Craig Parry
Craig Parry | |||
---|---|---|---|
Personlig information | |||
Fullständiga namn | Craig David Parry | ||
Smeknamn | Karl-Alfred | ||
Född |
12 januari 1966 Sunshine, Victoria , Australien |
||
Höjd | 1,68 m (5 fot 6 tum) | ||
Vikt | 78 kg (172 lb; 12,3 st) | ||
Sportslig nationalitet | Australien | ||
Bostad |
Sydney , Australien Orlando, Florida , USA |
||
Make | Jenny Parry | ||
Barn | 3 | ||
Karriär | |||
Blev proffs | 1985 | ||
Aktuell(a) tur(er) | PGA Tour i Australasien | ||
Tidigare turné(er) |
PGA Tour European Tour Japan Golf Tour |
||
Proffs vinner | 23 | ||
Högsta ranking | 14 (1 mars 1992) | ||
Antal vinster per tur | |||
PGA Tour | 2 | ||
Europaturné | 6 | ||
Japan Golf Tour | 2 | ||
Asiatisk turné | 1 | ||
PGA Tour i Australasien | 12 | ||
Övrig | 2 | ||
Bästa resultat i stora mästerskap | |||
Masters turnering | T13: 1992 | ||
PGA Championship | T19: 1994 | ||
US Open | T3: 1993 | ||
Öppna mästerskapet | T4: 1999 | ||
Prestationer och utmärkelser | |||
|
Craig David Parry (född 12 januari 1966) är en australisk professionell golfspelare . Han har varit en av Australiens främsta golfare sedan han blev proffs 1985, och har 23 segrar i karriären, två av dessa segrar är evenemang på PGA Tour ; 2002 WGC-NEC Invitational och 2004 Ford Championship på Doral .
Karriär som professionell golfspelare
Hans första seger i karriären kom vid 1987 års New South Wales Open, (ett evenemang han senare vann igen 1992) och senare samma år vann den kanadensiska TPC. 1992 vann han tre av Australiens fyra bästa turneringar, och placerade sig först vid Australian PGA Championship , New South Wales Open och Australian Masters , en turnering han har vunnit tre gånger (1992, 1994 och 1996).
Parry kom först till kännedom av amerikanska golffans under 1992 års Masters Tournament . Efter att ha slutat oavgjort på elfte plats i US Open 1991 kvalificerade han sig för följande års Masters. Parry delade ledningen efter 36 hål och tog ensam besittning efter den tredje ronden. Men på söndagen vacklade han och avslutade turneringen oavgjort på 13:e plats.
Han vann sex tävlingar på Europatouren , den senaste var hans slutspelsseger över andra australiensaren Nick O'Hern vid Heineken Classic 2005 , ett evenemang som hade dominerats av den sydafrikanska superstjärnan Ernie Els de tre föregående åren. Han spelade European Tour regelbundet från 1988 till 1991 och hade två topp-10-placeringar på Order of Merit: trea 1989 och femma 1991. Från 1992 till 2006 spelade han huvudsakligen på PGA Tour, samtidigt som han fortsatte att tävla runt världen. Sedan 2007 har han koncentrerat sig på att spela Japan Golf Tour och PGA Tour of Australasia . Han har varit med bland de 50 bästa i den officiella världsgolfrankingen .
Landslagsmedverkan
Han har varit en integrerad del av australiensiska landslag och har varit medlem i det internationella laget i tre Presidents Cup : 1994, 1996 och 1998. Han vann PGA Tour of Australasias Order of Merit 1995, 2002 och 2007.
Privatliv
Parry föddes i Sunshine, Victoria . Parry är gift och har tre barn och delar sin tid mellan Sydney , Australien och Orlando, Florida .
