Tysk kabarésång från 1920-talet
" Das lila Lied " (tyska för " Lavendelsången ") är en tysk kabarésång skriven 1920 med text av Kurt Schwabach [ de ] och musik av Mischa Spoliansky och anses vara en av de första homosymnerna .
Historia
Låten är en produkt av Tysklands Weimarrepublik , under vilken tid lesbiska och homosexuella män åtnjöt en kort period av förbättring av livskvalitet när regeringen etablerade grundläggande demokratiska rättigheter som täckte HBT- gemenskapen och avskaffade censuren. [ citat behövs ]
Låten skrevs efter att Institut für Sexualwissenschaft (Institutet för sexuell vetenskap) under Magnus Hirschfeld gjort världsomspännande nyheter med sin "First International Conference for Sexual Reform" som krävde att regler om sexuellt beteende skulle baseras på vetenskap istället för religion eller annan ovetenskaplig tradition. . [ citat behövs ]
Den första raden i refrängen, "Anders als die Anderen" (engelska: annorlunda än de andra ) är samma som titeln på en homorättsfilm från 1919 utgiven av Magnus Hirschfeld . Detta har setts som bekräftelsen av en differentierad queer identitet utanför den heterosexuella mainstream.
Text
Var kommer man nur? Ist das Kultur, daß jeder Mensch verpönt ist, der klug und gut, jedoch mit Blut von eig'ner Art durchströmt ist, daß g'rade die Kategorie vor dem Gesetz verbannt ist, die im Gefühl bei Lust und Spiel und in der Art verwandt är det? Und dennoch sind die Meisten stolz, daß sie von ander'm Holz! Refrain Wir sind nun einmal anders als die Andern, die nur im Gleichschritt der Moral geliebt, neugierig erst durch tausend Wunder wandern, und für die's doch nur das Banale gibt. Wir aber wissen nicht, wie das Gefühl ist, denn wir sind alle and'rer Welten Kind, wir lieben nur die lila Nacht, die schwül ist, weil wir ja anders als die Andern sind. Wozu die Qual, uns die Moral der Andern aufzudrängen? Wir, hört geschwind, sind wie wir sind, selbst wollte man uns hängen. Wer aber denkt, daß man uns hängt, den müßte man beweinen, doch bald, gebt acht, wird über Nacht auch uns're Sonne scheinen. Dann haben wir das gleiche Recht erstritten, wir leiden nicht mehr, sondern sind gelitten!
|
Vad vill dom? Är denna kultur att varje människa är förbjuden som är – klok och väl – dock med blod av sitt eget slag genomsyrad av att ändå denna kategori är förbjuden enligt lagen, som är i nöje och lek och i sitt slag relaterad? Och fortfarande är de flesta av oss stolta över att vara klippta av olika tyger! Refräng Vi skiljer oss bara från de andra som bara älskas i moralens lås, som nyfiket vandrar genom tusen underverk och som bara är upp till det triviala. Men vi vet inte vad känslan är eftersom vi alla är barn av en annan sorts värld, vi älskar bara lavendelnatten, som är kvav för att vi bara är annorlunda än de andra! Varför plågan att påtvinga andras moral på oss? Vi, lyssna på detta, är vad vi är, även om de vill hänga oss. Men vem tror att vi kommer att bli hängda för den där vi skulle behöva tycka synd om men snart, lyssna, helt plötsligt skiner vår sol också. Då kommer vi att framgångsrikt ha kämpat för våra rättigheter vi kommer inte att lida längre, men vi kommer att tolereras!
|
|
|
|
externa länkar
