Asta Ekenvall

Asta Ekenvall
Född	Astrid Märta Hammarberg ( 1913-04-06 ) 6 april 1913 Hädanberg, Anundsjö socken , Västernorrlands län , Sverige
dog	12 december 2001 (2001-12-12) (88 år) Spånga-Kista församling, Stockholm , Sverige
Nationalitet	svenska
Yrke(n)	bibliotekarie, kvinnohistoriker och filosof
Antal aktiva år	1941–1993
Känd för	Var med och grundade Kvinnohistoriska arkivet vid Göteborgs universitet
Anmärkningsvärt arbete	Manligt och kvinnligt: ​​idéhistoriska studier (Manligt och kvinnligt: ​​Idéhistoriska studier, 1966)

Från vänster till höger: Rosa Malmström, Asta Ekenvall och Eva Pineus

Asta Ekenvall (6 april 1913 – 12 december 2001) var en svensk bibliotekarie, en av grundarna av Göteborgs universitets Kvinnohistoriska arkiv och en pionjär inom kvinnohistorisk forskning och filosofi.

Tidigt liv

Astrid Märta Hammarberg föddes den 6 april 1913 i byn Hädanberg i Anundsjö socken i Västernorrlands län , till Anna Matilda (f. Malmström) och Axel Hammarberg. Hennes pappa arbetade inom skogsbruket och Hammarberg växte upp med sina två systrar Elsa och Anna Lisa. Hon tog sin gymnasieexamen 1932 vid Läroverk i Umeå och studerade sedan filosofi vid Uppsala universitet . Hon studerade under Johan Nordström , skaparen av den nya disciplinen Idé och lärdomshistoria , intellektuella idéhistoria. Bland hennes klasskamrater fanns Sten G. Lindberg , Sten Lindroth , och Henrik Sandblad och hennes tidiga forskning fokuserade på lärdomshistoria.

1939 gifte hon sig med läraren och sedermera skolchefen Jonas Gunnar Verner Ekenvall och avslutade året därpå sin avhandling för licentiatexamen . Ekenvall bestämde sig för att inte fortsätta med en doktorsexamen, utan tog flera år på sig att fostra sina två barn, Lena Kristina (1942) och Björn Axel (1945) och forska. När paret flyttade från Linköping till Göteborg var Ekenvall en av de två första kvinnor som tilldelades Elin Wägners forskningsanslag. Hennes forskning fokuserade på skillnaden i behandlingen av mäns och kvinnors intellektuella värde av västerländsk akademi.

Karriär

1955 började Ekenvall arbeta som bibliotekarie och anställdes 1957 vid Göteborgs stadsbibliotek. 1958 inrättade hon tillsammans med Rosa Malmström och Eva Pineus , som var ordförande i Fredrika Bremerföreningen i Göteborg, Kvinnohistoriskt arkiv . Syftet med det privata arkivet var inte bara att bevara arkivmaterial och upprätthålla ett register över aktuell forskning om kvinnohistoria, utan också att tillhandahålla ett sätt att publicera material om kvinnors historia och frågor. Eftersom Ekenvall ville behålla organisationens neutralitet och inte stödja politiska fraktioner, skrev hon till kvinnor från alla samhällsskikt, som Inga Thorsson och Barbro Alving och bad om deras stöd i arbetet med att skapa ett internationellt forskningscentrum.

När ledningen för Göteborgs stadsbibliotek övergick från Göteborgs kommun till statlig ledning som Göteborgs universitetsbibliotek 1961 övergick Ekenvall till den nya organisationen och utsågs 1968 till huvudbibliotekarie. Hon fortsatte sin egen kvinnohistoriaforskning och gav 1966 ut Manligt och kvinnligt: ​​idéhistoriska studier . Hennes studie utvärderade historiska idéer om kvinnor av filosofer som Platon , Aristoteles och Thomas av Aquino , och hävdade att deras karaktäriseringar av kvinnor var en av underordnade hjälpare vars syfte i livet var att reproducera. Dessa idéer gick genom historien och förvandlades sedan till sociala seder som behandlade män och kvinnor som motsatser. I historiska termer var män subjekt och kvinnor blev objekt; män blev försörjare och kvinnor blev förmånstagare, vilket ledde till seder där mäns värde som betalda arbetare begränsade kvinnors förmåga att arbeta utanför hemmet. Ett "pionjärarbete", Manligt och kvinnligt återutkom 1992.

