Ducu Bertzi
Ducu Bertzi | |
---|---|
Bakgrundsinformation | |
Födelse namn | Ducu Bertzi |
Född |
21 september 1955 Sighetu Marmației , Maramureș, Rumänien |
Genrer | Folk |
Yrke(n) | Sångare, kompositör |
Instrument(er) | Gitarr |
Antal aktiva år | 1976 – nutid |
Ducu Bertzi ( rumänskt uttal: [ˈduku ˈbert͡si] ; född 21 september 1955, Sighetu Marmației , Maramureș län , Rumänien ) är en rumänsk folkmusiker . Hans låtar är oftast hans egna kompositioner, men han har även på sin repertoar en del rumänska folkvisor.
Liv
Fram till gymnasiet studerade han fiol i 8 år, och från 9:an startade han rockbandet " Mi bemol rock" med ett par kompisar. Med det här bandet sjöng han rumänska sånger och sånger från repertoaren från andra band som var på modet på gymnasiet och i balsalar. Med tiden avsade han sig elgitarren till förmån för den akustiska, på grund av brist på högkvalitativ teknisk utrustning. Även litteraturföreningen från hemstaden inspirerade honom att följa poesins vägar . Senare, på den första poesi- och folkmusikfestivalen på Sighet , 1973, vann han det stora priset.
1976 blev han en del av folkscenen för " Cenaclul Flacăra ", och hans första radioinspelning gjordes 1979 för låten "Cînd so-mpărţit norocu'" ("När lyckan blev distribuerad").
Sedan dess har han alltid varit närvarande på de nationella och europeiska musikscenerna, antalet konserter endast fram till 1996 var fler än 3 200. Genom sin musik försökte han få in i mainstream poesin från inte så välkända författare som han mötte och som imponerade på honom, och skapade på så sätt låtar till deras texter.
Parallellt med sin folkmusikkarriär avslöjade han också sin talang på teaterscenen, och i en kör , under ledning av mästaren Ioan Luchian Mihalea .
Hans mest kända låtar är "Ṣi de-ar fi..." ("Om det skulle vara..."), "Floare de colţ" (" Edelweiss "), "M-am îndrǎgostit numai de ea" (" Jag blev bara kär i henne"), "Suflet fǎrǎ chei" ("Nyckellös själ"), "Omul pǎdurii" ("skogens man").