Brokran
Bryggad tapp eller bryggtapp är en länge använd metod för kablage för telefonlinjer. Ett kabelpar (av ledningar) kommer att "visas" på flera olika terminalplatser (poler eller piedestaler ). Detta tillåter telefonbolaget att använda eller " tilldela " det paret till vilken abonnent som helst nära dessa terminalplatser. När den kunden kopplar bort blir det paret användbart vid någon av terminalerna. partilinjernas dagar var 2, 4, 6 eller 8 användare vanligtvis anslutna på samma par som dök upp på flera olika platser.
En bryggtapp har ingen hybridspole eller andra impedansmatchande komponenter, bara ett "T" (eller gren) i kabeln. Sålunda uppvisar bryggan en impedansmissanpassning . Den oanvända grenen av T lämnas vanligtvis utan någon enhet ansluten till dess ände, och har därför ingen elektrisk avslutning . Både kranen och dess oavslutade gren orsakar oönskade signalreflektioner , även kallade ekon.
Digitala abonnentlinjer (DSL) kan påverkas av en bryggad tapp, beroende på var tappen är bryggad. DSL-signaler reflekteras från diskontinuiteterna och skickar signalen tillbaka genom kabelparet, ungefär som en tennisboll mot en tegelvägg. Den ekade signalen är nu ur fas och blandad med originalet, vilket bland annat skapar dämpningsdistorsion . Modemet tar emot båda signalerna, blir förvirrat och "tar fel" eller kan inte synkronisera . Om den överbryggade kranen är lång studsar signalen tillbaka endast i mycket dämpad form. Därför kommer modemet att ignorera den svagare signalen och inte visa några problem.
Line in bridge tap-teknik kan vara mycket sämre på grund av den höga dämpningen och längden på själva kabeln.
Bridged tap-teknik lägger inte till latens. Men det påverkar linjens prestanda i allmänhet, det påverkar bandbredden mycket.
En bryggtapp kan också hänvisas till som en "multipel" eller ett telefonpar "i flera".
externa länkar
- "En introduktion till belastningsspolar och brokranar" . Arkiverad från originalet 2007-11-15 . Hämtad 2010-09-07 .