Dolly Kikon

Dolly Kikon
Född	1975 (ålder 47–48)
Medborgarskap	indiska
Akademisk bakgrund
Alma mater	Stanford University , Hong Kong University of Science and Technology , University of Delhi
Akademiskt arbete
Disciplin	Antropologi
Deldisciplin	Utvecklings studier
Huvudintressen	Genus , Statens antropologi, Medborgarskap , Mänskliga rättigheter , migration , Resurskonflikter, Matstudier

Dolly Kikon är en indisk antropolog och författare från Nagaland. Hon undervisar vid School of Social and Political Sciences, Melbourne University . Hon är också senior forskningsrådgivare vid Australia India Institute och engagerar sig i forskning och politiska initiativ mellan Indien och Australien. Hon sitter i Council of Advisors för The India Forum.

Utbildning

1997 fick Kikon sin BA (History Honours) från Miranda House College, University of Delhi . 2001 avslutade hon sin LL.B från Campus Law Center vid University of Delhi. Hon flyttade till Hong Kong University of Science and Technology för sin M. Phil. Hennes avhandling hade titeln Compromised democracy and the politics of participation: a fall study of the Naga people from Northeast India (2002-2004). Avhandlingen undersökte Naga-folkets deltagande i det indiska valsystemet, utvecklingsinitiativ från indiska säkerhetsstyrkor och Indo-Naga-förhandlingarna om eldupphör.

Hon tog sin doktorsexamen i social och kulturell antropologi från Stanford University 2013. Med titeln Disturbed Areas Act: Anxiety, Intimacy and the State in Northeast India undersökte hennes avhandling "statsskapande processer i det moderna Indien... och många obeskrivna, men betydelsefulla sätt på vilka människor vid foten överträder och omfamnar de kulturella och politiska roller som den moderna staten tillskriver dem." Under doktorandstudierna fick hon Wenner-Gren Foundations Dissertation Fieldwork Grant, Stanford Interdisciplinary Graduate Fellowship, Center for South Asia Community Service Fellowship (Stanford University) och Mellon Foundation Dissertation Fellowship.

Matens antropologi

Kikons arbete med mat navigerar genom landskap av kullar, dalar och foten i nordöstra Indien, och utmanar de existerande föreställningarna om suveränitet begränsad till territorialitet. Den skiktade artikulationen av mat och de sensoriska uppfattningarna kopplade till den utmanar antropologisk förståelse av inhemsk mat. Därför kretsar hennes arbete avsevärt kring inhemsk mat och jäsning som en teknik för konservering.

Hennes artikel, Tasty Transgression: Food and Social Boundaries in the Foothills of Northeast India, ifrågasätter den sensoriska uppfattningen av att klassificera smaken av mat som tillhörande antingen kullarna eller slätterna. Genom sitt fältarbete påpekar hon att denna distinktion faller isär vid landskap som klassificeras som foten, den geografi som placerar sig mellan de två. Jordbruksmetoder vid foten överskrider sociala strukturer och tabun attribut uteslutande till samhällen antingen i kullarna eller i dalarna.

Genom sin artikel, Fermenting Modernity: Putting Akhuni on the Nation's Table in India , påpekar hon att kulturer av ömsesidighet och ätande i nordöstra Indien är integrerade för att utmana existerande föreställningar om suveränitet som ett politiskt projekt begränsat till territorialitet. När hon talar genom akhuni – fermenterade Naga-sojabönor – upprepar hon att vardagliga matvanor är intrasslade med sociala relationer och historier om delning och förlust.

Könsstudier

Kvinnoreservat i Nagaland

Kikon har varit en högljudd supporter för Women's Reservation i Nagaland. Efter direktivet från Högsta domstolen att införa reserverade platser för val av lokala lokala organ, utbröt protester i Dimapur och Kohima som snart spred sig över delstaten. Kikon startade tillsammans med andra kvinnor en petition som vädjade till Naga-gemenskapen och regeringar att "erkänna vikten av ett jämställdhetsinkluderande politiskt deltagande." Hon påpekar att uteslutningen av kvinnor från mäktiga beslutsfattande organ som bildats under sedvanerätten motverkar föreställningen att dessa institutioner är rättvisa pelare." Iterationen av Naga-kulturen som ren och unik har kommit att bestridas i den pågående debatten om kvinnors rättigheter. Hon drar också paralleller mellan den indiska staten och de sedvanerättsliga institutionerna för att "utesluta Naga-kvinnorna från alla sfärer av representativa politiska processer." Hon ifrågasätter uppfattningen att Naga-kvinnors påståenden om könsrättvisa är "anti-Naga".