Professionella vinster (23)
PGA Tour segrar (2)
Legend |
World Golf Championships (1) |
Övriga PGA Tour (1) |
Nej. | Datum | Turnering | Vinnande poäng |
Segermarginal _ |
Tvåa(ar)-up |
---|---|---|---|---|---|
1 | 25 augusti 2002 | WGC-NEC Invitational | −16 (72-65-66-65=268) | 4 slag | Robert Allenby , Fred Funk |
2 | 10 maj 2004 | Ford Championship på Doral | −17 (71-65-67-68=271) | Slutspel | Scott Verplank |
PGA Tour slutspelsrekord (1–0)
Nej. | År | Turnering | Motståndare | Resultat |
---|---|---|---|---|
1 | 2004 | Ford Championship på Doral | Scott Verplank | Vann med eagle på första extra hålet |
Segrar på Europatouren (6)
Legend |
World Golf Championships (1) |
Övriga European Tour (5) |
Nej. | Datum | Turnering | Vinnande poäng |
Segermarginal _ |
Tvåa(ar)-up |
---|---|---|---|---|---|
1 | 11 juni 1989 | Wang fyra stjärnor | −15 (67-71-66-69=273) | Slutspel | Ian Woosnam |
2 | 27 augusti 1989 | German Open | −18 (66-70-66-64=266) | Slutspel | Mark James |
3 | 19 maj 1991 | Lancia Martini Italian Open | −9 (71-71-67-70=279) | 1 slag | Ian Woosnam |
4 | 13 juli 1991 | Bell's Scottish Open | −12 (65-67-69-67=268) | 1 slag | Mark McNulty |
5 | 25 augusti 2002 | WGC-NEC Invitational | −16 (72-65-66-65=268) | 4 slag | Robert Allenby , Fred Funk |
6 | 6 februari 2005 | Heineken Classic 1 | −14 (69-66-65-70=270) | Slutspel | Nick O'Hern |
1 Samsanktionerad av PGA Tour of Australasia
Europatourens slutspelsrekord (3–0)
Nej. | År | Turnering | Motståndare | Resultat |
---|---|---|---|---|
1 | 1989 | Wang fyra stjärnor | Ian Woosnam | Vann med birdie på första extra hålet |
2 | 1989 | German Open | Mark James | Vann med par på andra extrahålet |
3 | 2005 | Heineken Classic | Nick O'Hern | Vann med birdie på fjärde extra hålet |
Japan Golf Tour vinner (2)
Legend |
Flaggskeppsevenemang (1) |
Övrigt Japan Golf Tour (1) |
Nej. | Datum | Turnering | Vinnande poäng |
Segermarginal _ |
Tvåan |
---|---|---|---|---|---|
1 | 16 april 1989 | Bridgestone Aso Open | −16 (67-69-70-66=272) | 6 slag | Yoshiyuki Isomura |
2 | 5 oktober 1997 | Japan Open Golf Championship | +2 (73-73-70-70=286) | 1 slag | Masashi Ozaki |
Asian Tour vinner (1)
Nej. | Datum | Turnering | Vinnande poäng |
Segermarginal _ |
Tvåan |
---|---|---|---|---|---|
1 | 27 april 1997 | Satelindo Indonesia Open | −8 (67-70-74-69=280) | 2 slag | Des Terblanche |
PGA Tour of Australasia vinner (12)
Legend |
flaggskeppsevenemang (1) |
Andra PGA Tour of Australasia (11) |
Nej. | Datum | Turnering | Vinnande poäng |
Segermarginal _ |
Tvåa(ar)-up |
---|---|---|---|---|---|
1 | 26 oktober 1987 | Panasonic New South Wales Open | +1 (65-71-74-79=289) | 1 slag | Wayne Riley |
2 | 1 mars 1992 | CIG New South Wales Open (2) | −7 (65-73-69-70=277) | Slutspel | Ken Trimble |
3 | 22 november 1992 | Ford Australian PGA Championship | −15 (67-67-67-68=269) | 3 slag | Peter McWhinney |
4 | 20 februari 1994 | Microsoft Australian Masters | −10 (74-70-70-68=282) | 3 slag | Ernie Els |
5 | 26 februari 1995 | Canon Challenge | −13 (69-69-72-65=275) | 3 slag | Wayne Smith |
6 | 3 december 1995 | Greg Normans Holden Classic | −16 (65-67-71-73=276) | 1 slag | Michael Campbell |
7 | 18 februari 1996 | Ericsson Masters (2) | −13 (71-66-71-71=279) | 2 slag | Bradley Hughes |
8 | 21 december 1997 | Schweppes Coolum Classic | −12 (70-68-71-67=276) | 3 slag | Robert Allenby |
9 | 21 november 1999 | Ford South Australian Open | −14 (70-70-70-64=274) | 5 slag | Raymond Russell |
10 | 13 januari 2002 | TelstraSaturn Hyundai New Zealand Open | −11 (67-69-69-68=273) | 5 slag |
Steven Alker , Michael Campbell , Stephen Leaney |
11 | 6 februari 2005 | Heineken Classic 1 | −14 (69-66-65-70=270) | Slutspel | Nick O'Hern |
12 | 16 december 2007 | MFS Australian Open | −11 (74-64-70-69=277) | 1 slag |
Vann Joon Lee, Nick O'Hern , Brandt Snedeker |
1 Medsanktionerad av Europatouren
PGA Tour of Australasia slutspelsrekord (2–4)
Nej. | År | Turnering | Motståndare) | Resultat |
---|---|---|---|---|
1 | 1988 | Australian Masters | Ian Baker-Finch , Roger Mackay | Baker-Finch vann med birdie på första extrahålet |
2 | 1990 | Australian Open | John Morse | Förlorade till par på första extra hålet |
3 | 1992 | CIG New South Wales Open | Ken Trimble | Vann med par på tredje extrahålet |
