Caroline Lewenhaupt
Caroline (Karolina Juliana Anna Ulrika) Lewenhaupt (1754–1826) var en svensk hovmästare, poet och amatörskådespelerska.
Liv
Caroline Lewenhaupt föddes i Oberbronn , dotter till greve Adam Lewenhaupt och Carolina Christina Anna Louise Sinclair. Hon gifte sig med sin kusin greve Charles Emil Lewenhaupt i Strasbourg 1778. Hon växte upp i Frankrike och beskrevs som kvick, intelligent och glad.
Gustav III:s regeringstid
Caroline Lewenhaupt hade en lång karriär vid det kungliga svenska hovet. Hon tjänstgjorde som hovfröken för drottning Sophia Magdalena 1771-74 och kammarfröken för prinsessan Charlotte 1774-76 innan hon gifte sig.
Från 1781 till 1795 tjänstgjorde hon som statsfru ( Lady of the Bedroom ) åt drottning Sophia Magdalena. Hon ansågs lämplig i rollen som att muntra upp den reserverade drottningen Sophia Magdalena, och var enligt uppgift omtyckt av henne. Hon var närvarande vid drottningens död 1813.
Caroline Lewenhaupt spelade en framstående roll i den berömda amatörteatern vid kung Gustav III:s kungliga hov . Julen 1775 på Gripsholms slott grundade monarken ett teatersällskap för att organisera den populära amatörteatern vid det kungliga hovet. Caroline Lewenhaupt utsågs till ordförande eller "Grand Mistress" för teatersällskapet, med Johan Gabriel Oxenstierna som officiell poet och talare. De mest kända av skådespelarna i Gustav III:s amatörteater hette Caroline Lewenhaupt, Carl von Fersen , Hedvig Ulrika De la Gardie , Nils Barck, Maria Aurora Uggla , Otto Jacob von Manteuffel Zöge, Bror Cederström och systrarna Ulla von Höpken och Augusta Löwenhielm .
Lewenhaupt och Uggla räknades som amatörteaterns primadonnor och spelade ofta huvudrollerna. Den 7 januari 1776 spelade hon till exempel rollen som grevinna i La Gageuse med Gustav III som översten, där den franska ambassadören enligt Fredrik Sparre hävdade att rollen inte kunde ha varit bättre på någon teater i Paris. .
Senare rättegångstjänst
I januari–juni 1811 tjänstgjorde hon som överhovmästarinna åt kronprinsessan Désirée Clary , och välkomnade henne vid hennes ankomst till Sverige i sällskap med hovfröken Mariana Koskull . Hennes förhållande till kronprinsessan var inte bra, och enligt uppgift uppmuntrade Elise la Flotte framgångsrikt Desiree att trakassera Lewenhaupt, så att hon kunde ersättas på sitt kontor av la Flotte. Det var Lewenhaupts uppgift att informera Desiree om etikettfrågor, som kronprinsessan ogillade och inte ville anpassa sig till. Det fanns dessutom spänningar kring rang. När Caroline Lewenhaupt presenterade sina döttrar för Desiree och namngav deras status som grevinnor av det heliga tyska riket, kommenterade Desiree: "Madame, jag glömmer inte att jag är dotter till en handelsman." Konflikten slutade när kronprinsen lyckades få la Flotte till ställföreträdare i Lewenhaupt. Caroline Lewenhaupt blev kvar i Sverige när Désirée reste till Frankrike 1811, för att inte vara tillbaka på elva år.
1818 efterträdde Caroline Lewenhaupt Christina Charlotta Stjerneld som överhovmästarinna till drottning Hedvig Elisabeth Charlotte . Drottningen blev dock änka senare samma år och Lewenhaupt ersattes av Charlotta Aurora De Geer .
År 1823 kallades hon åter in som överhuvud för drottningens hushåll när Désirée Clary, nu drottning, återvände, som varit frånvarande från Sverige i elva år. Hon hade tjänat Desiree i den egenskapen under Desirees första vistelse i Sverige 1810-11 samt till den framlidne drottningen och därmed den sista personen som innehade ämbetet vid det kungliga hovet, och hennes förordnande var en praktisk lösning - hon sades enkelt att ha behållit ämbetet, och kallades in att tjänstgöra. Men varken Lewenhaupt eller Desiree hade någon bra erfarenhet av sina tidigare erfarenheter 1811, och när Caroline Lewenhaupt presenterade sina döttrar för Desiree som utnämndes till deras status som grevinnor av det heliga tyska riket, kommenterade Desiree: "Madame, jag glömmer inte att jag är dotter till en handelsman." Hon ersattes på sitt kontor av Marcelle Tascher de la Pagerie .
Lewenhaupt dog i Linköping .
Författare
Caroline Lewenhaupt var också känd för att ha skrivit många av texterna till dikterna som lästes vid olika tillfällen vid hovet. 1825 publicerade hon Les apparitions. Mélo-drama. Représenté devant la famille royale le 30 janvier 1825./(CL) (Stockholm, imprimé chez Charles Deleen, 1825.)
- ^ Göran Alm och Rebecka Millhagen: Drottningholms slott. Bd 2, Från Gustav III till Carl XVI Gustaf / [utgiven] i samarbete med Kungl. Hovstaterna och Statens fastighetsverk (2010)
- ^ "Min gud tocket hov! Det svenska hovet från Napoleon till Louis Philippe" i Ingvar von Malmborg (red) Familjen Bernadotte - kungligheter och människor. Stockholm, 2010
- ^ JAC Hellstenius, Minnen ur Sveriges nyare historia, samlade av B. von Schinkel. Bihang. Utg. af SJ Boëthius , Stockholm, Samson & Wallin
- ^ "Min gud tocket hov! Det svenska hovet från Napoleon till Louis Philippe" i Ingvar von Malmborg (red) Familjen Bernadotte - kungligheter och människor. Stockholm, 2010
Källor
- Gerd Ribbing (1958). Gustav III:s hustru. Sofia Magdalena. Stockholm: Alb. Bonniers Boktryckeri. ISBN
- Gerd Ribbing (1959). Ensam drottning. Sofia Magdalena 1783–1813. Stockholm: Alb. Bonniers Boktryckeri. ISBN
- Oscar Levertin (1918). Samlade Skrifter 17–18. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN
- https://web.archive.org/web/20110903184302/http://sv.wikisource.org/wiki/Svenska_teatern/Hofvets_teatern%C3%B6jen_p%C3%A5_Gripsholm_1775-76
- Svenska teatern : några anteckningar 1. Under gustavianska tidehvarfvet jämte en återblick på dess tidigare öden
- Cecilia af Klercker (1939). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok VIII (1807–1811). Stockholm: Norstedt & Söners förlag
- http://www.adelsvapen.com/genealogi/Lewenhaupt_nr_2