Diana Primrose

Diana Primrose ( blommor 1630) var författaren till en lovsång till den avlidne drottning Elizabeth publicerad som A Chaine of Pearle, eller ett minnesmärke av peerles Graces, och Heroick Vertues of Queene Elizabeth of Glorious Memory. Komponerad av den ädla damen, Diana Primrose (London, 1630). Man tror att detta stycke skrevs inte bara som en hyllning till Elizabeths 45-åriga regeringstid utan som en kritik av den ibland hethåriga kung James , såväl som en samhällskritik . The Chaine själv består av tio "Pearles" eller korta dikter som beskriver dygder som finns hos Elizabeth; några av dessa pärlor är dock inte egenskaper som direkt tillskrivs Elizabeth och därför anses det att de kan utgöra en kritik av den dåvarande härskaren.

Vissa har hävdat att poeten använde en allegorisk pseudonym, överensstämmelsen mellan gudinnan Diana (som hänvisas till i texten) och författaren Diana presenterar en intressant konflikt. Vid närmare iakttagelse är författarens namn i sig en hyllning till Elizabeth Tudor. Diana som nämnts ovan används ofta som en symbol för Elizabeth och hennes berömmelse som jungfrudrottningen, Primrose är Englands blomma. Elizabeth kallades ofta för Englands ros och som statschef som skulle göra henne till Englands PRIME ROSE. På så sätt blev primula en symbol för hennes monarki. Den symboliska karaktären hos författarens namn ifrågasätter dess potential för att vara ett pennnamn . Det är möjligt att författaren använde detta namn för att lägga till ytterligare betoning på drottningen, och att den verkliga författaren i själva verket är en annan kvinnlig författare av något känt rykte. Familjen Primrose var dock väletablerad; det finns dock inga uppgifter om en "Diana". År 1805 identifierade John Nichols Anne Clifford som författare, men även om det finns några indicier, har inget definitivt kommit fram, med tanke på en konflikt med inspelat publiceringsdatum (Nichols tillskriver publiceringen till 1603 snarare än 1630) A Chaine of Pearle tar första delen av William Camdens Annals of Queen Elizabeth (1615) som dess källa, såväl som Spensers Faerie Queene och listar, när den gör, Elizabeth I:s dygder - titelns "pärlor" - det anses allmänt vara har varit en spetsig kritik av James I. Hela stycket är konstruerat som om det vore en pärlkedja, varje separat dikt ytterligare en pärla på kedjan som återspeglar Elizabeths egen karaktärsskönhet som både kvinna och härskare, utan kön; pärlorna representerar kvaliteter som "Kyskhet", "Religion", "Prudence" och "Temperance" (Spenser). Primrose använder dock också andra egenskaper som inte tillskrivs Elizabeth, såsom "Tålamod" som öppnar möjligheten för kritik av antingen Elizabeths föregångare eller mer troligt hennes efterträdare James I (Primrose, A Chaine of Pearle).

Arbetar

  • A Chaine of Pearle, eller ett minnesmärke av peerles Graces och Heroick Vertues of Queene Elizabeth of Glorious Memory. Komponerad av den ädla damen, Diana Primrose | Dat Rosa mel apibus, qua sugit Aranea virus . London: Tryckt för Thomas Paine och ska säljas av Philip Waterhouse i hans butik vid skylten St. Paul's-head i Canning Street nära London-stone, 1630.

Följande är en kort upplaga om "The Induction" till "A Chaine of Pearl", inklusive fotnoter, och specifikt för styckets symbologi.

Vild symbolisk, denna introduktion till den längre A Chaine of Pearle av Diana Primrose skrevs för att hylla den avlidne drottning Elizabeth den första, under James den sjätte av Skottland (Castelli). Man tror att detta stycke inte bara skrevs som en hyllning till Elizabeths fyrtiofemåriga regeringstid utan som en kritik av den ibland hethåriga kungen, såväl som en samhällskritik. Själva kedjan består av tio pärlor eller korta dikter som beskriver dygder som hittades hos Elizabeth, några av dessa pärlor är dock inte egenskaper som direkt tillskrivs Elizabeth och det anses därför att de kan ge en kritik av den dåvarande härskaren.