1972 tilldelades Ekenvall en hedersdoktor i filosofi från Göteborgs universitet och samma år överfördes Kvinnohistoriskt arkiv till universitetets vård, som Kvinnohistoriska samlingarna (KvinnSam, Kvinnohistoriska samlingar). Trots att hon inte tog över förvaltningen av samlingarna fortsatte Ekenvall sitt arbete som överbibliotekarie och forskare vid universitetsbiblioteket. 1978 gick hon i pension och efter att ha förlorat sin man 1975 flyttade hon till Stockholm. Hon fortsatte sitt tvärvetenskapliga tillvägagångssätt för att utvärdera de roller kvinnor upptog genom historien, genom att kombinera antropologi, historisk analys och filosofi för att producera både forskning och läroböcker. Några av hennes mest kända verk från denna period är Groddjuren som fruktbarhetssymboler (1974), som utforskade likheter i kulturella syn på fertilitet genom historien, och Batrachians som symboler för liv, död och kvinna (1978).

Ekenvall var en viktig aktör i den svenska kvinnorörelsen i slutet av 1970- och 1980-talen. Även om hon var engagerad i socialt engagemang drog Ekenvall en gräns mellan sin verksamhet inom kvinnorörelsen och sin forskningsverksamhet. Delvis berodde detta på hennes erkännande att för att vinna respekt i den mansdominerade akademiska världen måste forskning om kvinnor förlita sig på ett brett spektrum av många olika discipliner som producerar säkra vetenskapliga resultat, annars skulle de undervärderas och avfärdas. 1982 deltog hon i den tvärvetenskapliga kvinnliga universitetskonferensen i Umeå med omkring 200 av tidens mest framstående kvinnliga forskare. Ekenvall hedrades som professors namn av den svenska regeringen 1996.

Död och arv

Ekenvall dog den 12 december 2001 i Spånga-Kista församling i Stockholm . Hon begravdes på Västra kyrkogården i Göteborg. 2003, när hennes dödsruna ingick som en del av Eulogies från 2001 till 2003 av Göteborgs universitets intelligentsia, krediterade Eva-Lena Dahl Ekenvall och kvinnoarkivet som grunden för det vetenskapliga ryktet om genusforskning som innehas av universitetsbiblioteket. Under 2018, under firandet av 60-årsjubileet av KvinnSam, efterträdarorganisationen till arkivet som startat av Ekenvall, Malmström och Pinéus, hedrades deras centrala roll för att bevara kvinnors historia i Sverige. Ekenvalls papper ingår i arkivets bestånd

