Chora, Kythnos
Chora
Χώρα
| |
---|---|
Land | Grekland |
Administrativ region | Södra Egeiska havet |
Kommun | Kythnos |
Befolkning
(2011)
| |
• Totalt | 561 |
Tidszon | UTC+2 ( EET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+3 ( EEST ) |
Chora of Kythnos (även kallad Messaria ) är Kythnos huvudstad och säte för Kythnos kommun. Enligt folkräkningen 2011 har den 561 invånare.
namn
Som är brukligt för många Egeiska öhuvudstäder kallas den Chora men är också känd för lokalbefolkningen som Messaria . Detta namn tillskrivs det faktum att det är byggt inåt landet, så i mitten (messi) av ön. En annan förklaring kan vara att namnet kommer från det frankiska ordet Missaria . Invånarna kallas Messariotes .
Beskrivning
Chora ligger i den centrala och norra delen av ön. Det var tidigare ett litet jordbrukssamhälle men utvecklades till en större by på 1600-talet och framåt. Enligt legenden lämnade invånarna sin huvudstad, The Castle of Oria eller Katakefalo 1537 efter piratens Barbarossas invasion och föredrog att bosätta sig borta från kusten i Messaria. Enligt samma legend byggdes de första husen runt Agia Triada (heliga treenigheten).
1791 drevs öns första skola, i jungfruklostret av Nikous, i utkanten av Chora. Den första läraren var munken Parthenios Koulouris från Sifnos , som sedan efterträddes av en lokal munk, Makarios Filippaios, som undervisade framgångsrikt i flera år. Efter den grekiska revolutionen utropades Chora till öns officiella huvudstad.
De tre första klasserna i Kythnos grundskola är inhysta i Chora. De andra klasserna är på en annan plats, nämligen i Dryopida . Det finns också en regional vårdcentral och olika turistföretag och restauranger.
Sightseeing
Chora har många kyrkor och två kloster, Agia Triada (heliga treenigheten), den äldsta kyrkan på ön, kyrkan Saint Savvas från 1600-talet, kyrkan Metamorfosis Sotiros (Kristi förvandling) med en ikonostas från 1600-talet. talet, kyrkan Sankt Johannes Theologos , Sankt Nikolaus, Sankt Barbara i Asteras, Jungfrun av Nikous kloster och Johannes Döparens kloster i Chordaki. Gamla förstörda väderkvarnar finns i Chora.
Chora är planerad att förvärva det nya arkeologiska museet i Kythnos, som kommer att hysa många fynd och artefakter från öns antika huvudstad, Vryokastro. Det är också tänkt att inrymma den arkeologiska friluftssamlingen i parken Katholiko of Chora där skulpturer och arkitektoniska fynd har ställts ut sedan 1973.
Galleri
- ^ a b "Απογραφή Πληθυσμού - Κατοικιών 2011. ΜΟΝΙΜΟΣ Πληθυσμός" (på grekiska). Hellenic Statistical Authority.
- ^ "ΕΦΗΜΕΡΙΔΑ ΤΗΣ ΚΥΒΕΡΝΗΣΕΩΣ" . statistik.gr (på grekiska). sid. 10843 . Hämtad 20 juni 2019 .
- ^ Χιλιαδάκης, s. 32-3
- ^ Μενεΐδης, sid. 237.
- ^ Γιώργης Βενετούλιας, Του νησιού μου: παραδόσεις της ΕοϽθ, θλοϽθ, να 2018, s. 41-42
- ^ Αναστασία Κορδατζή-Πρασσά, Η εκπαίδευση στις Κυκλάδετκακοτάκ τριακή περίοδο (1828-1832), 1996, σελ. 28, Βάλληνδας, Αντώνιος Ν., Κυθνιακά ήτοι της νήσου Κύθγοφ Κύθγοφ ιστορία μετά του βίου των συγχρόνων Κυθνίων εν ω ήθη καθη καθσ και γένη κλπ. 1882, s. 96-7.
- ^ "7/θέσιο Δημοτικό Σχολείο Κύθνου" . 7/θέσιο Δημοτικό Σχολείο Κύθνου (på grekiska) . Hämtad 2022-06-19 .
- ^ "Messaria" . KythnosInfo . Hämtad 2022-06-19 .
- ^ "KYRKOR OCH KLOSTER" . Κύθνος . Hämtad 2022-06-19 .
- ^ "Traditionella bosättningar" . Κύθνος . Hämtad 2022-06-19 .
- ^ Α. ΜΑΖΑΡΑΚΗΣ ΑΙΝΙΑΝ, Αρχαία Κύθνος. Ιστοριογραφία και αρχαιολογικές έρευνες, στο Μενδώνη, Λ. Γ., Μαζαράκης Αινιάν, Α. Ι., επιμ. (1998). Κέα – Κύθνος: ιστορία και αρχαιολογία: πρακτικά του Διεμνουσί Κύθνος, 22-25 Ιουνίου 1994. Αθήνα: Εθνικό Ίδρυηα Ερευνών / Κλοκνιικό ι Ρωμαϊκής Αρχαιότητος, s. 52-54.
- ^ "Αρχαιολογικό Μουσείο Κύθνου: Για πρώτη φορά στεγάζετατιηκετατιλκ αυτότητα του νησιού | Ειδική Υπηρεσία Διαχείρισης Πευριίαέερριφ γαίου" . pepna.gr . Hämtad 2022-06-19 .
Bibliografi
- Stelios Hiliadakis, Κύθνος, Εκδόσεις Μαθιουδάκη.
- A. Mazarakis Ainian, Αρχαία Κύθνος. Ιστοριογραφία και αρχαιολογικές έρευνες, στο Μενδώνη, Λ. Γ., Μαζαράκης Αινιάν, Α. Ι., επιμ. (1998). Κέα – Κύθνος: ιστορία και αρχαιολογία: πρακτικά του Διεμνουσί Κύθνος, 22-25 Ιουνίου 1994. Αθήνα: Εθνικό Ίδρυηα Ερευνών / Κλοκνιικό ι Ρωμαϊκής Αρχαιότητος, σσ. 49-63.
- Stathis I. Meneidis, Νησιώτικα, Έκδοση Συνδέσμου Κυθνίων, Αθήνα 1991.
- Giorgis Venetoulias, Του νησιού μου: παραδόσεις της Κύθνου, Εν Πλω, Αθή18να 2