Användningen av metaforen om en pärlkedja sätter tonen för lovtalan och illustrerar från början fredens symboliska natur. Pärlan är den äldsta kända pärlan, som finns i sarkofagen hos en prinsessa av Persien som dog 520 f.Kr. (Anonymous, Pearls in Human History). Sedan upptäckten har pärlan varit en symbol för renhet och perfektion och har erkänts som kunglighetens pärla på grund av varje pärlas unika design, ingen pärla är exakt densamma; dess bildande betyder också karaktärens styrka (Anonymous, The Rich History of Pearls). Bilder av Elizabeth visar att pärlan prydde många av hennes plagg, hittade i det invecklade broderi av hennes klänningar och bars i långa rep runt halsen, till och med fäst vid nålar som bars i håret, och det antas att det var hennes favoritpärla i Förutom att de var en symbol för hennes renhet och oskuld, blev de i praktiken hennes tillståndskläder. Hela verket är konstruerat som om det vore en kedja av pärlor, varje separat dikt en annan pärla på kedjan som speglar Elizabeths egen karaktärsskönhet som både kvinna och härskare, utan kön; pärlorna representerar egenskaper som "Kyskhet", "Religion", "Prudence" och "Temperance" (Spenser). Primrose använder dock också andra egenskaper som inte tillskrivs Elizabeth, såsom "Tålamod" som öppnar möjligheten för kritik av antingen Elizabeths föregångare eller mer troligt hennes efterträdare James VI (Primrose, A Chaine of Pearle).

Det är här som kritiken kommer in i spelet tyngre. Den respekt som folket i England hade för sin drottning översteg hennes kön, ett faktum som utnyttjades av Primrose i hennes uppenbara ignorering av könsroller i hennes verk; Genom att lägga tonvikt på sex i motsats till genus litar Primrose på de fysiska skillnaderna mellan män och kvinnor i motsats till samhälleligt påtvingade könsroller, roller som Elizabeth som ogift politisk härskare öppet struntade i. Detta överförs till "The Induction" av själva stycket när hon jämför Elizabeth med både manliga och kvinnliga karaktärer av klassisk romersk litteratur (Primrose, A Chaine of Pearle). Primrose använder jungfrudrottningen som en återspegling av föreningen mellan maskulina och feminina naturer. Börjar med en jämförelse med den romerska solguden Phoebus, och sedan med månens och kyskhetens gudinna, Diana (Anonym, UNRV History). Dessa jämförelser förenas i uppteckningar av Elizabeths natur och visar att hon är lika i styrka som män, och ändå behåller sin kvinnliga charm.

Den här utgåvan innehåller endast de två korta inledande styckena av Primrose, vilket gör att redaktören kan fokusera på betoningen av symbolik som är uppenbar genom hela stycket, men tydligast i "The Induction".


A Chaine of Pearle "To All Noble Ladies and Gentlewomen" Till dig, vårt ädla köns ära, sänder jag denna kedja med all min bästa respekt, som om du vill bära för hennes söta skull, För vem jag gjorde denna slanka dikt göra,

Ni skall resa en trofé för hennes namn,
och kröna er med oändlig berömmelse.


"Induktionen" Som den gyllene Phoebus med sitt strålande ansikte tronad i sin triumferande statsstol, de blinkande stjärnorna och asterismerna jagar med sin kejserliga spira och hatar alla gemål i hans stjärnklara monarki Som skadligt för hans suveränitet,

Skrivet för en kvinnlig publik Primrose uppmärksammar kvinnors förmåga att engagera sig i politiken och ger kritik som liknar Elizabeth själv. Primrose använder "sex" inte "kön", vilket innebär och betonar den fysiska skillnaden istället för samhälleliga konventioner.