Utvalda verk

•   Ekenvall, Asta (1941). Ett obeaktat zoologiskt bidrag av Linné i en tysk tidskrift 1743 [ Ett obemärkt zoologiskt bidrag av Linnaeus i en tysk tidskrift 1743 ] (på svenska). Uppsala, Sverige: Svenska Linnésällskapet. OCLC 1001659566 .
•   Ekenvall, Asta (1951). Eric Benzelius och de utländska lärda tidskrifterna [ Eric Benzelius och de lärda utländska tidskrifterna ] (på svenska). Uppsala, Sverige: Särtryck ur Lychnos. OCLC 186735425 .
•   Ekenvall, Asta (1954). Eric Benzelius dy och GW von Leibniz [ Erik Benzelius den yngre och Gottfried Wilhelm von Leibniz ] (på svenska). Linköping, Sverige: Särtryck ur Linköpings Biblioteks Handlingar. OCLC 925834118 .
•    Ekenvall, Asta (1956). "Kvinnan, historien och framtiden". Hertha (på svenska). Stockholm, Sverige: Fredrika Bremerföreningen . 43 : 9–10, 12–13. ISSN 0018-0912 . OCLC 938434257 .
•    Ekenvall, Asta (1957). "Kvinnofrågornas historiska bakgrund" [The Historical Background of Women's Issues]. Hertha (på svenska). Stockholm, Sverige: Fredrika Bremerföreningen . 44 : 26, 33. ISSN 0018-0912 . OCLC 936802310 .
•   Ekenvall, Asta (1966). Manligt och kvinnligt: ​​idéhistoriska studier [ Manligt och kvinnligt: ​​idéhistoriska studier ] (på svenska). Göteborg, Sverige: Akademiförlaget-Gumperts. OCLC 251382808 .
•   Ekenvall, Asta (1974). "Groddjuren som fruktbarhetssymboler". I Qvist, Gunnar; Edström, Vivi (red.). Kvinnomystik och kvinnopolitik: kvinnohistoriska studier [ Women's Psychology and Women's Policy: Women's History Studies (Grods as fertility symbols) ] . Meddelanden från Historiska Institutionen i Göteborg (in Swedish). Vol. 6. Göteborg, Sverige: E&B förlaget. s. 9–53. OCLC 907579690 .
•   Ekenvall, Asta (1976). Kvinnor i Norden . Stockholm, Sverige: Riksutställningar. OCLC 186110272 .
•   Ekenvall, Asta (1978). Batrachians som symboler för liv, död och kvinna . Göteborg, Sverige: Göteborgs universitetsbibliotek. ISBN 91-85206-20-2 .

Bibliografi

•   Åström, Kenneth; Engström, Christer; Marklund, Kari, red. (1992). "Göteborgs universitetsbibliotek". Nationalencyklopedin [ Nationalencyklopedin: Göteborgs universitetsbibliotek ] (på svenska). Vol. 8. Höganäs, Sverige: Bra böcker. sid. 272. OCLC 186153267 .
• Benckert, Sylvia (2018). "Från kvinnorörelse till kvinnoforskning" [ Från kvinnorörelsen till kvinnoforskning]. umu.se (på svenska). Umeå, Sverige: Umeå universitet . Arkiverad från originalet den 22 april 2019 . Hämtad 22 april 2019 .
• Dahl, Eva-Lena (2003). "Asta Ekenvall (1913–2001)". I Hallberg, Paul (red.). Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg: Minnestal hållna på högtidsdagarna 2001–2003 ( PDF) (på svenska). Göteborg, Sverige: Rundqvists Boktryckeri. s. 87–93. Arkiverad från originalet (PDF) den 9 augusti 2017.
• Harnesk, Paul, red. (1965). "Ekenvall, A (Asta) M, bibliotekarie". Vem är vem: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (på svenska). Örebro, Sverige: Ljungföretagen Littorin Rydén. sid. 282 – via Projekt Runeberg .
•   Kalliomaa-Puha, Laura (2000). Jämställdhetsperspektiv: Arbete, kvinnor och familj i de nordiska länderna och EU . Köpenhamn, Danmark: Nordiska ministerrådet. ISBN 978-92-893-0476-4 .
•   Ramnehill, Maria (24 oktober 2018). "Unikt arkiv firar 60 år" [Unikt arkiv firar 60 år]. Feministiskt Perspektiv (på svenska). Stockholm, Sverige. ISSN 2002-1542 . Hämtad 20 april 2019 .
• Sjöberg, Maria; Grosjean, Alexia (översättare) (2018). "Astrid Märta (Asta) Ekenvall" . skbl.se . Göteborgs universitet , Göteborg, Sverige: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Arkiverad från originalet den 19 april 2019 . Hämtad 19 april 2019 . {{ citera webben }} : |first2= har ett generiskt namn ( hjälp )
•   Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red. (1993). "Ekenvall, Astrid (Asta) M.". Vem är det: svensk biografisk handbok (på svenska). Stockholm, Sverige: Norstedts Förlag . sid. 271. ISBN 91-1-914072-X – via Projekt Runeberg .

externa länkar

• Film: Pionjärer inom svensk kvinnoforskning/Pioneers in Swedish Women's Research (svenska med engelska undertexter)

Vidare läsning

• Asta Ekenvall på Svenskt kvinnobiografiskt lexikon