César Montenegro Paniagua
César Montenegro Paniagua (oktober 1920 – april 1970) var en kommunistisk guatemalansk politiker som mördades den 7 april 1970 . Han föddes i en av Guatemalas största och mest inflytelserika familjer och var ett av tolv barn. Hans far var armégeneral medan hans mamma var hemmafru. Han tog examen som lärare men blev snabbt engagerad i politiken och trollband av ojämlikheten och fattigdomen i Guatemala. Han engagerade sig i Guatemalas första kommunistparti och blev snabbt syndikalist.
1945 gifte han sig med hotellägaren och socialisten Maria Dolores Vega Correu (1924–2007), med vilken han fick tre barn, Maria Teresa, Francisco och Domingo Rafael.
Han tjänstgjorde som senator under presidentskapet för Guatemalas fritt valda, socialistiskt lutande president Jacobo Árbenz, som störtades av en liten grupp guatemalaner med stöd av US Central Intelligence Agency (CIA). CIA:s kodnamn för kuppen var Operation PBSUCCESS, dess andra framgångsrika störtande av en utländsk regering. Under kuppen lyckades han och hans familj fly till Mexikos ambassad där de gjorde anspråk på politisk tillflykt och gick i exil.
Efter att han återvänt till Guatemala med sin familj, kidnappades, torterades och mördades César Montenegro Paniagua under Julio César Méndez Montenegros presidentskap, och det ryktas att mordet genomfördes med presidentsanktion. Mendez Montenegro var hans första kusin och deltog inte i begravningen men han skickade en begravningskrans.
Domingo Rafael flydde från Guatemala i slutet av 80-talet och lämnade efter sig sin främmande fru och fyra barn. Han flyttade till Australien där han ansökte om politiskt asyl, men vissa kan säga att detta anspråk var oförtjänt eftersom han aldrig var inblandad i den politiska kampen i Guatemala. Maria Dolores anlände till Australien med hjälp av Amnesty International 1992 där hon levde ut påminnelsen om sitt liv fram till 2007 då hon förlorade sin kamp mot demens och Alzheimers sjukdom. Maria Teresa och hennes enda dotter Nayeli Maria anlände till Australien 1993, där de fick flyktingstatus på grund av hennes engagemang med general Benedicto Lucas Garcia, hennes arbete med UNICEF och en tidning skriven om det krigshärjade området Xajul. Maria Teresas inblandning i gerillan är fortfarande oklart.
Se även