Migrationsstudier

Kikon beviljades Riksbankens Jubileumsfond postdoktoralstipendium vid Stockholms universitet (2013–15) för "The Indian Underbelly: Marginalization, Migration and State in the Periphery." Detta arbete spårade den ökande utvandringen från nordöstra Indien till resten av landet. Med fokus på migration undersökte den expansionen och resultaten av utvecklingsaktiviteter i den indiska staten i områden som är förknippade med ekonomisk efterblivenhet, försörjningsjordbruk och väpnade konflikter. Kikon och Karlsson definierar 'wayfinding' som en "resa utan karta eller upptrampade stigar eller stigar att följa och utan tydlig destination eller slutstation". I processen för wayfinding kämpar unga inhemska migrationer för att ta reda på vad och var hemmet är. När de flyttar ur jordbruksverksamhet söker de ständigt efter nya platser och möjligheter som skapar kulturella sprickor på olika nivåer.

Som en del av projektet samarbetade Kikon och Bengt G. Karlsson också med Andrzej Markiewicz i ett fotoetnografiprojekt med titeln Wayfinding. Projektet ställdes ut i Guwahati, Dimapur, Gangtok, Katmandu och Stockholm.

Försvar för mänskliga rättigheter

Kikon arbetade som advokat i Indiens högsta domstol och Gauhati High Court mellan 2001 och 2002. Hennes juridiska advokatarbete handlade om artikel 371 (A), en konstitutionell bestämmelse som rör sedvanliga rättigheter, vårdnad över mark och ägande av resurser samt ursprungsbefolkningens rättigheter.

Hon har varit en del av flera faktateam under åren i nordöstra Indien: And Quiet Flows the Kopili, Report of Human Rights Violation in Karbi-Anglong District of Assam ( 2002); Death, Insurgency, Impunity: A Report on Extra-Judicial Killings in Tinsukia, Assam (2011). Hon har varit knuten till Naga Peoples' Movement for Human Rights, Sisterhood Network (Dimapur), Prodigals' Home (Dimapur), The Turning Point (Mon-distriktet) och Action Aid (Nordostra Indien). Hon fortsätter att ge sin röst till kampanjen för att upphäva Armed Forces Special Powers Act (1958), en utomkonstitutionell förordning i Indien som ger tillgång till de indiska väpnade styrkorna i nordöstra Indien.

Anmärkningsvärda verk

Monografier

• 2004. Experiences of Naga Women in Armed Conflict: Narratives from a Militarized Society. Delhi: Kvinnor i säkerhet, konflikthantering och fred.
• 2015. Liv och värdighet: Kvinnors vittnesmål om sexuellt våld i Dimapur (Nagaland). Guwahati: North Eastern Social Research Centre.

Böcker

• 2019. Living with Oil and Coal: Resource Politics and Militarization in Northeast India. Seattle: University of Washington Press.
• 2019. (med Bengt G. Karlsson). Att lämna landet: inhemsk migration och affektivt arbete i Indien. New Delhi: Cambridge University Press.
• 2021 (med Duncan MdDuie-Ra). "Ceasefire City: Militarism, Capitalism och Urbanism in Dimapur." New Delhi: Oxford University Press.

Privatliv

Dolly Kikon tillhör en Lotha Naga -familj. Hennes förfäders by är Tsüngiki i Wokha-distriktet . Kikons mamma Mhalo Kikon gick på Golaghat Mission Girls High School i Assam, en utbildningsinstitution som inrättats av de amerikanska missionärerna. Kikons pappa Wopansao Kikon studerade i Kohima och spelade fotboll för olika Naga-lag under sin ungdom. Kikons morföräldrar Nzio Hümtsoe och Ms Oponlumi Hümtsoe var båda baptistpastorer. Idag erkänner Lotha Baptist-missionen i Wokha-distriktet dem som visionärer som bidrog, tillsammans med sina kollegor, för att etablera den kristna tron ​​bland Lotha-gemenskapen i byn Tsungiki och Wokha stad. Kikons farfar herr Luke Kikon var en medicinsk kompounderare och hennes mormor Oreno Kikon var en handlare som startade en av de första butikerna som förvaltades och ägdes av en kvinna i staden Wokha.