Drottning Elizabeth I Gör er själva mer märkbara och starka genom att vara mer som drottningen. Den romerska solguden, vilket innebär en styrka och kraft som är lika med människors. Antyder en jämförelse med Diana, romersk mångudinna. Innebär jämställdhet mellan Phoebus och Diana och därmed jämställdhet mellan män och kvinnor.

Så stor Eliza, Englands klaraste sol, Världens rykte och eviga lampa, Erkänner inte här den minsta jämförelse, Vars härligheter de största furstar fuktar, Den någonsin spira svajade eller krona bar, Inom gränsen till vardera halvklotet. Du engelska gudinna, kejsarinna av vårt kön, O du vars namn fortfarande råder i alla våra hjärtan, Till vem tillkommer vår ständigt lovade aktning, Hur ska jag blasonera dina mest kungliga delar? Som i alla delar så gudomligt lyste, Som de förtjänar Apollos fjäderpenna (ej min). Ändå, eftersom gudarna accepterar de dödligas ödmjuka löften, värd dig, o du stjärnkrönade drottning, acceptera dessa illa sammansatta pärlor, där din härlighet främst ska ses; Ty genom dessa linjer så svarta och oartigt, skall din svanliknande lyster framstå som mer vit. Dina kejserliga majestäter eviga röstmotståndare, Diana

minska förebild för alla kvinnor Betoning på fysiskt sex inte konventionellt kön. Syftar på stora handlingar och bränner dem i världens minne. Romersk sanningsgud, vilket antyder att stycket inte gör drottningen rättvisa. Gudar accepterar mindre varelsers böner, så bör Elizabeth acceptera denna lovsång. Lyssnar tillbaka till pärlkedjan Dikten är så mycket mindre än vad hon förtjänar att den framstår som svärtad och ruinerande bredvid henne. Diktens mörker i jämförelse med Elizabeth kommer att få henne att verka ännu mer kunglig och gudomlig. En nunnas löften, vilket antyder att författaren dyrkar Elizabeth. Talar också om Elizabeths hängivenhet för sitt folk, visad genom hennes ogifta tillstånd. Visar hängivenhet av både författaren och gudinnan.

Resurser

  • Greer, Germaine, et al., red. "Diana Primrose." Kissing the Rod: en antologi av sextonhundratalets kvinnovers . Farrar, Straus och Giroux, 1988. 83–89.
  • anonym. "Diana Primrose." Ordbok för litterär biografi 2008: 1–9.
  • anonym. "Förnamn c.1450–1650." 2010. Ancestry.com. april 2010
  • Anonym. "Pärlor i mänsklig historia" 2010. American Museum of Natural History. april 2010
  • —. "The Rich History of Pearls" 2006. Pearl Oasis. april 2010
  • —. UNRV Historia . 2003–2010. april 2010 <>.
  • Castelli, Jorge (2008). "Elizabeth 1 drottning av England" . Tudor Place . Hämtad 7 april 2010 . [ otillförlitlig källa ]
  • Hopkins, Lisa. Pigor och älskarinnor, kusiner och drottningar: Kvinnors allianser i det tidiga moderna England . Shakespeare Studies (2001).
  • Nichols, John. Drottning Elizabeths framsteg och offentliga processioner . London: John Nichols och son, 1823.
  • Primrose, Diana. "A Chaine of Pearle". Wynne-Davies, Marion. Kvinnliga poeter från renässansen . London: JM Dent, 1998. 229–238, 328–337.
  • Primrose, Diana. "A Chaine of Pearle". Helen Ostovich, Elizabeth Sauer. Läser tidiga moderna kvinnor . London: Routledge, 2004. 380–381.
  • Spenser, Edmund. Älvdrottningen . 1590. Tidiga engelska böcker online. 7 april 2010

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diana_Primrose&oldid=1110108537 "