anläggningar i landet, kunde Ramsay inte påbörja det arbetet förrän 1889. Då blev hennes dotter chef för anstalten och dess fokus prioriterade omsorgen av barn med epilepsi. Ramsay kunde bara ta hand om en bråkdel av de barn som behövde vård, och förespråkade för att anläggningar skulle byggas i landet. En anläggning öppnades i Mariehäll Stockholm och ytterligare en i Göteborg. Hon betonade också behovet av vård av barn som var blinda, döva och stumma.

Död och arv

Ramsey dog ​​den 29 oktober 1922 i Jönköpings Sofia församling, i Jönköpings län . Hon är ihågkommen som en produktiv författare, men framför allt för sina banbrytande insatser för att etablera vårdinrättningar för barn med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i en tid då Sverige inte var inriktat på sådana barn.

Utvalda verk

•   Sedgwick, Catharine Maria (1852–1853). Gift och ogift: eller ännu några sanna skildringar ur det husliga lifvet [ Married and Single: Or Some More True Accounts of Domestic Life ] ( in Swedish). Vol. 1 & 2. Översatt av R–y, E. Gefle: Forssell. OCLC 936489822 .
•   R–y, E. (1854). Sanning och dikt: pennritningar från Skärgården . Stockholm: Bonnier. OCLC 1257270577 .
•   R–y, E. (1870). Fågelboet eller barnens verksamhet vid barnhemmen [ The Bird's Nest or Children's Activities at Orphanages ] ( in Swedish). Stockholm: Normans Förlag. OCLC 677102840 .
•   R–y, E. (1871). Om symötesföreningar i Göteborg [ About Sewing Associations in Gothenburg ] (in Swedish). Göteborg: ns OCLC 677106022 .
•   R–y, E. (1894). Om Wilhelmsrokolonien för barn [ About Wilhelmsro Colony for Children ] (på svenska). Jönköping: ns OCLC 186296958 .
•   R–y, E. (1902). 'Tag och läs!': Augustini lif [ 'Ta och läs!': The Life of Augustini ] (på svenska). Jönköping: ns OCLC 186296997 .
•   Ramsay, Ebba Gustava (1919). Från mina barndomsdagar, 1828–1845 [ From My Childhood Days 1828–1845 ] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. OCLC 15687646 .

Bibliografi

•   Bourneville, Désiré Magloire (1895). Assistance, traitement et éducation des enfants idiots et dégénérés [ Assistans, behandling och utbildning av idiotiska och degenererade barn ] (på franska). Paris: Aux Bureau du Progrès médical. OCLC 612580021 .
• Förhammar, Staffan (1997). "Ebba G Ramsay" . Svenskt biografiskt lexikon (på svenska). Stockholm: Riksarkivet . Arkiverad från originalet den 24 februari 2017 . Hämtad 12 september 2022 .
• Hedén, Birger (8 mars 2018). "Ebba Gustava Ramsay" . Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (på svenska). Göteborg, Sverige: Göteborgs universitet . Arkiverad från originalet den 18 oktober 2021 . Hämtad 12 september 2022 .
• Hedén, Birger (2020). "Ebba Ramsay, 1828–1922" . Svenskt översättarlexikon (på svenska). Stockholm, Sverige: Litteraturbanken. Arkiverad från originalet den 13 september 2022 . Hämtad 13 september 2022 .
• S, L (19 april 1895). "Ebba Ramsay" (PDF) . Idun (på svenska). Stockholm: Frithiof Hellberg. 16 (383): 121–123 . Hämtad 12 september 2022 .
•   Westrin, Th.; Fahlstedt, E.; Söderberg, V., red. (1925). "Ramsey" . Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyclopedi [ Nordic Family Book: Conversation Dictionary and Real Encyclopedia ] ( på svenska). Vol. 37 (andra upplagan). Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag. sid. 1288. OCLC 246414123 – via Projekt Runeberg .