August Ferdinand von Veltheim

Familjevapen av von Veltheim på väggen av Harbke slott

Veltheimia bracteata

August Ferdinand von Veltheim (18 september 1741 Harbke – 2 oktober 1801. Braunschweig ) var en tysk mineralog och geolog och kom från den aristokratiska familjen Veltheim . Han var känd som August Ferdinand Graf von Veltheim från 1798 efter att ha fått titeln " Graf ".

Han gick på Kloster Berge skola (Pädagogium) nära Magdeburg mellan 1756 och 1758. Han introducerades till gruvvärlden av Friedrich Anton von Heynitz, en gruvtjänsteman och senare industriminister under Fredrik den store . 1760 anmälde han sig till en kurs i mineralogi vid universitetet i Helmstedt . År 1763 blev han finansiell rådgivare åt hertigen av Braunschweig och gjorde i denna egenskap åtskilliga resor till gruvor och saltbruk i regionen i sällskap med sin far Friedrich August von Veltheim (1709-1775). År 1766 befordrades han till inspektör för gruvor i det mineralrika gruvdistriktet i Harzbergen . Efter sin första sons och första hustrus död 1779 avsade Veltheim sin post och drog sig under några år tillbaka från det offentliga livet.

Han utnämndes till privat rådman för hertigen av Braunschweig och utnämndes 1790 till generalinspektör för gruvor och saltbruk i Rysslands västra yttersta delar av Katarina den stora . Veltheim föredrog fortfarande det lugna livet i Harbke, en plats som han snart återvände till, där han, på Uarbkes slotts område, fortsatte att utveckla de mycket hyllade offentliga trädgårdarna som hans far startade. Hans hem blev en samlingsplats för kändisar i den sociala, vetenskapliga och litterära världen. Slottet hade ett stort bibliotek, skåp med mineraler och fossiler och samlingar av gravyrer.

Veltheim planerade att skriva en avhandling om jordens bildning, men lyckades bara slutföra den första delen, 'Etwas über die Bildung des Basalts' och som publicerades i Leipzig 1787; en andra upplaga dök upp 1789. Historiskt sett var detta ett viktigt arbete eftersom det korrekt tillskrev granit att härröra från vulkaniska processer. Veltheim bröt med Wernerian-doktrinen , då populär inom tysk geologisk vetenskap. Veltheim publicerade mycket få verk, och även de hade en liten upplaga. Han tilldelades en hedersdoktor i naturvetenskap från universitetet i Helmstedt 1793.

Växtsläktet Veltheimia namngavs till hans ära av botanikern Johann Gottlieb Gleditsch (1714-1786).

Genealogi

August Ferdinands föräldrar var Friedrich August von Veltheim (21 oktober 1709 Harbke - 19 april 1775 Braunschweig) och Maria Anna Katharina Kameytsky von Elstibors (1709-1760), som hade gift sig den 19 november 1732 i Wolfenbüttel . De hade fått 4 barn

• Sophie Charlotte von Veltheim (1735-1793),
• August Ferdinand von Veltheim, Graf von Veltheim (1741-1801),
• Friedrich Wilhelm von Veltheim (1743-1803),
• Carl Christian Septimus von Veltheim auf Ostrau (1751-1796)

August Ferdinand von Veltheims första äktenskap ingicks den 4 juni 1771 i Harbke med filippinska Friederike von dem Bussche-Lohe (död 28 april 1778 i Zellerfeld ). Deras äktenskap gav 2 barn

• Friedrich Adolf Graf von Veltheim (som dog ung)
• Adelheid von Veltheim (2 januari 1774 - 12 januari 1821)

Ett år efter hustruns död vigdes August Ferdinand för andra gången den 21 maj 1779 på Gröba med Ottonia Henriette von Arnim (25 januari 1760 - 16 mars 1803). Detta förbund födde 5 barn

• Röttger Graf von Veltheim (25.01.1781-27.03.1848)
• Werner Graf von Veltheim (18.02.1785-05.06.1860)
• Klara Gräfin von Veltheim (13.06.1790-?)
• Marianne Albertine Gräfin von Veltheim (26.02.1794-10.05.1844) x Franz Wilhelm Werner von Veltheim (10.11.1785-31.12.1839)
• Armgard von Veltheim (?-?)

Arbetar

• Grundriss einer Mineralogie. (Braunschweig, 1781)
• Etwas uber die Bildung des Basalts und die vormalige Beschaffenheit der Gebirge i Deutschland. (Leipzig, 1787)
• Ueber der Herren Werner und Karsten - Reformen in der Mineralogie; nebst Anmerkungen über die ältere und neuere Benennung einiger Stein-Arten. (Helmstedt, 1793)
• Etwas über Memnons Bildsaule, Neros Smaragd, Toreutik und die Kunst der Alten in Stein und Glas zu schneiden, als Zustse zur Abhandlung über die Reformen in der Mineralogie. (Helmstedt, 1793)
• Etwas uber die Onyxgebirge des Ctesias, und den Handel der Admsten nach Ostindien. (Helmstedt, 1797)
• Sammlung einiger Aufsätze historischen, antiquarischen, mineralogischen und ähnlichen Inhalts. (Helmstedt, 1800)