4 | 2003 | MasterCard Masters |
Robert Allenby , Jarrod Moseley , Adam Scott |
Allenby vann med birdie på andra extrahålet Moseley och Parry eliminerade med birdie på första hålet |
5 | 2005 | Heineken Classic | Nick O'Hern | Vann med birdie på fjärde extra hålet |
6 | 2011 | BMW New Zealand Open | Brad Kennedy | Förlorade mot birdie på första extra hålet |
Canadian Tour vinner (1)
Nej. | Datum | Turnering | Vinnande poäng |
Segermarginal _ |
Tvåan |
---|---|---|---|---|---|
1 | 6 september 1987 | Payless Canadian Tournament Players Championship | −10 (65-71-72-66=274) | Slutspel | John Cyboran |
Andra vinster (1)
Nej. | Datum | Turnering | Vinnande poäng |
Segermarginal _ |
Tvåan |
---|---|---|---|---|---|
1 | 16 februari 1992 | Pyramid Australian Masters | −9 (72-76-67-68=283) | 3 slag | Greg Norman |
Resultat i stora mästerskap
Turnering | 1987 | 1988 | 1989 |
---|---|---|---|
Masters Tournament | |||
U.S. Open | |||
Öppna mästerskapet | SKÄRA | SKÄRA | |
PGA mästerskap |
Turnering | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Masters turnering | SKÄRA | T13 | T45 | T30 | T48 | |||||
US Open | 46 | T11 | T33 | T3 | T25 | T90 | T43 | T34 | ||
Öppna mästerskapet | T22 | 8 | T28 | T59 | T77 | SKÄRA | SKÄRA | SKÄRA | SKÄRA | T4 |
PGA mästerskap | T40 | T43 | T31 | T19 | SKÄRA | T65 | SKÄRA | T71 | SKÄRA |
Turnering | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Masters turnering | T25 | T39 | SKÄRA | T25 | |||||
US Open | T37 | SKÄRA | SKÄRA | T60 | SKÄRA | SKÄRA | |||
Öppna mästerskapet | T36 | SKÄRA | T59 | SKÄRA | SKÄRA | T70 | |||
PGA mästerskap | SKÄRA | SKÄRA | SKÄRA | T55 | SKÄRA |
CUT = missade halvvägssnittet "T" = oavgjort
Sammanfattning
Turnering | Vinner | 2:a | 3:a | Topp 5 | Topp 10 | Topp-25 | evenemang | Nedskärningar gjorda |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Masters turnering | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 3 | 9 | 7 |
US Open | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 | 3 | 14 | 10 |
Öppna mästerskapet | 0 | 0 | 0 | 1 | 2 | 3 | 18 | 9 |
PGA mästerskap | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 14 | 7 |
Summor | 0 | 0 | 1 | 2 | 3 | 10 | 55 | 33 |
- Flest gjorda klipp i rad – 17 (1990 US Open – 1994 PGA)
- Längsta rad av topp-10 – 1 (tre gånger)
Resultat i The Players Championship
Turnering | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Spelarmästerskapet | T61 | T15 | T6 | SKÄRA | T14 | SKÄRA | T53 | T22 | SKÄRA | 69 |
Turnering | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Spelarmästerskapet | T22 | T33 | T57 | SKÄRA | T13 | T40 | T22 |
CUT = missade halvvägssnittet "T" indikerar oavgjort för en plats.
VM i golf
Vinster (1)
År | Mästerskap | 54 hål | Vinnande poäng | Marginal | Tvåa |
---|---|---|---|---|---|
2002 | WGC-NEC-inbjudan | Bundna för bly | −16 (72-65-66-65=268) | 4 slag | Robert Allenby , Fred Funk |
Tidslinje för resultat
Turnering | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Matchspel | R32 | R64 | R32 | R64 | R32 | |||||
Mästerskap | T20 | NT 1 | T49 | T54 | 58 | T73 | ||||
Inbjudnings | T3 | 1 | T64 | T65 | T58 | 79 |
1 Inställd på grund av 9/11
QF, R16, R32, R64 = Omgång där spelare förlorade i matchspel " T" = oavgjort NT = Ingen turnering
Lagframträdanden
Amatör
- Nomura Cup (representerar Australien): 1985 (vinnare)
Professionell
- Four Tours World Championship (representerar Australasien): 1988, 1989, 1990 (vinnare), 1991
- Alfred Dunhill Cup (representerar Australien): 1991 , 1993 , 1995 , 1998 , 1999
- Presidents Cup (Internationella laget): 1994 , 1996 , 1998 (vinnare)
- VM (representerar Australien): 2002
externa länkar
- Officiell hemsida
- Craig Parry på PGA Tour of Australasia officiella webbplats
- Craig Parry på PGA Tour officiella webbplats
- Craig Parry på European Tour officiella webbplats
- Craig Parry på Japan Golf Tour officiella webbplats
- Craig Parry på den officiella webbplatsen för World Golf Ranking
- 1966 födslar
- Australiska manliga golfare
- European Tour golfare
- Golfare från Melbourne
- Golfare från Orlando, Florida
- Golfare från Sydney
- Japan Golf Tour golfare
- Levande människor
- PGA Tour golfare
- PGA Tour of Australasia golfare
- Människor utbildade vid Melville Senior High School
- Folk från Sunshine, Victoria