Daniel Louvard

Daniel Louvard är en fransk vetenskapsman vid institutionen för cellbiologi vid Curie-institutet i Paris. 1996 vann han Richard Lounsbery Award tillsammans med Jacques Pouysségur för "deras bidrag till studiet av regleringen av celldelning och differentiering."

Biografi

Professor Daniel Louvard (född 20 februari 1948) doktorerade i biokemi 1973 och i fysik 1976 vid universitetet i Marseille. Från 1978 till 1982 ledde han ett team vid European Molecular Biology Laboratory (LEBM, Heidelberg, Tyskland), började sedan på Institut Pasteur där han från 1988 till 1990 var chef för Molecular Biology Department och sedan 1987 har varit en professor. Han var forskningschef vid CNRS (1986–2013) och chef för Institut Curie Research Center (1993–2013).

Han är nu direktör för forskning emeritus vid CNRS, hedersprofessor vid Institut Pasteur, hedersdirektör vid Institut Curie, rådgivare till styrelseordföranden för Institut Curie för internationella frågor. 2014 och 2015 var han sabbatsledig som gästforskare vid Biogen (Cambridge, USA).

Professor Louvard var också ansvarig för Institut Curie / CNRS UMR 144 (1995–2013) laboratoriet för morfogenes och cellsignalering. Han har varit medlem i ett flertal vetenskapliga kommittéer inom CNRS och Institut de la santé et de la recherche médicale (Inserm), ad hoc-kommittéer och vetenskapliga organisationer som EMBO och Scientific Committee of Human Frontier Science Programme, och en medlem av ERC-kommittén för avancerade stipendier.

Medlem av Vetenskapsakademin (2003), Europeiska vetenskapsakademin (1995), Academia Europa (1997), Europeiska akademin för cancervetenskap (2013), utländsk medlem av American Academy of Arts and Sciences (2014).

Tidigare vicepresident för den franska regeringens cancerkontrolluppdrag (2002–2003), professor Louvard var permanent rådgivare till regeringens interministeriella plan för cancerkontroll (2003–2005). Från 2013 till 2018 var han ordförande i International Scientific Council of National Cancer Institute (INCa) och vice ordförande i LEBM Scientific Advisory Board (2012–2017).

Han har varit medlem i olika redaktioner, inklusive EMBO Journal, Current Opinion in Cell Biology, Gastroenterology och redaktör för Journal of Cell Science.

Han är riddare av National Order of Merit (1992), Riddare av Legion of Honor (2000) och Officer of the Legion of Honor (2012).

Vetenskapligt arbete

Daniel Louvard är biokemist, cell- och molekylärbiolog. Hans grundläggande forskning fokuserar på epitelfunktioner, särskilt vesikulär membranhandel, intercellulära förbindelser och aktincytoskelett hos polariserade epitelceller. Han fortsätter sin forskning om den molekylära grunden för cellpolaritet, cellmotilitet och cellplasticitet. På senare tid har han utvecklat ny forskning om transgena möss. Dessa genetiskt modifierade djurmodeller , innehållande transgener uttryckta endast i tarmen och föremål för strikt villkorad kontroll, har gjort det möjligt för hans grupp att studera den molekylära grunden för karcinogenes av matsmältningsepitel för att utveckla nya diagnostiska och terapeutiska metoder för maligna kolonmetastaser.

Vid European Molecular Biology Laboratory skapade han sin första forskargrupp 1978. Hans arbete ägnades åt intracellulär membranhandel och polariteten hos epitelceller. Vid Pasteurinstitutet 1982 fortsatte han sin forskning om cellpolaritet, aktincytoskelett och tarmcellsdifferentiering. Vid Institut Curie 1993 fortsatte hans arbete i flera riktningar med ett team på 20 personer: cellpolaritet, signalering via ytreceptorer och aktincytoskelett, utveckling av musmodeller för tarmkarcinogenes, cellmorfogenes, stamceller och cancer. Hans forskning, som har konkretiserats och uppmärksammats internationellt, inbjudningar som talare (mer än 100 inbjudna konferenser), vetenskapliga priser, nationella och internationella forskningsanslag har varit en av aspekterna av hans vetenskapliga karriär.

Daniel Louvard har också bidragit med sina kunskaper som medlem i vetenskapliga råd till ett flertal organisationer för utvärdering av forskares eller institutioners forskningsprojekt (CNRS, Inserm, EMBO, EMBL, ERC, ANR, Institut Pasteur, IECB, ENS, INCa, MRC , VIB, Singapore University, Max Planck, NIH, American Universities ....) eller genom att delta i utvärderingen och tilldelningen av priser (Académie des Sciences, Fondation Bettencourt, Fondation IPSEN, ARC, LNCC, Fondation Kôrber...).

Han brinner för forskning och undervisning, två grundläggande uppdrag för forskaryrket, och han har under hela sin karriär bidragit till undervisningen i magister- och doktorsexamen vid parisiska och provinsiella universitet. Han skapade och ledde i mer än 15 år molekylärbiologikursen vid Institut Pasteur Cell. Han har regisserat eller medregisserat mer än 70 universitetsavhandlingar.

Efter sin erfarenhet som gruppledare på EMBL om vikten av forskargrupper ledda av lovande unga lagledare inspirerade han Claude Paoletti att skapa CNRS:s ATIPE-program och var ordförande för den första internationella ATIPE-kommittén (Cellbiologi) 1989.

1993, på begäran av ordföranden för Institut Curie, Prof. C. Burg, gick han med i stiftelsen för att omstrukturera forskningen vid Institut Curie. 1995 skapades en ny cellulär biologienhet (UMR144 CNRS Institut Curie), kopplingar till fysiksektionen förnyades, nya UMR:er och Inserm-enheter skapades eller omorganiserades. Fjorton forskningsenheter vid Institut Curie har samlats i Institut Curie Research Center (1300 personer 90 miljoner konsoliderad budget 2013). Resultaten från teamen vid forskningscentret placerar Institut Curie bland de bästa europeiska institutionerna inom biovetenskap.

Samtidigt med utvecklingen av grundforskning i Curie kunde han 2003 skapa den translationella forskningsavdelningen som leds tillsammans med Institut Curie Hospital och 2008 inviga en ny byggnad som inrymmer Institutionen för biologi och utvecklingsgenetik (UMR CNRS/Unit INSERM) /Institut Curie) och INSERM Bioinformatics Unit som skapades 2003. Bekymrad över främjandet av grundforskning arbetade han med ordföranden för Institut Curie för att skapa avdelningen för valorisering och industriella relationer 2000, vilket underlättade skapandet av 15 start- uppgångar inom bioteknik. Dessa grundades och leddes av CNRS- eller INSERM-forskare som arbetar vid Institut Curie.

Distinktioner

Professor Daniel LOUVARD har mottagit ett flertal priser, inklusive FEBS-priset (1983), Alexandre Joannidès-priset från Vetenskapsakademien (1987), Lounsbery-priset från den franska och amerikanska vetenskapsakademin (1996), Claude Bernards stora pris för staden Paris (2008). ), Inserm Hederspris 2013.

Han är officer i National Order of the Legion of Honor och National Order of Merit.

Han har publicerat 317 publikationer sedan 1973 (Google Scholar: 24336 citations – H-index 90). Han är medförfattare till 20 patent.